Ultra-late EEG potential evoked by preferential activation of unmyelinated tactile afferents in human hairy skin

International audienceHuman tactile sensibility in hairy skin is mediated not only by fast conducting myelinated (A) afferents, but also by a system of slow conducting, unmyelinated afferents that respond preferentially to light touch, C-tactile (CT) afferents. This system has previously been shown to correlate with the pleasantness of tactile stimuli, where a soft brush moving at 1–3 cm/s activates CT afferents strongly. Functional magnetic resonance imaging (fMRI) studies have shown that preferential CT fiber stimulation activates the posterior insula cortex. The present study aims to assess brain activity evoked by the activation of CT afferents using electroencephalography (EEG). We present evidence for a late cortical potential over frontal electrodes, evoked from slow, gentle brush strokes at 3 cm/s. We relate this to the CT afferent input based on the conduction velocity of the CT fibers and the force feedback from the brush; the potential started 0.7 s after the brush contacted the skin and continued throughout the brush stimulation. Furthermore, results from brushing at lower and higher speeds showed that the CT potential was modulated by this stimulation. We conclude that the late potential is consistent with activity in a frontal cortical network following hairy skin peripheral stimulation. This provides an important tool for further studies of the CT fiber system and for clinical examination of peripheral unmyelinated afferents

