Childrens experiences of radiographic examinations and what as a radiographer you should take with you when meeting with acute ill children - A litterature review

Bakgrund: Barn kommer ofta akut till röntgen och som legitimerad röntgensjuksköterska har man som skyldighet värna om en god omvårdnad och hålla stråldoser nere. Barn är mycket strålkänsliga och har högre risk att drabbas av stokastiska effekter av strålning än vuxna. När ett barn är stressat och otryggt kan detta försvåra undersökningar och bidra till onödigt förhöjda stråldoser. Med sin kommunikation och genom avledning kan man hjälpa barnet att känna trygghet. Syfte: Att med denna studie ta reda på barns upplevelser av akuta röntgenundersökningar och vad man som röntgensjuksköterska bör ha med sig när man träffar barn på röntgen. Metod: Detta examensarbete är en litteraturstudie där 13 artiklar av kvalitativ och kvantitativ ansats har analyserats för att svara till arbetets syfte. Resultat: I resultatet framkom två huvudsakliga känslor barn hade i samband med sin akuta röntgenundersökning. Känslan av rädsla och oro, och känslan av trygghet. Saker som kan påverka dessa upplevelser visade sig vara röntgensjuksköterskan sätt att informera och kommunicera, föräldrarnas närvaro och miljön på röntgen. Det man utifrån barnens upplevelser som röntgensjuksköterska bör ha med sig var tänka på sin teknik när man informerar och ge den till barnet på ett sätt som barnet förstår. Att distrahera kan hjälpa till att få barnet att tänka på något annat än sin smärta. Att ge barnet uppmärksamhet var också något som ingav trygghet likaså att verka för god omvårdnad och se till barnet och dess behov som en enskild individ. Konklusion: Man bör ta lärdom av barnens upplevelser på röntgen i ett fortsatt arbete med individanpassad omvårdnad. Det är en röntgensjuksköterskas skyldighet att sträva efter att barn skall få en positiv upplevelse på röntgen samtidigt som stråldoserna skall hållas nere. Om man får barnet att känna trygghet kan man därmed uppnå målet med en god omvårdnad och en säker vård

New Public Managements inverkan på sjuksköterskans upplevelse av krav och kontroll

Studien syftar att undersöka om New Public Management (NPM), en vinstdrivande styrningsstrategi passar i den offentliga vårdsektorn. Det teoretisk ramvereket utformas av Almqvists tolkning av NPM, som utgörs av tre strategier, Konkurrenskraft, Kontraktstyrningsamt Decentralisering & Intern styrning. Sju stycken sjuksköterskor har därefter intervjuats gällande strategiernas konsekvenser på deras arbetsroll i förhållande till krav och kontroll. För att avgränsa studien har endast de mest framträdande konsekvenserna, Prestation & Kontroll, Försämrad kommunikation & Ökad administration samt Målstyrning &Handlingsfrihet analyserats. Syftet med att undersöka sjuksköterskans arbetssituation i relation till NPM är skapa ökad förståelse för hur denna verksamhetsstyrning påverkar det operativa arbetet i offentlig vårdsektor. Studiens resultat tyder på att tillämpning av NPM härleder bland annat ökad arbetsbelastning, stress och känsla av maktlöshet hos sjuksköterskan. Studien påvisar även att sjuksköterskans arbetsroll kantas av en hög grad av krav och begränsad grad av kontroll över sin arbetssituation. Således bedömdes sjuksköterollen som ett högstressarbete enligt Karaseks krav- och kontrollmodell. På lång sikt bedöms denna arbetstyp kunna bidra till psykisk ohälsa och således vara negativ för både arbetsgivare och arbetstagare. Tillämpningen av NPM bedömdes i helhet påverka sjuksköterskans arbetssituation negativt. Detta talar emot NPM som tillbörlig styrningsmetod för offentliga, icke vinstdrivande, organisationer. Författarna tillstryker dock att denna studie ses som ofullständig i syfte att enhetligt bedöma om vinstdrivande strategier lämpar sig i offentliga sektorn på ett slutligt plan och rekommenderar att vidare forskning görs med större omfattning av rådata och effektiva mått

New Public Managements inverkan på sjuksköterskans upplevelse av krav och kontroll

Studien syftar att undersöka om New Public Management (NPM), en vinstdrivande styrningsstrategi passar i den offentliga vårdsektorn. Det teoretisk ramvereket utformas av Almqvists tolkning av NPM, som utgörs av tre strategier, Konkurrenskraft, Kontraktstyrningsamt Decentralisering & Intern styrning. Sju stycken sjuksköterskor har därefter intervjuats gällande strategiernas konsekvenser på deras arbetsroll i förhållande till krav och kontroll. För att avgränsa studien har endast de mest framträdande konsekvenserna, Prestation & Kontroll, Försämrad kommunikation & Ökad administration samt Målstyrning &Handlingsfrihet analyserats. Syftet med att undersöka sjuksköterskans arbetssituation i relation till NPM är skapa ökad förståelse för hur denna verksamhetsstyrning påverkar det operativa arbetet i offentlig vårdsektor. Studiens resultat tyder på att tillämpning av NPM härleder bland annat ökad arbetsbelastning, stress och känsla av maktlöshet hos sjuksköterskan. Studien påvisar även att sjuksköterskans arbetsroll kantas av en hög grad av krav och begränsad grad av kontroll över sin arbetssituation. Således bedömdes sjuksköterollen som ett högstressarbete enligt Karaseks krav- och kontrollmodell. På lång sikt bedöms denna arbetstyp kunna bidra till psykisk ohälsa och således vara negativ för både arbetsgivare och arbetstagare. Tillämpningen av NPM bedömdes i helhet påverka sjuksköterskans arbetssituation negativt. Detta talar emot NPM som tillbörlig styrningsmetod för offentliga, icke vinstdrivande, organisationer. Författarna tillstryker dock att denna studie ses som ofullständig i syfte att enhetligt bedöma om vinstdrivande strategier lämpar sig i offentliga sektorn på ett slutligt plan och rekommenderar att vidare forskning görs med större omfattning av rådata och effektiva mått