Forskning med juridiska förvecklingar : Om tolkningsflexibilitet i kontroversen om mässlingsvaccination och autism

Medical research with jurisdictional consequences: interpretative flexibility in the controversy over MMR vaccination and autism Based on the empirical case of the controversy of MMR vaccination and autism around the turn of the millennium, this paper argues for the analytical importance of the concept of “interpretative flexibility”. As shown, this concept is useful not only for the small subfield of sociology of scientific knowledge (SSK) but also for the broader social sciences. First we analyse, by reference to interpretative flexibility, the initial dispute within medical research concerning evidence for and against a possible link between the measles component of the MMR vaccine and autism. In a second step we move beyond this traditional application of the concept, showing how the interpretative flexibility of the research results remains in society although consensus has been reached in the medical community. This further step is exemplified by two legal events, in Sweden and the US respectively. In both these cases the difficulties in providing uncontested evidence affected institutions and practices at great distance and with different outcomes. Our findings suggest the importance of not only applying the concept of interpretative flexibility to classical scientific laboratory disputes, but also connecting it to its societal manifestations.Sociologisk Forsknings digitala arkiv</p

Bilda och samverka: om införandet, implementering och förändringen av universitetens tredje uppgift 1977-1997

Denna rapport har skrivits inom forskningsprojektet ”Det förvetenskapligade samhällets demokrati” vid Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet. Projektet, som är förlagt till ämnet vetenskapsteori, finansieras av Vetenskapsrådet och påbörjades i januari 2008 och beräknas slutrapporteras 2013. Projektledare är Dick Kasperowski, som tillsammans med Fredrik Bragesjö också utför forskningen. Projektet handlar om det som vanligtvis kallas den tredje uppgiften i högskolelagen, och undersöker olika aspekter av lagstiftarens syn på universitetets relation till samhället samt hur olika institutioner och aktörer förhåller sig till den. Den tredje uppgiften, formulerad som en uppmaning att sprida forskningen till samhället, blev en ordinarie uppgift för universitet och högskolor, tillsammans med undervisning och forskning, i samband med den nya högskolelagen 1977. Två decennier senare ändrades lagen, från att alltså ha talat om spridning av kunskap till att nu inkludera en lydelse som kan tyckas överskrida det tidigare spridningsuppdraget, nämligen att högskolor och universitet från och med 1997 också ska ”samverka” med samhället. Som helhet avser projektet att analysera konsekvenserna av den tredje uppgiftens olika formuleringar, både vid etableringen samt revideringarna. Vidare undersöks vilka konsekvenser, i termer av skyldigheter och rättigheter, som de olika lagformuleringarna skapat för svenska universitet, institutioner och deras personal. Syftet med denna delrapport är att besvara en mycket begränsad aspekt av de övergripande forskningsfrågorna; i flera fall redovisas dessutom ytterligare frågor som väckts vid genomgången av det empiriska materialet och mer tentativa diskussioner förs. Här redogörs översiktligt för dels diskussioner och argument i policydokument när lagen med spridningsformuleringen kompletterades av samverkansuppdraget samt hur den tredje uppgiften hanterades i Forskningsrådsnämnden (FRN), en myndighet som skapades samma år som högskolelagen infördes med ett tydligt ansvar för forskningsinformation. Dick Kasperowski och Fredrik Bragesjö Göteborg, oktober 2011Vetenskapsrådet; http://vrproj.vr.se/detail.asp?arendeid=5117

A report written for the SMEC Seminar led by Professor Margareta Hallberg at the Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science, University of Gothenburg, Sweden

This is the working title of a workshop planned to take place in April 2012 as a step towards developing a grant proposal to meet the criteria of an appropriate EU framework call in the area of health policy and governance. The core idea is an interest in the use of expertise, standards and technologies on the one hand and on the other hand variations in adherence of patients to prescribed treatment - typically across a number of different lifestyle-related diseases or ailments, in comparison between a number of European countries. The focus would, more specifically, be on two aspects: evidence-basing of relevant treatments and patient adherence to expert recommendations for preventive purposes in the cases of the disease categories selected. At this point the selection of disease categories to focus on in the workshop and the grant proposal is left open; the following are only named as examples: irritable bowel syndrome (IBS), hypertension and cardiovascular diseases, high cholesterol, overweight/obesity, Type 2 diabetes and certain infectious diseases. This is in view of the urgent call to action issued by the WHO Regional Office for Europe in its Summary Report 2005 on European Health which identifies the high risks to health, related to tobacco and alcohol consumption, high blood pressure and cholesterol, overweight, low fruit and vegetable intake, and physical inactivity. The report urges that these health risks need to be dealt with in order to help prevent ischaemic heart disease, unipolar depressive disorders, cerebrovascular disease, alcohol-use disorders, chronic pulmonary disease, lung cancer and road traffic injury. The summary has a special focus on children’s health, because health in childhood determines health throughout life and into the next generation (WHO 2005). The present initiative comes from a group of scholars at the University of Gothenburg who have over the years done research that falls within the realm of science and technology studies (STS). Coming out of an amalgam of studies of scientific controversies, the role of expertise, critical studies of public understanding of science, scientific citizenship and governance issues, and earlier work in the field of science policy studies, several members of the group have now come to focus particularly on Studies of Medicine, Expertise and Controversies (SMEC). For more information about the group, see Appendix II and http://www.flov.gu.se/english/research/.The online version may slightly differ from the printed version