Hälsa hos mjölkraskalvar som flyttas till uppfödande gård innan avvänjning

Det har blivit vanligare i Sverige att gårdar tar emot två till fyra veckor gamla mjölkraskalvar för att föda upp dem till slakt. Kalvhälsa har setts som ett problem på vissa av dessa gårdar, medan andra lyckas bättre. Kalvar är mer känsliga för stress och har inte ett fullt utvecklat immunförsvar jämfört med äldre djur. Kalvarna löper därmed en högre risk att bli sjuka och skillnader har upptäckts i mängden antibiotika som behövs på de olika gårdarna. En ökad antibiotikaanvändning tyder på en sämre hälsostatus, vilket inte är önskvärt varken för lantbrukaren, kalven eller konsumenten. Syftet med litteraturgenomgången var att få en vetenskaplig grund till intervjuer och den praktiska delen av arbetet som sedan utfördes på 10 gårdar i Västra Götaland sensommaren 2016. Vid gårdsbesöken gjordes en intervju, registreringar av kalvars hälsa och renlighet samt mätning av boxens utformning. Syftet med den praktiska delen av arbetet var att identifiera faktorer som förknippas med en högre behandlingsfrekvens. Jämförelsen gjordes mellan besökta gårdar för att hitta parametrar i inhysning och rutiner som kan ha betydelse för att kunna minska antibiotikaanvändningen. Jämförelsen gjordes både genom att studera parametrar när de var rangordnade efter behandlingsfrekvens men även en statistisk analys över parametrarna gjordes. Vid jämförelse av parametrarna efter rangordning visades att det var sex parametrar som hade tendenser till att ha betydelse för antibiotikaanvändningen. Gårdar som tog emot många kalvar per år samt de som tog emot kalvar ofta (varje vecka) tenderade att ha en högre behandlingsfrekvens, jämfört med de gårdar som tog emot färre djur och mer sällan. Lantbrukarna som inhyste sina kalvar i grupper om färre kalvar (<10), alternativt hade kalvarna enskilt inhysta vid ankomst och senare i större grupper tenderade att ha en lägre behandlingsfrekvens, jämfört med lantbrukare som inhyste kalvarna i större grupper direkt från ankomst. Det fanns indikationer på att gårdar där kalvarna hade en mindre plats vid grov- och kraftfoder per kalv hade en högre behandlingsfrekvens jämfört med de som hade mer plats per kalv. På de gårdar dit kalvarna inte behövde transporteras lika länge verkade vara förknippat med en lägre behandlingsfrekvens jämfört med de dit transportsträckan var längre. Den sista parametern var omgångsuppfödning, dock var det bara en besökt gård som tillämpade det enligt beskrivning, men på den gården tycktes det ha betydelse för lägre användning av antibiotika. Resultatet från den statistiska analysen i SAS och Minitab visade inga signifikanta resultat men de visade tendenser till att faktorer som liten yta per kalv vid foderbord, många mottagna kalvar per år och många kalvar per box var kopplade till ökad användning av antibiotika. Även inhysning i box jämfört med hydda visade ett samband till ökad användning av antibiotika. Gårdar som utfodrade mjölk via ammor hade även en ökad kalvdödlighet, jämfört med de gårdar som utfodrade manuellt eller med mjölktaxi. Hosta var den vanligaste anmärkningen vid hälsokontroll och den statistiska analysen visar även att frekvensen av hosta ökade med ökad ålder samt med tiden på gården Sammanfattningsvis var de faktorer som orsakade ökad användning av antibiotika, vilka gav utslag i alla analyser; mindre yta per kalv vid foderbord, stora gruppstorlekar (>10 kalvar) och många mottagna kalvar per år.It has become more common in Sweden that farms receive two to four weeks old calves to raise them to slaughter. Calf health has been recognized as a problem in some of these farms, while others do better. Young calves are more susceptible to stress and do not have a fully developed immune system compared to older animals. Thus, calves run a higher risk of getting sick, but differences have been detected in the amount of antibiotics needed at the various farms. An increased use of antibiotics indicates an inferior health status, which is not desirable either for the farmer, the calf or the consumer. The aim of the literature review was to get a scientific basis to interviews and the practical part of the work which then was conducted on 10 farms in Västra Götaland late summer 2016. At the farm visits an interview was conducted and records of calf health, the box cleanliness and design were measured. The aim of the practical part of the work was to find factors that resulted in having a higher frequency of treatment. A comparison was made to find parameters of housing and routines that may be important to reduce the use of antibiotics. The comparison was made both by studying the parameters when they were ranked by frequency of treatment, but also a statistical analysis of the parameters was conducted. When comparing the ranked parameters it showed that there were six parameters that had tendencies to be of importance for the use of antibiotics. Farms that received many calves per year, as well as those who received the calves often (every week) tended to have a higher frequency of treatment, compared with the farms that received fewer animals and more rarely. Farmers that housed their calves in groups of ten calves or fewer, or had calves individually housed from arrival and later in larger groups tended to have a lower frequency of treatment, compared with farmers which housed calves in larger groups from arrival. There were tendencies that farms where the calves had less space at roughage and concentrate per calf had a higher frequency of treatment compared to those who had more space per calf. A shorter transport for the calves to the farm had a tendency to a lower frequency of treatment compared to those where the distance was longer. The last parameter was “all in all out-system”, however, there were only one of the visited farms that applied it as described, but at that farm it seemed to be relevant for their use of antibiotics. Results from the statistical analysis in SAS and Minitab showed no significant results, but they showed tendencies to that factors such as less space per calf at the feeding table, many received calves per year and many calves per pen were associated to increased use of antibiotics. Also housing in a box compared to hutches showed a correlation to increased use of antibiotics. Farms that fed milk by an automatic calf feeder also had an increased calf mortality, compared with the farms that fed the calves manually or with milk shuttle. The frequency of coughing increased with age of the calves and also the time spent on the new farm. In summary, the factors that caused an increased use of antibiotics, according to all analyses was; less space per calf at the feeding table, large group sizes (> 10 calves) and many received calves per year

Högkänsliga småbarnspedagogers upplevelser av att arbeta inom småbarnspedagogiken

