Den svenska modellen: Go home! - är lex Britannia förenlig med den fria rörligheten för tjänster i EG-rätten?

Vaxholmsmålet handlar om det lettiska företaget, Laval un Partneri Ltd (Laval), som hade fått uppdraget att bygga om en skola i Vaxholm, som inte ansåg sig behöva sluta avtal med det svenska Byggnadsarbetarförbundet (Byggnads). Laval menade att de traditionella fackliga stridsåtgärder Byggnads använde sig av stred mot reglerna för den öppna europeiska arbetsmarknaden. Byggnads som krävde att kollektivavtal skulle tecknas, vidtog stridsåtgärder för att nå sitt mål. Som en av grunderna i Lavals talan mot Byggnads och Elektrikerförbundet anges att lex Britannia strider mot EG-rätten. Med lex Britannia menas att fackliga organisationer tillåts att vidta stridsåtgärder i syfte att undantränga utländska kollektivavtal hos ett gästande företag, samtidigt som företag bundna av svenska kollektivavtal är skyddade av fredsplikt i motsvarande situation. I konfliktens centrum står således lex Britannias förenlighet med EG-rätten. Lex Britannia innebär en indirekt diskriminering av utländska företag i förhållande till svenska företag genom att stridsåtgärder kan vidtas, i syfte att undantränga det ursprungliga kollektivavtalet, trots det förhållandet att det utländska företaget redan är bundet av kollektivavtal. Lex Britannia består av nationalitetsneutrala kriterier som får en diskriminerande effekt. Särbehandlingen består av att utländska företag inte har samma skydd mot stridsåtgärder som svenska företag. Enligt mitt förmenande blir följden att den fria rörligheten för tjänster inskränks genom att lex Britannia hindrar eller gör det mindre attraktivt för utländska företag att verka på den svenska tjänstemarknaden. Utstationeringsdirektivet reglerar vilka arbets- och anställningsvillkor som ska gälla för utstationerade arbetstagare. Enligt direktivet ska ett antal uppräknade minimivillkor i det land där arbetet utförs garanteras. Villkoren ska följa av lagstiftning eller generellt tillämpliga kollektivavtal. Svenska kollektivavtal är inte generellt tillämpliga. För att en arbetsgivare ska bli bunden av villkoren i ett kollektivavtal krävs ett avtalsförhållande i grunden. Den svenska utstationeringslagen reglerar inte heller tillämpningen av kollektivavtalsvillkor, vilket bland annat får till följd att lagen i sig inte garanterar någon minimilön. EG-fördraget innehåller dels ett förbud mot nationalitetsdiskrimine-ring, dels ett förbud mot alla inskränkningar i den fria rörligheten för tjänster. Det är mot dessa bestämmelser som den svenska kollektivavtals-modellens förenlighet med EG-rätten ska prövas. Utvidgningen av EU medför att allt fler länder måste samarbeta i syfte att uppnå och utveckla en stark och gemensam europeisk arbetsmarknad. I Vaxholmskonflikten har problemet med nationella skillnader aktualiserats, och AD har ansett sig behöva begära ett förhandsavgörande från EG-domstolen för att finna en EG-rättslig godtagbar lösning

Deformationer och spänningar i Älvsborgsbrons södra betongtorn : Mätmetoder jämte resultat erhållna under byggnadstiden. Examensarbete i Byggnadsstatik 1964-65

I syfte att kontrollera att tillåtna spänningar ej överskrids i tornbenen på Älvsborgsbron har deformationsmätningar företagits med mekanisk extensometer och med elektromagnetisk töjningsgivare (trådfrekvensgivare). Mätmetoderna beskrivs och mätresultat redovisas för det södra tornet under vinterhalvåret 1964-65. De erhållna resultaten jämförs med teoretiskt beräknade spänningar och deformationer. Inverkan av krympning, krypning och temperatur diskuteras. En redogörelse lämnas för trådfrekvensmätningar på två andra byggnadsverk. Rekommendationer ges för hur mätningar enligt de behandlade metoderna bör organiseras med hänsyn till vunna erfarenheter.Upprättat; 1967; 20090723 (elfgren)</p

Litteracitet i förskolan : En studie om pedagogers reflektioner kring arbetssätt och läroplanens direktiv

Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap om hur pedagoger arbetar med litteracitet, främst läs- och skrivinlärning i förskolan. Likaså hur dessa pedagoger ser på sin yrkesroll och sitt arbetssätt i förhållande till de riktlinjer och mål läroplanen anger. Följande forskningsfrågor har använts: Hur arbetar pedagogerna med läs- och skrivinlärning med hjälp av olika metoder idag i deras verksamhet? Hur uppfattar, reflekterar och diskuterar pedagogerna sin yrkesroll i förhållande till de mål och riktlinjer läroplanen anger för läs- och skrivinlärning? Hur upplever pedagogerna att barnens intresse för läs- och skrivinlärning ser ut i deras verksamhet? Den metod som används i studien är kvalitativa intervjuer, där fyra förskollärare och fyra barnskötare deltar från fyra olika förskolor. Resultatet visar på att flera metoder och hjälpmedel används i pedagogernas verksamheter men även vilken betydelse leken har för inlärning. Pedagogerna i studien menar att det är bra med tydligare riktlinjer för förskollärare i förskolans läroplan på grund av deras olika utbildningar. Intresset hos barn för läs- och skrivinlärning är blandat men flera pedagoger anser att de erbjuder fler redskap till inlärningen jämfört med tidigare