Föräldraskap, utvecklingstörning och vuxenblivande

I Sverige uppmanas de allra flesta till att bli föräldrar men vissa kategorier såsom exempelvis personer med utvecklingsstörning förväntas avstå från föräldraskap. Dessa motstridiga tendenser påverkar hur frivilligt barnlösa uppfattas. Artikeln bygger på intervjuer med 19 barnfria kvinnor och män i Sverige varav fyra tillskrivs en utvecklingsstörning. Huvudsakligen diskuteras de motiv som endast informanterna med utvecklingsstörning berör för sin barnfrihet såsom föräldraskapets mödor och risker att överföra ärftliga sjukdomar. Föräldraskap ses ofta som en markör för vuxenblivande och samhällsdeltagande. I artikeln diskuteras också hur barnfria på andra sätt försöker nå en accepterad vuxenstatus. Barnfria med utvecklingsstörning kämpar hårt för att bli sedda som vuxna överhuvudtaget. I denna kamp är potentiellt föräldraskap ett underkommunicerat tema. Deras liv präglas av att de i de allra flesta sammanhang betraktas som ”utvecklingsstörda”

Varför bo tillsammans? Argument från föräldrar som lever med sina vuxna barn med intellektuell funktionsnedsättning

Trots starka normer om egen bostad bor en minoritet vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning kvar i föräldrahemmet i Sverige. Varför då? I denna studie intervjuas åtta föräldrar med hemmaboende vuxna barn. Föräldrarnas motiv handlar om pliktkänsla, att förse barnen med ”ett gott liv” samt att ge barnen ett socialt sammanhang. Deras lösning av boendesituationen medför att de utmanar normer om hur funktionshinderstöd bör ges, hur familjer bör se ut och hur relationer inom familjer bör vara. Det finns risk för att samboendet befäster en åldersmaktstruktur där föräldrar tillskrivs "evig" vuxenålder och aldrig inträder i ålderdom, medan barnet förblir "evig" ungdom

Childfreeness, parenthood and adulthood

This article discusses voluntary childlessness and reaching adulthood in Sweden,focusing on childfree women and men with intellectual disabilities (IDs). Thearticle is based on interviews with 19 childfree individuals, four of whom had IDs.It focuses on motives for voluntary childlessness, with three types of motivesbeing mentioned only by the interviewees with IDs; namely the difficulties ofparenthood and of building relations with children, the risk of heredity and themaliciousness of children. The interviews have been analysed with relevance topower axes of gender, age and abilities, and these three motives may be seen asresults of the interviewees’ ascribed position as intellectually disabled and of thesegregation in society between able and disabled individuals. The article alsoincludes a discussion about how to achieve ‘adult status’ when parenthood isruled out. Other issues in everyday life seem more important than parenthood,according to the individuals with IDs

Föräldraskap, utvecklingsstörning och vuxenblivande

This article discusses voluntary childlessness in Sweden, with focus on childfree women and men withintellectual disabilities (IDs). The article is based on interviews with 19 childfree individuals, four ofwhom had IDs. It focuses on motives for childfreeness. These motives are mainly consequences oftheir ascribed position as intellectually disabled and of the segregation in society between able anddisabled individuals. The article also includes a discussion about how to achieve the “adult status”.The interviewees discussed alternative ways of expressing adult status. Many individuals see parent-hood as a way into the adult world; however, achieving adult status through parenthood is an under-discussed theme in the stories of the interviewees with IDs, who instead focused on other issues

"Asociala och imbecilla" : kvinnorna på Västra Mark 1931 - 1967

Vilka konsekvenser medförde det att under perioden 1931-1967 kategoriseras som sinnesslö kvinna i Sverige? Undersökningens källmaterial är i huvudsak patientjournaler från Västra Marks sjukhus för s.k. asociala och imbecilla kvinnor, men även riksdagsmaterial. Utifrån detta material diskuteras samhällets uppfattning av och åtgärder mot det som upplevdes som sinnesslöproblemet. I avhandlingen behandlas sinnesslöa som en social kategori och kön diskuteras i termer av kvinnlighet på fyra olika nivåer. Avhandlingen visar hur kvinnorna på Västra Mark var en utsatt grupp människor som upplevt otrygghet samt fysiska och sexuella övergrepp. Men i samhällsdebatten i tidigt 1900-tal talades mer om det hot som sinnesslöa kvinnor ansågs utgöra p.g.a sin "sexuella" opålitlighet". De samhälleliga åtgärderna resulterade i internering, till exempel på Västra Mark, sterilisering och äktenskapsförbud. Men kvinnorna på Västra Mark befann sig i gränsområdet mellan avvikande och normalt. Därmed ansågs i vissa fall att familjebildning kunde vara bättre för kvinnornas återanpassning till samhället än förhindrandet av familjebildning som lagen förespråkade. För kvinnorna själva var fästman, äkta make och barn något som eftersträvades då detta ingick i den "normala" kvinnligheten. Av undersökningen framgår att sinnesslöa kvinnor omfattades av en annorlunda kvinnlighet än vad kvinnor i allmänhet gjorde. En studie om en marginaliserad grupp, som till exempel sinnesslöa kvinnor, medför att grundläggande frågor om människors värde och människosyn aktualiseras. Frågor om exempelvis individuell frihet och samhälleligt ingripande synliggös därmed på ett mer framträdande sätt än vad en studie av centrala grupper i ett samhälle skulle ha möjliggjort. Avhandlingen visar också på nödvändigheten av ett könsperspektiv i handikappforskningen samt vikten av att sinnesslöa inkluderas i handikapphistorien

Föräldraskap, utvecklingsstörning och vuxenblivande

This article discusses voluntary childlessness in Sweden, with focus on childfree women and men withintellectual disabilities (IDs). The article is based on interviews with 19 childfree individuals, four ofwhom had IDs. It focuses on motives for childfreeness. These motives are mainly consequences oftheir ascribed position as intellectually disabled and of the segregation in society between able anddisabled individuals. The article also includes a discussion about how to achieve the “adult status”.The interviewees discussed alternative ways of expressing adult status. Many individuals see parent-hood as a way into the adult world; however, achieving adult status through parenthood is an under-discussed theme in the stories of the interviewees with IDs, who instead focused on other issues

Online activities for individuals with intellectual disabilities at a day centre in the wake of COVID-19

Background: The lockdown of a day centre for individuals with intellectual disabilities led to digital activities instead of traditional physical presence. Method: This study is based on 17 interviews with staff of a day centre, directors of day centres and support persons. Findings: The purpose of the digital activities was to overcome physical distance and to create “social connectedness” with service users at a day centre. Emphasis was placed on recognisability to meet the needs of the service users. When the lockdown was lifted, service users were included in the production of digital artefacts. There were also obstacles to digitalisation: some service users had no access to Internet or tablets at home, some lawyers forbid the use of common digital programmes and service users were denied being visible on social media, support persons lacked digital competence and were reluctant to digital activities. Conclusions: The experiences of digital activities including coproduction of films made individuals with intellectual disabilities active and visible on social media. This might facilitate the possibilities for future digital inclusion in society. The support from staff at the sheltered accommodations was vital and when it succeeded it promoted a more holistic approach to the service users' everyday lives