Medarbetare och CSR – En rapport om de interna följderna av företags sociala ansvarstagande

Rapporten behandlar frågan om vilka interna konsekvenser som följer av företags CSR-arbete. Ett internt inriktat CSR-arbete kan medföra att kraven på medarbetarna ökar. Medarbetarna förutsätts skaffa sig kunskap om CSR, relatera begreppet till den egna arbetssituationen, prestera konkret i fråga om CSR och bejaka företagets normativa ställningstaganden. Dessa krav medför fyra grundläggande problem som företagen behöver kunna hantera i sitt internt inriktade CSR-arbete. Kunskapsproblemet innebär att medarbetare och chefer i organisationer ofta är omedvetna om de begrepp som används och vad den allmänna diskussionen kring företagens sociala ansvar handlar om. Relevansproblem innebär att det är svårt att knyta etiskt laddade begrepp och idéer om ett socialt ansvar till den egna arbetssituationen. Prestationsproblemet handlar om att kraven på medarbetarna att prestera ökar, bland annat som en följd av ökade krav på rapportering. Det normativa problemet uppstår om medarbetarna inte är överens med företagsledningen om vad som bör ses som etiskt rätt och riktigt. I de två fallstudierna visar sig kunskaps- och relevansproblemen vara de största. Att knyta begrepp som ansvarsfullt företagande, mission, vision och värderingar till den dagliga arbetssituationen är inte okomplicerat, särskilt inte i de fall då de chefer som kommunicerar ut dessa begrepp långt ifrån alltid själva tycks ha en förståelse för vad de innebär och vilken relevans för det praktiska arbetet som de har. Samtidigt visar det sig att CSR-arbetet också får positiva följder. Det kan nämligen bidra till att medarbetarna identifierar sig på ett tydligare sätt med företagets verksamhet och sätter in den i en större helhet.CSR; Etik; Medarbetare; Mission; Vision; Värderingar

Teachers, performative techniques and professional values: how performativity becomes humanistic through interplay mechanisms

In recent years, research has pointed to the development of ‘post-performative’ teachers and cultures within the education system. This article provides explanations for how it is possible that teachers marked by performative rationality also hold and enact seemingly humanistic professional values. The study points to three interplay mechanisms that reconstitute teachers’ understandings of the role that the techniques and values play, including a reconstruction of professional values in performative terms. Thus, the article provides an explanation for the alignment of performativity and humanism in ambiguous school contexts.publishedVersio

Principer för hållbarhetsredovisning i teori och praktik: En studie av fjärrvärmebranschen.

Intresset för hållbar utveckling har ökat markant under det senaste åren. Inte minst märks det i att allt fler företag numera lämnar hållbarhetsredovisningar. I takt med denna utveckling har även olika ramverk växt fram för att utveckla kvaliteten på dessa redovisningar där GRI(GlobalReportingInitiative)är den vanligast förekommande. I den här rapporten granskar vi fjärrvärmeföretag (143 företag) i syfte att kartlägga hur de redovisar hållbarhetsinformation och om de redovisningsprinciper som presenteras i GRI:s ramverk beaktas och tillämpas. Resultatet visar att endast ett fåtal av företagen följer GRI:s ramverk men att ungefär hälften av företagen lämnar någon form av hållbarhetsredovisning separat eller som en del av årsredovisningen. Studien visar också att den information som lämnas av de företag som inte följer GRI:s riktlinjer är olikartad och ofta saknar precision varför exempelvis möjligheten att jämföra företag är liten samt pekar på att behovet av redovisningsstandards för hållbarhetsredovisning.Sustainability reporting; GRI; energy industry; Sweden

Support and opposition in an attempted higher education merger

The study explores an ultimately unsuccessful merger of three Norwegian public university colleges. It shows how social practices of support for and opposition to the merger were the effects of the intersection(s) between why the merger was necessary and how the proposed merger process was enacted. Support and opposition may change during the merger process, since participants move in and out of positions given how the process unfolds. We relate support and opposition to identity. A merger supports attractive identities if it is consonant with overarching normative ideals of higher education and experienced fairness during the merger process. The findings have implications for how we can better understand and explain why some merger initiatives lead to termination instead of a merger.publishedVersio

