Brands of athletes- The effect of brand personality of athletes on consumers

Purpose To investigate the effect of an individual celebrity athlete’s personality on the consumer behavior facets of perceived quality and purchase intention. Methodology A quantitative survey with 257 respondents all over the world to deductively test hypotheses. Theories The theoretical foundation of this thesis is the customer-based brand equity theory with a strong emphasis on brand personality. Furtherly used concepts include the consumer behavior facets of perceived quality and purchase intention. Findings Brand personality of athletes affects the perceived quality of their respective product brands. The perceived quality of the product brand positively influence purchase intention

Evergreen trees in street environments for the city of Malmö : a plant list with suitable suggestions

Idag pågår en urbanisering som ställer stora krav på de städer vi ska leva i. Städerna blir större och dess miljöer påverkar människor och natur. För att klara av framtidens utmaningar med förändrade klimat och större städer behövs det många insatser. De urbana träden kan spela en viktig roll att hantera dessa utmaningar. Det finns idag mycket forskning om vilka ekosystemtjänster urbana träd bidrar med. Träden förbättrar luftkvalitén, skapar bättre lokalklimat, folkhälsan blir bättre eftersom gröna miljöer minskar stress och dämpar bullernivån. Träden är dessutom en viktig del i att skapa gröna korridorer i staden. Gröna korridorer som i sin tur skapar nätverk och binder samman olika grönområden och natur, vilket är viktigt för att skapa en högre biologisk mångfald i staden. Träd i städer underlättar dagvattenhanteringen, något som kommer bli mycket viktigt eftersom framtidens klimatförändringar kommer orsaka kraftigare regn. I klimat med långa vintersäsonger och kallare vintertemperaturer är städsegröna arter viktiga för att alla årstider ska kunna ha gröna miljöer. Det estetiska värdet på vintern höjs samtidigt som ekosystemtjänster kan utföras av städsegröna träd året runt i kallare klimat. I Malmö stad utgör städsegröna släkten någonstans mellan 0,2 – 11,8 % av alla inventerade träd hos Malmö stad. Att användningen inte är större kan bero på att städsegrönt har ett dåligt rykte. Under 60 och 70-talet användes mycket städsegrönt, men med dålig kunskap, vilket ledde till att många växter inte mådde så bra. Detta är synd eftersom Malmö som ligger omgiven av lövfällande skogar har ett extra stort behov av grönska på vintern, till skillnad från många andra svenska städer som har tillgång till stora gröna naturområden med gran och tall året runt. Med hjälp av en litteraturstudie och samlad information från Malmö stads trädplan försöker detta arbete hitta en lämplig metod att välja ut städsegröna arter till Malmös gatumiljöer. Och med hjälp av den metoden sedan skapa en växtlista med städsegröna arter som inte finns inventerade i Malmö stads träddatabas idag. Resultatet i detta arbete visar att det finns nya städsegröna arter som är lämplig att pröva för Malmös gatumiljöer. Att välja rätt art till rätt plats kräver mycket kunskaper om artens egenskaper och om den plats den ska användas på. Det framkom även att mer forskning om arters egenskaper behövs för att lyckas ännu bättre i arbetet med att välja lämpliga arter till olika gatumiljöer

Vacancy defect and defect cluster energetics in ion-implanted ZnO

We have used depth-resolved cathodoluminescence, positron annihilation, and surface photovoltage spectroscopies to determine the energy levels of Zn vacancies and vacancy clusters in bulk ZnO crystals. Doppler broadening-measured transformation of Zn vacancies to vacancy clusters with annealing shifts defect energies significantly lower in the ZnO band gap. Zn and corresponding O vacancy-related depth distributions provide a consistent explanation of depth-dependent resistivity and carrier-concentration changes induced by ion implantation.Peer reviewe

Expeditionsrapport kusttrålundersökningen 2020

Den årliga kusttrålundersökningen längs den västsvenska skärgården sträcker sig från utsjöbanken Fladen i Kattegatt i söder till Singlefjorden vid norska gränsen i norr. Undersökningen har utförts årligen sedan 2001 med syftet är att inventera artsammansättningen och rekryteringen hos fisk i allmänhet samt förekomst av stor torsk i synnerhet. Kusttrålundersökningen tillför också grundläggande data avseende indikatorer för kustfiskarter inom ramen för arbetet med Havsmiljödirektivet. År 2020 utfördes kusttrålningen under 9 dagar mellan den 31 augusti och 10 september. Totalt trålades 33 stationer varav 8 låg i utsjön och 25 vid kusten. Endast en torsk över 40 cm fångades, dock var längdfördelningen av torsk över 20 cm per timme högre än vid föregående år, både vid kusten och i utsjön

