CUX1-related neurodevelopmental disorder: deep insights into phenotype-genotype spectrum and underlying pathology

Heterozygous, pathogenic CUX1 variants are associated with global developmental delay or intellectual disability. This study delineates the clinical presentation in an extended cohort and investigates the molecular mechanism underlying the disorder in a Cux1+/− mouse model. Through international collaboration, we assembled the phenotypic and molecular information for 34 individuals (23 unpublished individuals). We analyze brain CUX1 expression and susceptibility to epilepsy in Cux1+/− mice. We describe 34 individuals, from which 30 were unrelated, with 26 different null and four missense variants. The leading symptoms were mild to moderate delayed speech and motor development and borderline to moderate intellectual disability. Additional symptoms were muscular hypotonia, seizures, joint laxity, and abnormalities of the forehead. In Cux1+/− mice, we found delayed growth, histologically normal brains, and increased susceptibility to seizures. In Cux1+/− brains, the expression of Cux1 transcripts was half of WT animals. Expression of CUX1 proteins was reduced, although in early postnatal animals significantly more than in adults. In summary, disease-causing CUX1 variants result in a non-syndromic phenotype of developmental delay and intellectual disability. In some individuals, this phenotype ameliorates with age, resulting in a clinical catch-up and normal IQ in adulthood. The post-transcriptional balance of CUX1 expression in the heterozygous brain at late developmental stages appears important for this favorable clinical course.CAG was supported by the Eunice Kennedy Shriver National Institute Of Child Health & Human Development of the National Institutes of Health under Award Number P50 HD103525. This work was funded by PID2020-112831GB-I00 AEI /10.13039/501100011033 (MN). SS was supported by a grant from the NIH/NINDS (K23NS119666). SWS is supported by the Hospital for Sick Children Foundation, Autism Speaks, and the University of Toronto McLaughlin Center. EM-G was supported by a grant from MICIU FPU18/06240. EVS. was supported by a grant from the NIH (EY025718). CRF was supported by the fund to support clinical research careers in the Region of Southern Denmark (Region Syddanmarks pulje for kliniske forskerkarriereforløb).Peer reviewe

Nurses' experience of assessing pain in people with dementia : a literature review

Bakgrund Antalet äldre ökar alltmer i världen och därmed även personer med demens. Det uppskattas att hälften av alla personer med demens lever med en smärta. Demenssjukdom medför svårigheter att kommunicera och förmedla smärta. Sjuksköterskorna får hitta andra sätt att bedöma smärta hos personer med demens vilket ofta innebär observationerav icke-verbala tecken på smärta. Syfte Syftet var att studera sjuksköterskors erfarenheter av att bedöma smärta hos personer med demens. Metod Studien var en strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Resultat Resultatet innehöll huvudkategorin; sjuksköterskors erfarenheter av vad som underlättar respektive försvårar bedömning av smärta och underkategorierna; organisation, kommunikation, samverkan samt kunskap och erfarenhet. Sjuksköterskornas erfarenheter var att kommunikationssvårigheter, personalbrist, tidsbrist, kunskapsbrist, försvårar bedömningen av smärta hos patientgruppen. Kunskap, erfarenhet, fungerande kommunikation med andra professioner i vårdteamet och anhöriga underlättar bedömning av smärta för sjuksköterskor. Slutsats Sjuksköterskorna beskrev många hinder som försvårade bedömningen av smärta hos personer med demens och fann egna strategier som underlättade bedömningen. Sjuksköterskor använder sällan bedömningsinstrument och baserar bedömning av smärta på sin intuition.Background The number of elderly is steadily increasing in the world and with that follows a great number of persons with dementia. It is estimated that around 50% of all persons with dementia suffers from pain. Dementia causes a cognitive impairment that leads to difficulties in communicating and conveying pain. The nurses have to find other ways to assess pain in persons with dementia which often involves observations of non-verbal signs of pain. Aim The Aim was to explore nurses experience of assessing pain in persons with dementia. Method The study was a structured literature review with elements of the methodology used in systematic reviews. Results The result included the main category; nurses' experiences of what facilitates and hinders the assessment of pain and the subcategories; organization, communication, collaboration, knowledge and professional experience. The nurses' experiences were that communication difficulties, lack of staff, time and knowledge make it difficult to assess pain. Knowledge,experience, effective communication with colleagues and relatives facilitates the assessment of pain for nurses. Conclusions The nurses described many obstacles that made it difficult to assess pain in people with dementia, they found their own strategies that facilitated the assessment of pain. Nurses rarely use pain scales, they use their intuition to assess pain

