Reduced administered activity, reduced acquisition time, and preserved image quality for the new CZT camera.

BACKGROUND: For a 1-day myocardial perfusion SPECT (MPS) the recommendations for administered activity stated in the EANM guidelines results in an effective dose of up to 16 mSv per patient. Recently, a gamma camera system, based on cadmium zinc telluride (CZT) technology, was introduced. This technique has the potential to reduce the effective dose and scan time compared to the conventional NaI gamma camera. The aim of this study was to investigate if the effective dose can be reduced with a preserved image quality using CZT technology in MPS. METHODS: In total, 150 patients were included in the study. All underwent a 1-day (99m)Tc-tetrofosmin stress-rest protocol and were divided into three subgroups (n = 50 in each group) with 4, 3, and 2.5 MBq/kg body weight of administered activity in the stress examination, respectively. The acquisition time was increased in proportion to the decrease in administered activity. All examinations were analyzed for image quality by visual grading on a 4-point scale (1 = poor, 2 = adequate, 3 = good, 4 = excellent), by two expert readers. RESULTS: The total effective dose (stress + rest) decreased from 9.3 to 5.8 mSv comparing 4 to 2.5 MBq/kg body weight. For the patients undergoing stress examination only (35%) the effective dose, administrating 2.5 MBq/kg, was 1.4 mSv. The image acquisition times for 2.5 MBq/kg body weight were 475 and 300 seconds (stress and rest) compared to 900 seconds for each when using conventional MPS. The average image quality was 3.7 ± 0.5, 3.8 ± 0.5, and 3.8 ± 0.4 for the stress images and 3.5 ± 0.6, 3.6 ± 0.6, and 3.5 ± 0.6 for the rest images and showed no statistically significant difference (P = .62) among the 4, 3, and 2.5 MBq/kg groups. CONCLUSIONS: The new CZT technology can be used to considerably decrease the effective dose and acquisition time for MPS with preserved high image quality

Korrosion på stålpålar efter långtidsexponering i jord

Varje år används ett stort antal pålverk för att ge stöd åt hus, vägar och annan infrastruktur. Endast i Sverige användes under år 2013 över 1,8 miljoner meter påle. En majoritet av dessa, motsvarande 55 % av de som används i Sverige, är gjorda av betong. Det näst vanligaste materialet att använda är stål. Stålpålar, antingen nedgrävda eller neddrivna, utgjorde 39 % av alla pålar i Sverige under 2013. Dessa 39 % motsvarar ungefär 710 000 meter, vilket är mer än dubbelt så mycket som under år 2000 och mer än tredubbelt så mycket som under 1996. Slutligen var 6 % av pålarna gjorda av trä. En nackdel med att använda pålar av stål är dess tendens att korrodera, vilken minskar pålens tjocklek och därmed även dess bärande förmåga. Detta kan undvikas, eller i alla fall minskas, genom ett antal olika metoder. Bland dessa återfinns bland andra katodiskt skydd och att gjuta in the övre, mest utsatta delen av pålen med betong. Den vanligaste metoden är dock att lägga till en så kallad rostmån. Med detta menas att pålen tillverkas tjockare än vad tillämpningen kräver och klara på så sätt en viss tjockleksförlust innan pålen måste bytas ut. Av finansiella orsaker önskas denna rostmån hållas så nära den förväntade korrosionen som möjligt, vilket gör det önskvärt att kunna förutspå korrosionshastigheten givet vissa förutsättningar i jorden.Korrosion av stålkonstruktioner med lång förväntad livsläng

Utveckling av mätmetod för att bestämma risken för midjebildning på pålar

Resultat från 33 år långa exponeringsstudier har visat att den största korrosionen på pålar ofta inträffar strax under grundvattenytan. Detta har förklarats av att det uppstår en galvanisk cell där den del av pålen som är under grundvattenytan blir anodisk på grund av den syrefattigare miljön och korroderar således med en ökad hastighet jämfört med den del av pålen som är i den mer syrerika miljön ovan grundvattenytan. Denna kraftigt förhöjda korrosion kallas vardagligt för midjebildning. För att på ett lämpligt sätt kunna dimensionera rostmånen eller korrosionsskyddet för en påle, givet en given plats, vore det intressent att kunna bedöma risken för att kraftig midjebildning ska uppstå. Genom att utveckla sonder som mäter de galvaniska strömmar som går mellan olika områden på en påle och exponera sonderna på samma platser som exponeringsstudier har utförts på, kunde resultaten från sonderna jämföras med resultaten från exponeringsstudien. De erhållna resultaten tyder på att de värden på korrosionen som sonden ger överensstämmer relativt väl med korrosionsvärdena från exponeringsstudien, både gällande storlek och placering. Det har dock under studien noterats att metoden lätt påverkas av nederbörd/smältande snö, varför det är viktigt att ta mätvärden kontinuerligt och under en längre tid. För att underlätta vidare användning av metoden bör mätningen automatiseras och mätvärdena överföras digitalt.Metod för mätning av erforderlig rostmån på stålpåla