Högkänslighet är ett medfött personlighetsdrag som innebär att sensorisk information bearbetas på ett djupare plan på grund av ett känsligare nervsystem, och det kan innebära att högkänsliga personer upplever arbetsplatsen på ett annorlunda sätt (Aron, 2017). Det är relevant att lyfta högkänslighet i arbetslivet eftersom forskning visar att högkänslighet är en signifikant faktor som påverkar välbefinnande och livskvalitet, som är av betydelse för utbildning och arbete (Aron m.fl., 2012). Syftet med studien är att utforska hur högkänsliga småbarnspedagoger upplever fenomenet högkänslighet i arbetet inom småbarnspedagogiken. Två forskningsfrågor har formulerats: 1. Hur tar högkänsligheten sig uttryck i arbetet inom småbarnspedagogiken? 2. Vilka faktorer inverkar på högkänsliga småbarnspedagogers välbefinnande? I studien deltog fem småbarnspedagoger. Valet av metoder grundar sig på den fenomenologiska ansatsen eftersom syftet var att ta reda på individuella upplevelser av att arbeta inom småbarnspedagogiken som högkänsliga. Som datainsamlingsmetod användes semistrukturerade intervjuer och som analysmetod användes IPA-analys utefter Fejes och Thornbergs (2019) riktlinjer. Studiens övergripande resultat visar att det i många situationer upplevs som utmanande att arbeta inom småbarnspedagogiken som högkänslig. Det beror på att de fungerar annorlunda och att arbetsplatsen inte är anpassad för högkänsliga personer, vilket innebär att högkänsligheten tar sig uttryck genom att de blir överstimulerade samt att de överanalyserar. Dessa faktorer påverkar arbetsprestationer, ork, vilja och glädje i privatliv och arbetsliv. Högkänsligheten upplevs även vara en gåva, eftersom egenskapen gör att de har en förmåga att känna empati för andra samt en förmåga att forma en trygg och lugn verksamhetsmiljö. De centrala faktorerna som hindrar välbefinnandet i den fysiska miljön är daghemmets struktur, brist på pauser och att påverkas av stimuli. För att högkänsliga småbarnspedagoger ska uppleva välbefinnande i arbetet behöver vissa främjande faktorer vara i åtanke; det behöver vara möjligt att dela in barnen i mindre grupper eftersom det minskar ljudnivån betydligt, och de behöver återhämtningspauser och möjligheter att förhindra starka stimuli så som ljus och ljud för att inte överstimuleras. Resultatet visar att det är de psykosociala faktorerna som till största del hindrar eller främjar välbefinnandet i arbetet. Främjande faktorer i den psykosociala miljön behöver beaktas för att välbefinnandet ska upprätthållas. Högkänsliga småbarnspedagoger behöver uppleva stöd, förståelse, acceptans och djupare relationer i sin omgivning för att välbefinnandet ska främjas. Slutligen behöver de lära sig bemästrande strategier för att upprätthålla sitt välbefinnande. Dessa strategier beskrivs vara viktiga för att må bra och orka i en så hektisk och stressig miljö som småbarnspedagogiken