Vacancy clustering and acceptor activation in nitrogen-implanted ZnO

The role of vacancy clustering and acceptor activation on resistivity evolution in N ion-implanted n-type hydrothermally grown bulk ZnO has been investigated by positron annihilation spectroscopy, resistivity measurements, and chemical profiling. Room temperature 220 keV N implantation using doses in the low 10 exp 15 cm exp −2 range induces small and big vacancy clusters containing at least 2 and 3–4 Zn vacancies, respectively. The small clusters are present already in as-implanted samples and remain stable up to 1000°C with no significant effect on the resistivity evolution. In contrast, formation of the big clusters at 600°C is associated with a significant increase in the free electron concentration attributed to gettering of amphoteric Li impurities by these clusters. Further annealing at 800°C results in a dramatic decrease in the free electron concentration correlated with activation of 10 exp 16–10 exp 17cm exp −3 acceptors likely to be N and/or Li related. The samples remain n type, however, and further annealing at 1000°C results in passivation of the acceptor states while the big clusters dissociate.Peer reviewe

Indikatorrapportering för “Hållbart nyttjande av fisk- och skaldjursbestånd i kust och hav”

Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) har på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten, utformat en indikator, Hållbart nyttjande av fisk- och skaldjursbestånd i kust och hav, för uppföljning av miljökvalitetsmålet ”Hav i balans samt levande kust och skärgård”. Indikatorn visar den övergripande statusen för svenska fisk- och skaldjursbestånd längs kusterna och i haven, och baseras på de årliga analyserna av enskilda fiskbestånds status i rapporten ”Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten”, vilken redovisas på webbportalen Fiskbarometern (SLU Aqua 2024). Indikatorn anger om bestånden fiskas hållbart eller ej, vilket i och med denna rapport nu har gjorts för åren 2015-2023. I denna rapport presenteras en bedömning av indikatorns status för året 2023. Metoden för bedömningarna av nationellt förvaltade fisk- och skaldjursbestånd uppdaterades under 2022, vilket har medfört att indikatorn över andelen hållbara bestånd inte längre är fullt jämförbar mellan samtliga år i tidsserien. I en jämförelse i indikatorrapporten för bedömningsåret 2022 mellan den äldre och den uppdaterade metoden var dock skillnaderna i indikatorns status generellt små. I föreliggande rapport baseras indikatorn på den nya metoden och omfattar således endast resultat för bedömningsåren 2022 och 2023. Av de totalt 76 redovisade kust- och havslevande bestånden i rapporten "Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2023” kunde en bedömning göras för 67 bestånd. Av de 76 redovisade bestånden klassades 31 (40,8 %) som ”hållbart nyttjande”, vilket är lägre än i rapporten från 2022 då andelen var 48,6 % (35 av 72). Endast bedömningsåret 2019 har visat en lägre andel av hållbart nyttjade bestånd (39,7%) än bedömningsåret 2023. Indikatorns status var högst i Bottenviken och Västerhavet (44,4 % i respektive bedömningsenhet), följt av Östersjön (29,2 %). Lägst andel bedömda bestånd klassade som ”hållbart nyttjande” noterades för i Bottenhavet (7,7 %). Motsvarande för bedömningsåret 2022 för Bottenviken, Västerhavet, Östersjön och Bottenhavet var 55,5 %, 48, 8%, 41,2 %, respektive 33,3 %. Anledningen till att den övergripande statusen försämrats beror bland annat på att europeisk skrubbskädda under 2023 har bedömts som ”ej hållbart nyttjande”, både i Västerhavet och i Östersjön, till skillnad mot 2022 då den bedömdes som ”hållbart nyttjande”. Motsvarade gäller också för sill/strömming i Bottenhavet och Bottenviken, liksom för tunga i Östersjön och kolmule i Västerhavet. Vidare har torskbeståndet i Skagerrak och Nordsjön delats upp i tre nya torskbestånd vilka samtliga har bedömts som ”ej hållbart nyttjande”. Utöver dessa förändringar har några bestånd gått från ”hållbart nyttjande” eller ”ej hållbart nyttjande” till ”bedömning ej möjlig” (till exempel braxen och piggvar i Östersjön). En högre andel bestånd med så kallad analytisk beståndsuppskattning (MSY- konceptet) ger en högre tillförlitlighet i den sammantagna bedömningen av de bestånd som redovisas i indikatorn. Sammantaget för alla fyra bedömningsenheter 2023 var andelen bestånd med analytisk beståndsuppskattning 28%. Tillförlitligheten var högst i Västerhavet där andelen bestånd bedömda enligt MSY- konceptet är 38%, följt av Östersjön (25%), Bottenhavet (15%) och Bottenviken (11%). Andelen av de totala officiella svenska kommersiella landningarna av fisk och skaldjur som indikatorn omfattar ligger över 99 %

Zinc vacancy and oxygen interstitial in ZnO revealed by sequential annealing and electron irradiation