Korrosion på stålpålar efter långtidsexponering i jord

Varje år används ett stort antal pålverk för att ge stöd åt hus, vägar och annan infrastruktur. Endast i Sverige användes under år 2013 över 1,8 miljoner meter påle. En majoritet av dessa, motsvarande 55 % av de som används i Sverige, är gjorda av betong. Det näst vanligaste materialet att använda är stål. Stålpålar, antingen nedgrävda eller neddrivna, utgjorde 39 % av alla pålar i Sverige under 2013. Dessa 39 % motsvarar ungefär 710 000 meter, vilket är mer än dubbelt så mycket som under år 2000 och mer än tredubbelt så mycket som under 1996. Slutligen var 6 % av pålarna gjorda av trä. En nackdel med att använda pålar av stål är dess tendens att korrodera, vilken minskar pålens tjocklek och därmed även dess bärande förmåga. Detta kan undvikas, eller i alla fall minskas, genom ett antal olika metoder. Bland dessa återfinns bland andra katodiskt skydd och att gjuta in the övre, mest utsatta delen av pålen med betong. Den vanligaste metoden är dock att lägga till en så kallad rostmån. Med detta menas att pålen tillverkas tjockare än vad tillämpningen kräver och klara på så sätt en viss tjockleksförlust innan pålen måste bytas ut. Av finansiella orsaker önskas denna rostmån hållas så nära den förväntade korrosionen som möjligt, vilket gör det önskvärt att kunna förutspå korrosionshastigheten givet vissa förutsättningar i jorden.Korrosion av stålkonstruktioner med lång förväntad livsläng

Rehabilitering i hemmiljö för strokepatienter : En systematisk litteraturstudie med fokus på fysisk funktionsförmåga och patientens samt anhörigas livskvalitet

Detta examensarbete är ett beställningsarbete åt Rehabiliteringens serviceenhet inom Jakobstads social- och hälsovårdsverk. Syftet med arbetet var att utreda hurudan effekt rehabilitering i hemmiljö har på stroke klienters fysiska funktionsförmåga och på livskvaliteten hos såväl klienten som den anhöriga. Dessa två frågeställningar besvarades med hjälp av en systematisk litteraturstudie. Litteratursökningen gav 23 användbara forskningar varav 15 har använts för att besvara frågeställningen om funktionsförmåga och 14 har använts för att besvara frågeställningen om livskvalitet. Kvalitetsgranskningen av experimentella- och observationsstudierna har utförts enligt Khan et al. (2001) och kvalitetsgranskningen av litteraturstudierna har utförts enligt Forsberg & Wengström (2010). Elva av studierna hade uppmätt en signifikant förbättring i fysisk funktionsförmåga hos klienter som erhöll hemrehabilitering. Fem av studierna påvisade en signifikant förbättring av livskvaliteten hos klienterna och endast en studie framförde resultat som antydde på en försämring av livskvaliteten. Fem studier rapporterade förbättring av livskvalitet eller minskad börda hos anhöriga i samband med hemrehabilitering men endast en av dessa studier fick fram resultat med signifikanta värden. Hemrehabilitering anses ha positiv inverkan på funktionsförmågan hos strokeklienter efter den akuta fasen. Ytterligare undersökning krävs dock för att kunna ge rehabiliteringsrekommendationer angående hemrehabiliteringens effekt på klienternas och anhörigas livskvalitet. Kostnadseffektivitet och resurskrav av hemrehabilitering är också aspekter som bör undersökas i framtiden. Populationerna som undersöktes i studierna har bestått av klienter med relativt god funktionsförmåga utan kognitiva svårigheter. Det kan antas att hemrehabilitering inte ger lika bra resultat hos klienter med svårare sjukdom.This thesis is an order from Rehabiliteringens service enhet at Jakobstads social- och hälsovårdsverk. The aim of the thesis was to investigate the effects of home based rehabilitation on stroke clients after the acute phase. A systematic review of literature was chosen as the method to answer two questions of research. The first question investigated the effects of home based rehabilitation on functional ability and the second question investigated the effects of home based rehabilitation on both the clients and caregivers quality of life. 23 articles were included. 15 of the studies were used to answer the first question and 14 were used to answer question number two. The quality assessment of experimental and observational studies was based on Khan et al. (2001) and the quality assessment of systematic reviews was based on Forsberg & Wengström (2010). Eleven of the studies showed that home base rehabilitation resulted in a significant improvement of functional ability. Five of the studies showed significant improvement in the clients’ quality of life. One study proved the opposite but the results were not significant. Five studies reported a tendency of improvement in quality of life or decrease of burden in caregivers. One of the studies showed significant results. Home based rehabilitation has a positive effect on functional ability in stroke clients after the acute phase. More studies are required to be able to give recommendations of the effects of home based rehabilitation on the clients or care givers quality of life. Further studies are also needed to find out more about the costs and resources that are required for a successful home rehabilitation program. The population in the studies consisted of clients with a relatively good functional ability and no cognitive difficulties. Based on the results of these articles we assume that home based rehabilitation only is suitable for clients with mild to moderate stroke