Varför får kon kalvningsförlamning och hur kan förekomsten minskas

När en ko drabbas av kalvningsförlamning leder det till ekonomiska förluster för lantbrukaren. Det är inte bara på grund av de direkta veterinärkostnaderna för att bota kalvningsförlamningen utan även eftersom kalvningsförlamning ökar risken för andra sjukdomar, så som mastit och kvarbliven efterbörd. Kalvningsförlamning kännetecknas av en snabb sänkning av kalcium i blodet i samband med kalvning, detta då råmjölk kräver mycket kalcium. När kalciumhalten sjunker leder det till att kon blir förlamad eftersom kalcium krävs för att kontakten mellan muskler och nerver ska fungera. För mycket kalium, för lite magnesium och hög kalcium: fosfor-kvot i foderstaten är också förknippat med kalvningsförlamning. Risken för kalvningsförlamning ökar med ökad ålder och Jersey är den ras som enligt denna litteratursammanställning löper högst risk att drabbas. Hög mjölkavkastning i tidigare laktation har också visat sig öka risken för kalvningsförlamning. Det finns olika utfodringsstrategier under sintiden som sägs minska risken för kalvningsförlamning. Ett sätt är att minska mängden katjoner i foderstaten, vilket gör att kon hamnar i ett acidotiskt tillstånd. När kon är i ett acidotiskt tillstånd kommer hon att mobilisera mer kalcium från skelettet och öka upptaget från tarmen, detta gör att kon vid kalvning har mer tillgängligt kalcium vilket minskar risken för kalvningsförlamning. Nackdelen med att utfodra med lågt ”dietary cation-anion difference” är att vissa fodermedel orsakar minskat foderintag. Syftet med denna litteraturstudie är att utvärdera hur utfodring påverkar förekomsten av kalvningsförlamning, vilka djur som löper störst risk att drabbas och hur man kan anpassa utfodring under sintiden för att minska förekomsten.Milk fever results in an economical loss for the farmer not only due to veterinary costs but also due to production losses. There is also a higher risk of culling as milk fever may result in other diseases like mastitis and retained placenta. Milk fever is characterized by a low calcium concentration in blood which appears close to parturition, this occurs because colostrum require high amounts of calcium. When the calcium level drops too much, the cow will get paralyzed because calcium is required to the contact between muscles and nerves. Too much potassium, too little magnesium and high calcium: phosphorus ratio in the diet are associated with milk fever. The risk of milk fever increases with age and Jersey is the breed, according to this literature review with the highest risk of being affected. High milk yield in the previous lactation has also shown to increase the risk of milk fever. There are different kinds of feeding strategies during the dry period to reduce the risk of milk fever. One is to reduce the amount of cations in the feed, which will result in an acidotic state. The acidotic state will make the cow mobilize more calcium from the skeleton and intestine, which results in more available calcium that will reduce the risk of milk fever. The downside of this method is that too low “dietary cation-anion difference” values reduce the feed intake which indirectly reduces the milk yield. The aim of this literature review is to evaluate how feeding affects the incidence of milk fever, which animals are most at risk and how to adjust feeding during the dry period to reduce the incidence

Revidering av bedömningsgrunder för fosfor i näringsfattiga sjöar

Inom dagens miljöövervakning för sjöar jämförs ett beräknat referensvärde med det observerade värdet för att bedöma vattenförekomstens status. Man utför klassificeringen på flera olika kvalitetsfaktorer, i första hand biologiska faktorer men även kemiska och fysikaliska. I slutet genomförs en sammanvägd bedömning och man kan fastslå om sjön är utsatt för miljöpåverkan och om det krävs en reparerande åtgärd. Föreskrifter om hur och på vilka faktorer man utför ytvattenklassificering samman- fattas i bedömningsgrunderna som Havs- och Vattenmyndigheten tagit fram. Idag är dessa främst baserade på näringsrika sjöar då de togs fram för att hantera övergödningsproblem i bebyggelse- och jordbrukstäta områden. Denna studie ska kunna an- vändas som underlag för att bredda bedömningsgrunderna för kvalitetsfaktorn fosfor genom att analysera data från näringsfattiga sjöar. Detta undersöktes genom att utföra statistiska analyser på fosfor och biomassa, andel cyanobakterier och trofiskt planktonindex (TPI). Sjöarna i studien har delades upp i norra och södra Sverige samt i oliogtrofa och mesotrofa sjöar för att påvisa eventuella ytterligare justeringar som krävs. Enkla och multipla regressioner utfördes med hjälp av dummy- och korsvariabler för de olika indelningarna. Enligt erhållna resultat kan man inte använda andel cyanobakterier som kvalitets- faktor i näringsfattiga sjöar, man kan tänka sig att cyanobakterier inte trivs i väldigt fosforfattiga sjöar. Totalbiomassa och TPI som är de andra ingående biologiska kvalitetsfaktorerna i studien kan enligt resultaten användas. Dock måste man skilja på bedömningsgrunderna för norra och södra Sverige eftersom de nordligare sjöarna är känsligare för tillförd fosfor med avseende på biomassa. TPI är baserat på en utarbetad lista av indikatorarter, där både oligotrofi- och eutrofiindikatorer förekommer. Denna studie påvisar dock att de oligotrofa sjöarna i norra Sverige är mindre känsliga mot tillförd fosfor med avseende på TPI. Man kan tänka sig att det beror på att de indikatorarter som ingår i indexet antagligen förekommer till större grad i näringsrika sjöar. En justering av denna kvalitetsfaktor bör genomföras genom att tillföra fler indikatorarter för oligotrofa sjöar, dessutom bör man skilja på bedömningsgrunderna i norra och södra Sverige. För att denna studie ska vara av nytta bör liknande studier i näringsrika sjöar jäm- förs med denna för att avgöra huruvida man ska gå vidare med revideringen av be- dömningsgrunderna för näringsfattiga sjöar. Fördjupande analyser av hur totalbio- massa och TPI samverkar med fosfor i näringsfattiga sjöar bör genomföras. Eftersom framtagna resultat indikerar att det krävs förändringar i bedömningsgrunderna bör det även vara av intresse att vidareutveckla denna studie och genomföra samma ana- lys på andra kvalitetsfaktorer i näringsfattiga sjöar

