Självskadebeteende ur skolkuratorers perspektiv : - om bakomliggande orsaker, uppmärksammandet av och arbetet med självskadande ungdomar på gymnasiet

Självskadebeteende bland ungdomar är ett socialt problem världen över men är samtidigt tabubelagt och stigmatiserande. Skolan är en plats där ungdomar spenderar en stor del av sin tid och där det finns en chans för destruktiviteten att uppmärksammas. När det gäller att uppmärksamma självskadande ungdomar har skolkuratorn en viktig roll. Ju tidigare ett självskadebeteende påträffas och behandlas desto större möjligheter finns det för bättre framtidsutsikter. Kunskap behövs dels för att kunna se tidiga tecken och uppmärksamma den självskadande ungdomen och dels för att stötta och hjälpa ungdomen vidare. Syftet med denna studie är att undersöka skolkuratorers arbete med självskadande ungdomar och erfarenheter av bakgrunden till destruktiviteten. Studiens tre teoretiska utgångspunkter är socialkonstruktivism, stigma och kunskap som grund för sociala problem. Dessa perspektiv är relevanta när det gäller självskadebeteende som en konsekvens av samhällets konstruktion och bemötandet av det sociala problemet. Studien är kvalitativ och innefattar intervjuer med 10 skolkuratorer från 10 olika svenska gymnasieskolor. Intervjuerna transkriberades och datamaterialet analyserades sedan med hjälp av tematisk analys. Med hjälp av socialkonstruktivism kunde skolkuratorers uppfattning om bakomliggande orsaker samt samhällets påverkan i form av normer undersökas. Resultatet visade att skolkuratorerna hade en gemensam uppfattning om bakomliggande orsaker till ungdomars självskadebeteende, att det användes för att hantera starka känslor. I skolkuratorernas arbete ingår att stötta elever i skolan, skapa en förtroendefull relation till elever och personal, samarbeta med övrig skolpersonal och hänvisa självskadande ungdomar vidare till rätt instans. De hinder som skolkuratorer upplever i arbetet är tids- och resursbrist, att självskadan kan vara dold och att ungdomar kan ha svårt att prata om sitt självskadebeteende och därmed inte söker hjälp. Psykisk ohälsa menar skolkuratorer är dessutom tabubelagt. De möjligheter som föreligger är att informera och utbilda både elever och personal om psykisk ohälsa, självskadebeteende och hur känslor kan hanteras. 

Addressing anti-vaccine sentiment on public social media forums through online conversations based in Motivational Interviewing techniques

Research has shown that health misinformation in online social media spaces has real, negative health consequences. Despite a proliferation of research evaluating individual intervention tactics, usually in controlled experimental environments, there remains a dearth of field research testing interventions to address health misinformation in real-time, online, in situ on social media platforms. Here we describe the results of a pilot program of infodemiologists trained to intervene on anti-vaccine sentiment in Facebook comments sections of news article postings using various evidence-informed intervention techniques. Benchmarking our interventions to matched comments, we found that empathy-first communication strategies garner less engagement (defined as comments + emoji reactions) relative to matched controls. This work reinforces research on accuracy nudges and cyberbullying interventions that also reduce engagement. In addition to more research leveraging real-time interventions in real-world social media settings, more data transparency by technology platforms will be essential to finding effective counterspeech remedies to the problem of medical misinformation in digital environments