Våga vittna - vad krävs? - anonyma vittnesmål i svensk och norsk rätt

För att en brottsling skall kunna dömas krävs tillräcklig bevisning som visar att det är just den personen som har begått brottet i fråga. Vittnesmål utgör ofta en viktig del av bevisningen och därför är det av yttersta vikt att vittnen avlägger vittnesmål. Det är uppenbart att det i många fall finns vittnen som inte uppfyller sin vittnesplikt. Frågan är bara varför? Det befaras att det i många fall är på grund av rädsla som vittnen väljer att inte berätta vad de sett, hört eller vet. För att komma till rätta med problemet att vittnen avstår från att vittna på grund av rädsla, så har man i Sverige och i Norge valt att uppställa ett antal vittnesskydd. Bland annat så erbjuds vittnesstöd vid domstolarna, vittnet har i vissa fall rätt till skyddade personuppgifter och att hota eller använda våld mot vittnen utgör ett särskilt brott. Ger dessa vittnesskydd den trygghet som krävs för att vittnen skall våga vittna? I Norge har man inte ansett det och därför har det införts en möjlighet för vittnen att avlägga vittnesmål anonymt. Anonyma vittnesmål är långt ifrån okontroversiellt och i Sverige har det diskuterats mycket kring huruvida ett sådant förfarande borde tillåtas i svensk rätt, eller ej. Ett av de starkaste skälen som anförts mot anonyma vittnesmål är att rättssäkerheten för den tilltalade i viss mån åsidosätts i och med att kontradiktionen inskränks. Det blir då svårt för den tilltalade att påvisa eventuella dolda motiv som vittnet kan ha för sitt vittnesmål. Ett argument för anonyma vittnesmål är att det skulle vara bättre att rättssäkerheten inskränks, än att vissa brottslingar inte kan dömas alls i brist på bevisning. Det skulle utgöra ett hot mot rättsordningen och samhället i stort. Väger man de i framställningen nedan anförda skälen mot varandra, kan man se att avvägningen är svår. Norge har gjort sitt val. Nu är det Sveriges tur.In order to have a criminal convicted, it is necessary to provide enough evidence to certify the correct criminal was convicted. A witness testimony is normally of great importance when it comes to providing the evidence needed and it is therefore vital that witnesses step forward and testify. It is obvious that situations occur where witnesses reject their obligation to testify. The question is why? In many cases, the reason is fear. With the intention of making witnesses feel more secure in order to dare to testify, Sweden and Norway have established several techniques to protect witnesses. Amongst other arrangements, the witnesses are provided certain support in court as well as they can be provided with protected identity. Additionally, to threaten or use violence against witnesses is considered a specific offense. However, are these measures sufficiently effective to make witnesses comfortable enough to testify? Norway has not considered them to be so, and has therefore extended their legislation to permit witnesses to testify anonymously, given certain circumstances. Moreover, anonymous testimonies are controversial and it has been debated in Sweden whether to legalise it or not. One argument against such legislation is that the rule of law would be compromised when it comes to the rights of the prosecuted. It would namely become difficult for him to point out hidden motives that the witness might have to testify. On the other hand, arguments have been made that it might be better to diminish the rule of law than to have criminals free of charge only because the evidence against them is not sufficient. Arguably, this constitutes a flaw in the legal system and could pose a threat to society. If the arguments presented in this study are to be compared, one can tell that it is a difficult consideration whether to implement anonymous testimonies or not. Norway has made their choice. Now the turn has come to Sweden

Inget skratt med trängselskatt?

Through Robert A. Dahl’s criteria of democracy I am in this bachelor’s thesis pursuing a normative analysis. I am using the criteria as values that are being examined through a normative given this value- method. The case I am examining is the implementation of road tolls in Gothenburg. The material analyzed, in order to see if the values are considered, are articles collected from local newspapers in Gothenburg. The articles used represent arguments towards the tolls that are both positive and negative. The research question that is examined in this thesis is: How can road tolls be justified? The purpose of this thesis is not to give a clear answer but to compare and discuss the different answers the values give. Therefore my main conclusions differ depending on which democratic value that is analyzed. The hypothesis that underlines the research in this thesis is that the democratic process regarding the implementation of the road tolls in Gothenburg is not entirely considered. This is something that is later confirmed in the analysis and in the result of the study