Resistivitetsmätningar för avgränsning av lakvattenplym från Kejsarkullens deponis infiltrationsområde

Kejsarkullens deponis lakvatten renas genom naturlig infiltration i en moränavlagring. Infiltrationsområdet har använts under en lång tid och Hultsfreds kommun har ställt frågan om marken är mättad på föroreningar samt om ett nytt mottagningsområde behövs. Målet med detta examensarbete var att lokalisera lakvattenplymens flödesväg i syftet att underlätta för kommunen att i ett senare skede bestämma var jordprover bör placeras för att utvärdera om marken är mättad på föroreningar. Lokaliseringen gjordes med hjälp av en geofysisk undersökningsmetod, resistivitet. Resistivitetmätningar utnyttjar olika materials varierande förmåga att leda elektricitet där lakvatten påvisas som lågresistiva områden. Detta beror på lakvattnets höga jonhalt ökar ledningsförmågan. Genom tidigare studier är lakvattnets flödesriktning känd varpå resistivitetslinjer lades vinkelrätt mot flödet för att avgränsa utbredningen i horisontalled. Efter modellering kunde en avgränsning av lakvattenplymen ske med en viss osäker-het i resistivitetsprofilen längst bort från infiltrationsområdet. Anledningen till denna osäkerhet var att låga resistivitetsvärden återfanns i kanterna på profilen därför kunde lakvattenplymens utbredning i horisontalled ej bestämmas. En resistivitetslinje lades även vid ett observationsrör i syftet att undersöka om märkliga provresultat beror på lakvattenpåverkan. Misstankarna om en lakvattenpåverkan vid observationsröret dementerades utifrån resultaten av resistivitetsundersökningen. Tidigare uppfattningar om att berggrunden lokalt är sprickig bör omvärderas då under-sökningen visar på en sprickfri berggrund. Detta ger troligen till följd att en mindre mängd lakvatten jämfört med tidigare antaganden transporteras i sprickor i berggrunden.The leachate from the landfill Kejsarkullens deponiis purified by natural infiltration in a moraine deposit. Since the infiltration area has been used for decades, the Municipality of Hultsfred questions whether or not the soil is saturated with pollutants and if a new reception area is needed. To make such an investigation, the flow path of the leachate plume must initially be located. Thereby locations for soil samples can be determined in order to measure if the soil indeed is saturated with pollutants. This study aims to locate the subsurface flow path of the leachate by using a geophysical survey method (resistivity). Different materials have different capacity to conduct electricity. Since leachate is characterized by low resistivity while groundwater has a comparatively higher resistivity, it is thereby possible to distinguish the leachate plume. The survey was carried out with resistivity measuring at the assumed location of the leachate plume. A resistivity line was also issued near an observation well where deviating water samples had been taken, indicating possible leachate pollution. The geophysical survey resulted in a final flow path, where a diffuse zone separated the leachate from the surrounding groundwater. No leachate could be detected in the observation well