Explaining workers’ resistance against a health and safety programme: An understanding based on hierarchical and social accountability

The seemingly paradoxical phenomenon of workers’ resistance to health and safety measures has been explained in various ways, for example through production or efficiency pressure, risk-taking behaviours or problematic safety cultures. This article addresses resistance but analyses it through the lens of hierarchical and social accountability. In a case study of a Swedish paper mill, a health and safety programme is resisted by workers even though it enjoys support from the local trade union. Explanations for this is found in the socialising form of accountability that conditions how workers perceive of work-related health and safety. The aspects of work identity, facilitation and visibility are identified and understood in terms of accountability. Who you are, how you perform work, and what is visualised is filtered and evaluated through horizontal relationships rather than in terms of hierarchical accountability to the company.publishedVersio

Attempts to share information between public sector organisations over time: A case-based exploration of value conflicts

Despite the importance of inter-organisational information sharing (IOIS) in the public sector, such endeavours often fail. Existing research has shown that the values held by collaborating organisations are one important factor affecting these kinds of initiatives. However, research has sought only to a limited extent to address how value conflicts come into play over time. Therefore, this paper aims to explore how conflicting values shape an inter-organisational information-sharing practice in the public sector over time. Using the local/global network framework, we analyse four years’ worth of information sharing in an inter-organisational advisory group in the context of Swedish nuclear waste management. We conclude that different value conflicts are emphasised to different extents at different points in time. That is, values do not uniformly affect IOIS activities, and such conflicts over time reduce the set of potential IOIS activities. We also conclude that when IOIS activities are driven by an individual organisation’s values, individual value rational activities may co-exist with a dysfunctional long-term IOIS practice.publishedVersio

Slutförvarets industriella organisering : Fallgrop eller följdriktighet?

Utifrån ett systemperspektiv granskas organiseringen av det svenska slutförvarsprojektet. Det finns olika dimensioner av organisering, som förstås som geografisk, operativ, strukturell, ansvarsmässig och kontextuell. Efter SKB:s platsval för ansökningarna för ett slutförvar för använt kärnbränsle och ingåendet av mervärdesavtalet, blir framför allt frågor om operativ, strukturell och kontextuell organisering aktuella. Det återspeglas i tre forskningsfrågor: • Hur kommer slutförvarsprojektet att organiseras operativt och strukturellt över tiden? • Varför väljer SKB att organisera slutförvarsprojektet på detta sätt? • Vilken kontextuell organisering äger rum i slutförvarsprojektet och vilka konsekvenser får denna? Hur de olika industriella enheterna i slutförvarsprojektet ska drivas och vilken struktur, till exempel i fråga om ägande och integration av enheter, som väljs klargörs i rapporten. Varför SKB väljeratt organisera slutförvarsprojektet på detta sätt visas också. Förutom legala och säkerhetsmässiga krav och ägarkrav som måste tillgodoses, spelar SKB:s strategiska val att bedriva verksamheter i egen regi (insourcing) en viktig roll tillsammans med den egna traditionen av uppgiftsspecificerad operativ och strukturell organisering.Den kontextuella organiseringen innebär att fördjupade aktörsrelationer etableras mellan SKB:sägare och SKB å ena sidan och kommunerna Östhammar och Oskarshamn å andra sidan. SKB:s egen organisation påverkas av detta och man antar flera roller. Genom aktiv organisering blir slutförvarsarenan ”trängre” och frågan om slutförvaret förvandlas till en i mångt och mycket lokal fråga. Det finns en tydlig tendens att SKB:s roller mångfaldigas för att på bästa sätt kunna hantera de krav som centrala intressenter – särskilt kommunerna – har på slutförvarsprojektets organisering.