Nurses' experience of assessing pain in people with dementia : a literature review

Bakgrund Antalet äldre ökar alltmer i världen och därmed även personer med demens. Det uppskattas att hälften av alla personer med demens lever med en smärta. Demenssjukdom medför svårigheter att kommunicera och förmedla smärta. Sjuksköterskorna får hitta andra sätt att bedöma smärta hos personer med demens vilket ofta innebär observationerav icke-verbala tecken på smärta. Syfte Syftet var att studera sjuksköterskors erfarenheter av att bedöma smärta hos personer med demens. Metod Studien var en strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Resultat Resultatet innehöll huvudkategorin; sjuksköterskors erfarenheter av vad som underlättar respektive försvårar bedömning av smärta och underkategorierna; organisation, kommunikation, samverkan samt kunskap och erfarenhet. Sjuksköterskornas erfarenheter var att kommunikationssvårigheter, personalbrist, tidsbrist, kunskapsbrist, försvårar bedömningen av smärta hos patientgruppen. Kunskap, erfarenhet, fungerande kommunikation med andra professioner i vårdteamet och anhöriga underlättar bedömning av smärta för sjuksköterskor. Slutsats Sjuksköterskorna beskrev många hinder som försvårade bedömningen av smärta hos personer med demens och fann egna strategier som underlättade bedömningen. Sjuksköterskor använder sällan bedömningsinstrument och baserar bedömning av smärta på sin intuition.Background The number of elderly is steadily increasing in the world and with that follows a great number of persons with dementia. It is estimated that around 50% of all persons with dementia suffers from pain. Dementia causes a cognitive impairment that leads to difficulties in communicating and conveying pain. The nurses have to find other ways to assess pain in persons with dementia which often involves observations of non-verbal signs of pain. Aim The Aim was to explore nurses experience of assessing pain in persons with dementia. Method The study was a structured literature review with elements of the methodology used in systematic reviews. Results The result included the main category; nurses' experiences of what facilitates and hinders the assessment of pain and the subcategories; organization, communication, collaboration, knowledge and professional experience. The nurses' experiences were that communication difficulties, lack of staff, time and knowledge make it difficult to assess pain. Knowledge,experience, effective communication with colleagues and relatives facilitates the assessment of pain for nurses. Conclusions The nurses described many obstacles that made it difficult to assess pain in people with dementia, they found their own strategies that facilitated the assessment of pain. Nurses rarely use pain scales, they use their intuition to assess pain

Åtgärdsvalsstudie Väg 27, Kilakorset (väg 154) – länsgräns, Svenljunga och Tranemo kommun

Det övergripande syftet med de åtgärder som studerats är att rädda liv, förhindra allvarliga personskador och att förbättra möjligheten att välja hållbara transportslag. Samtidigt ska alla transportslags tillgänglighet till målpunkter bibehållas och en hållbar samhällsutveckling främjas.   Tidigare åtgärdsvalsstudier och utredningar som har genomförts utmed den aktuella vägsträckan har beaktats och fungerat som underlag för studien (se avsnitt 1.3). De åtgärder som föreslås inom studien bedöms inte motverka den planerade utbyggnaden av industriområde i Lockryd. Utöver nationella transportpolitiska mål och regionala mål har även kommunala mål för kommunerna Tranemo, Svenljunga och Borås beaktats i studien

Åtgärdsvalsstudie Väg 27, Kilakorset (väg 154) – länsgräns, Svenljunga och Tranemo kommun

Det övergripande syftet med de åtgärder som studerats är att rädda liv, förhindra allvarliga personskador och att förbättra möjligheten att välja hållbara transportslag. Samtidigt ska alla transportslags tillgänglighet till målpunkter bibehållas och en hållbar samhällsutveckling främjas.   Tidigare åtgärdsvalsstudier och utredningar som har genomförts utmed den aktuella vägsträckan har beaktats och fungerat som underlag för studien (se avsnitt 1.3). De åtgärder som föreslås inom studien bedöms inte motverka den planerade utbyggnaden av industriområde i Lockryd. Utöver nationella transportpolitiska mål och regionala mål har även kommunala mål för kommunerna Tranemo, Svenljunga och Borås beaktats i studien