By combining results from positron annihilation and photoluminescence spectroscopy with data from Hall effect measurements, the characteristic deep level emission centered at ∼1.75 eV and exhibiting an activation energy of thermal quenching of 11.5 meV is associated with the zinc vacancy. Further, a strong indication that oxygen interstitials act as a dominating acceptor is derived from the analysis of charge carrier losses induced by electron irradiation with variable energy below and above the threshold for Zn-atom displacement. We also demonstrate that the commonly observed green emission is related to an extrinsic acceptorlike impurity, which may be readily passivated by oxygen vacancies.Peer reviewe

Deactivation of Li by vacancy clusters in ion-implanted and flash-annealed ZnO

Li is present in hydrothermally grown ZnO at high concentrations and is known to compensate both n- and p-type doping due to its amphoteric nature. However, Li can be manipulated by annealing and ion implantation in ZnO. Fast, 20 ms flash anneals in the 900–1400°C range result in vacancy cluster formation and, simultaneously, a low-resistive layer in the implanted part of the He- and Li-implanted ZnO. The vacancy clusters, involving 3-4 Zn vacancies, trap and deactivate Li, leaving other in-grown donors to determine the electrical properties. Such clusters are not present in sufficient concentrations after longer (1h) anneals because of a relatively low dissociation barrier ∼2.6 ± 0.3 eV, so ZnO remains compensated until Li diffuses out after 1250°C anneals.Peer reviewe

Vacancy generation in liquid phase epitaxy of Si

Concerted experiments and theoretical analysis are applied to conclusively demonstrate the vacancy generation during fast melting and regrowth of Si by laser irradiation. Experiments, based on the positron annihilation spectroscopy and designed to test the theoretical predictions, evidence a vacancy supersaturation after the laser process depending on the irradiation conditions. Stochastic atomistic simulations of the molten Si recrystallization show trapping of vacancies in the recrystallized region. Finally, continuum phase-field simulations of the full process, calibrated using the Monte Carlo results, show a defect evolution in close agreement with the experiments.Peer reviewe

Indikatorrapportering för “Hållbart nyttjande av fisk- och skaldjursbestånd i kust och hav” : bedömningsåret 2022

Sedan 2018 har institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten, utformat en indikator med tillhörande för uppföljning av miljökvalitetsmålet ”Hav i balans samt levande kust och skärgård”. Indikatorn (Hållbart nyttjande av fisk- och skaldjursbestånd i kust och hav) fokuserar på en övergripande status för svenska fisk- och skaldjursbestånd längs kusterna och i haven. Bedömningen baseras på årliga analyser av enskilda fiskbestånds status i rapporten ”Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten”, och anger om bestånden fiskas hållbart eller och ej. Bedömningar för indikatorn har utförts mellan åren 2015- 2022.I föreliggande rapport presenteras en bedömning av indikatorns status för året 2022. Eftersom bedömningarna av nationellt förvaltade fisk- och skaldjursbestånd under 2022 uppdaterats jämfört med tidigare år, innehåller denna rapport två bedömningar. Den ena utgår från den nya modifierade bedömningsmetodiken, och den andra som följer den äldre metodiken och därmed medger en jämförelse av indikatorns status över tid.Av de totalt 72 redovisade bestånden i rapporten "Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2022” kunde en bedömning göras för 68 bestånd. Av dessa klassades 35 (48,6 %) som ”hållbart nyttjande”. Indikatorns status var högst i Bottenviken (62,5 % av bestånden klassades som ”hållbart nyttjande”), följt av Västerhavet (52,5 %), och Östersjön (43,5 %). Lägst andel bedömda bestånd klassade som ”hållbart nyttjande” fanns i Bottenhavet (36,4 %). En högre andel bestånd med så kallad analytisk beståndsuppskattning (MSY- konceptet) ger en högre tillförlitlighet i den sammantagna bedömningen av de bestånd som redovisas i indikatorn. Tillförlitligheten för klassningen 2022 är högst i Västerhavet där andelen bestånd bedömda enligt MSY- konceptet är 35%, följt av Östersjön (25%), Bottenhavet (17%) och Bottenviken (11%). Andelen av de totala officiella svenska kommersiella landningarna av fisk och skaldjur som indikatorn omfattar ligger över 99 %. Med utgångspunkt i den äldre metodiken har andelen hållbara bestånd sjunkit något under 2022 jämfört med 2021 (från 52,2 % 2021 till 48,6 % 2022), detta då antalet redovisade bestånd ökat från 69 till 72.I en jämförelse mellan bedömningarna baserade på den äldre och den nya modifierade bedömningsmetodiken ses endast små skillnader i indikatorns status. Antalet och andelen bestånd kategoriserade som ”hållbart nyttjande” under bedömningsåret 2022 var de samma för båda metoderna (35 st, 48,6%). Med den nya metoden kunde emellertid ett bestånd mer bedömas jämfört med den gamla metoden