Mobilapplikation för träning av häst

De allra flesta som tränar hästar gör det för att i något syfte öka hästens prestationsförmåga. När hästen är rätt tränad för sin uppgift minskar skaderisken hos både häst och ryttare. Rätt träning främjar hållbarheten på lång sikt. Med en pulsmätare anpassad för användning på häst är det möjligt att utläsa vilken intensitet träningen har och anpassa den för att få den effekt man önskar. Med konditionstest för häst kan man sedan utvärdera om träningen haft avsedd effekt. En enkel mobilapplikation anpassad för konditionsträning av ridhäst skulle kunna leda till en ökad medvetenhet kring träning och träningsintensitet hos människor som tränar ridhästar. Målgruppen för detta arbete är människor som på olika nivå tränar ridhästar. Materialet i detta arbete skall kunna användas som hjälp vid utvecklande av en mobilapplikation. Den tänkta applikationen skulle kunna ha liknande funktioner som träningsapplikationer för människor men anpassas till träning av ridhäst. Förutsatt att hästens energiintag och träningsintensitet är kontrollerat kan man med hjälp av ett verktyg för beräkning av energiförbrukning veta om hästen får i sig rätt ungefärlig mängd energi i förhållande till vad den förbrukar. På så sätt får användaren av verktyget information om att hästen till exempel får ett överskott av energi. Syftet med studien var att beskriva en del av de fysiologiska basdata och de mätvärden som behövs för att utveckla en mobil applikation för konditionsträning, konditionstest och energiförbrukning hos ridhäst. Exempel på konditionstest, verktyg för bedömning av träningsintensitet och beräkningar för hästens ungefärliga energiförbrukning i arbete har tagits fram och exempel på användning av dessa beskrivs. Studiens frågeställning var: Vilka fysiologiska basdata och mätvärden behövs för att uppskatta en hästs kondition och energiförbrukning i arbete? Studien har tagit fram fysiologiska basdata som är användbara vid bedömning av ridhästens kondition, träningsintensitet och energiförbrukning i träning. Exempel på konditionstest för häst, förslag på intensitetsfaser vid träning av häst och ett verktyg för kalkylering av ungefärlig energiförbrukning vid träning av häst har arbetats fram

Offentlig upphandling i förändring - en diskursanalys av ett regeringsförslag.

Offentlig upphandling är ett ämne som diskuteras både nationellt och internationellt. Redan sedan Sveriges inträde till Europeiska unionen år 1995, har upphandling allt mer och mer reglerats på EU-nivå och idag, sker all reglering kring upphandlingsförfaranden på EU-nivå. I den här uppsatsen har upphandlingsdirektiven 2014/24/EU, 2014/25/EU och i synnerlighet regeringens proposition 2015/16:195 stått till grund för en analys som bygger på Carol Lee Bacchis teori ”What´s the problem represented to be?”. Teorin har hjälpt oss att urskilja och analysera de bakomliggande faktorer och problemframställningar som ledde till det nya upphandlingsdirektivet. Sammanfattningsvis kan vi tyda att vår undersökning visar att den svenska regeringen i sitt förslag till nytt regelverk om upphandling tar betydande steg bort från New Public Management-traditionen och föreslår lagändringar som bygger på att den företagsinspirerade organisationen är ett problem för svensk förvaltning. Regeringen utgår vidare ifrån antaganden om att konkurrensen inom Sverige och EU behöver regleras, samt att upphandlande myndigheter och enheter bör ansvara för att leverantörer som deltar i upphandlingar tar miljö-, sociala och arbetsrättsliga hänsyn