Etisk argumentation i slutförvarsfrågan : Etiska värderingskonflikter i diskussionen om det svenska kärnavfallet

Diskussionen om frågan om slutligt omhändertagande av använt kärnbränsle handlar framför allt om tre områden: vilken plats som ska väljas, vilken metod som är tillräckligt säker och hur beslutsprocessen ska se ut. Meningsskiljaktigheterna är stora mellan olika aktörer i slutförvarsfrågan. Rapporten förstår dessa främst som processdrivare, observatörer, processkritiker och kärnkraftsmotståndare. Det som miljöorganisationerna framför allt hävdar är att alternativa platser och metoder bör utredas ytterligare och att processen kring det svenska slutförvaret bör präglas av större öppenhet och demokrati.Rapporten slår fast att de olika aktörerna, fastän de står långt ifrån varandra i diskussionen, delar flera viktiga etiska värderingar, framför allt principen att inte skada, föreställningen om rättvisa mellan generationerna, producentansvarsprincipen och principen om medbestämmande. Ett viktigt resultat är dock att en stor underliggande tvistefråga handlar om relevansen av så kallade funktionella värderingar i förhållande till etiska värderingar. Detta handlar om att det finns olika synsätt på relevansen av processeffektivitet i fråga om tid, ekonomi och allmänna socioekonomiska effekter i slutförvarsfrågan

Slutförvarets industriella organisering : Fallgrop eller följdriktighet?

Utifrån ett systemperspektiv granskas organiseringen av det svenska slutförvarsprojektet. Det finns olika dimensioner av organisering, som förstås som geografisk, operativ, strukturell, ansvarsmässig och kontextuell. Efter SKB:s platsval för ansökningarna för ett slutförvar för använt kärnbränsle och ingåendet av mervärdesavtalet, blir framför allt frågor om operativ, strukturell och kontextuell organisering aktuella. Det återspeglas i tre forskningsfrågor: • Hur kommer slutförvarsprojektet att organiseras operativt och strukturellt över tiden? • Varför väljer SKB att organisera slutförvarsprojektet på detta sätt? • Vilken kontextuell organisering äger rum i slutförvarsprojektet och vilka konsekvenser får denna? Hur de olika industriella enheterna i slutförvarsprojektet ska drivas och vilken struktur, till exempel i fråga om ägande och integration av enheter, som väljs klargörs i rapporten. Varför SKB väljeratt organisera slutförvarsprojektet på detta sätt visas också. Förutom legala och säkerhetsmässiga krav och ägarkrav som måste tillgodoses, spelar SKB:s strategiska val att bedriva verksamheter i egen regi (insourcing) en viktig roll tillsammans med den egna traditionen av uppgiftsspecificerad operativ och strukturell organisering.Den kontextuella organiseringen innebär att fördjupade aktörsrelationer etableras mellan SKB:sägare och SKB å ena sidan och kommunerna Östhammar och Oskarshamn å andra sidan. SKB:s egen organisation påverkas av detta och man antar flera roller. Genom aktiv organisering blir slutförvarsarenan ”trängre” och frågan om slutförvaret förvandlas till en i mångt och mycket lokal fråga. Det finns en tydlig tendens att SKB:s roller mångfaldigas för att på bästa sätt kunna hantera de krav som centrala intressenter – särskilt kommunerna – har på slutförvarsprojektets organisering.

Etisk argumentation i slutförvarsfrågan : Etiska värderingskonflikter i diskussionen om det svenska kärnavfallet

Diskussionen om frågan om slutligt omhändertagande av använt kärnbränsle handlar framför allt om tre områden: vilken plats som ska väljas, vilken metod som är tillräckligt säker och hur beslutsprocessen ska se ut. Meningsskiljaktigheterna är stora mellan olika aktörer i slutförvarsfrågan. Rapporten förstår dessa främst som processdrivare, observatörer, processkritiker och kärnkraftsmotståndare. Det som miljöorganisationerna framför allt hävdar är att alternativa platser och metoder bör utredas ytterligare och att processen kring det svenska slutförvaret bör präglas av större öppenhet och demokrati.Rapporten slår fast att de olika aktörerna, fastän de står långt ifrån varandra i diskussionen, delar flera viktiga etiska värderingar, framför allt principen att inte skada, föreställningen om rättvisa mellan generationerna, producentansvarsprincipen och principen om medbestämmande. Ett viktigt resultat är dock att en stor underliggande tvistefråga handlar om relevansen av så kallade funktionella värderingar i förhållande till etiska värderingar. Detta handlar om att det finns olika synsätt på relevansen av processeffektivitet i fråga om tid, ekonomi och allmänna socioekonomiska effekter i slutförvarsfrågan