Rekommendationer för materialval i tunnelmiljöer

Med syfte att undersöka korrosiviteten samt hur olika rostfria stål korroderar i tunnelmiljöer har tre basmetaller, två oorganiska beläggningar på samt sex rostfria stålkvaliteter exponerats i olika tunnelmiljöer i upp till fyra år. De rostfria stålkvaliteterna exponerades även med olika ytfinish, med svetsar samt med spaltbildare. Efter exponering har korrosionen utvärderats okulärt och jämn korrosionshastighet och gropfrätningshastighet i spalter har bestämts. Från exponeringen i tunnelmiljöerna framgick det att korrosionshastigheten för kolstål var relativt låg där den högsta korrosivitetsklass var C3. För aluminium var den högsta korrosivitetsklassen C4 och för zink var den högsta korrosivitetsklassen C5. Kolstål och aluminium som är känsliga för klorider och fukt hade en högre korrosionshastighet närmare vägbanan, vilket var väntat. Dock hade aluminium och zink även en hög korrosionshastighet högt upp, längre in i tunneln. Detta var oväntat och det skulle kunna härledas till påverkan från rengöringsmedel. Detta ingick inte i detta projekt, men det rekommenderas att undersöka rengöringsmedlens inverkan på de olika material som finns i tunnelmiljöer. Varmförzinkat stål, ZnMgAl-belagt stål (Magnelis) och zink hade jämförbara korrosionshastigheter efter ett års exponering. Efter fyra års exponering var dock korrosionshastigheten för varmförzinkat betydligt lägre medan den var högre för det ZnMgAl-belagda stålet. Detta skulle möjligen kunna bero på att zinkskiktet är bortkorroderade på de varmförzinkade proverna och att korrosionen har nått järn-zinkfasen. Det skulle också kunna betyda att ZnMgAl-belagt stål är känsligare för korrosiva rengöringsmedel än vad ren zink och varmförzinkat stål är. Av de rostfria stålkvaliteterna var det endast EN 1.4003 som uppvisade en hög jämn korrosionshastighet. I spalterna noterades gropfrätning på samtliga rostfria kvaliteter utom EN 1.4662. Medel- och maxvärdena varierade dock stort. Det kunde dock inte dras någon slutsats beträffande provplatsernas inverkan på spaltkorrosionen. Enligt Eurokod 3 (SS-EN 1993-1-4:2006/A1:2015) skall rostfria stålkvaliteter inom CRC V (Corrosion resistance class V) användas för vägtunnlar. Enligt denna studie framgår det dock att den rostfria stålkvalitet, EN 1.4662, som återfinns i CRC III, klarade fyra år utan att gropfrätning uppstod i spalterna. Utifrån PREN för denna rostfria stålkvalitet är det sannolikt att den är felklassad och snarare hör till CRC IV. Detta innebär att rostfria stålkvaliteter jämförbara med EN 1.4662 troligen är lämpliga att användas i vägtunnlar. En osäkerhet är dock att svaveldioxidhalterna på exponerings-platserna ej var kända. Om de hade varit kända kan det finns en möjlighet att Eurokod 3 hade föreslagit stålkvaliteter inom ett lägre CRC istället. Om ingen korrosion är acceptabel förefaller materialen i CRC IV fungera enligt denna studie. Om viss korrosion är acceptabel, exempelvis för detaljer som lätt kan bytas ut eller där de estetiska kraven är låga, vore CRC III en möjlighet.Rekommendationer för materialval i tunnelmiljöe

Lokalt förhöjd jämn korrosion på pålar – mätningar i fält och modellering

Långtidsexponering av pålar i ostörd jord visar att den jämna korrosionen ligger mellan 6 och 8 μm/år i jordar med hög korrosivitet (gyttjig lera) och mellan 2 och 4 μm/år i jordar med låg korrosivitet (sand, lera utan organiskt innehåll). För att kompensera för denna korrosion är en rostmån med 1 mm tillräcklig för 100 år. Det har dock även noterats en tendens till lokalt högre korrosion i ett område kring grundvattennivån och ner till en meter under densamma. Orsaken till detta är att det uppstår en luftningscell kring grundvattennivån, där den övre, väl luftade delen av pålen blir katod och den undre, dåligt luftade blir anod. Korrosionen blir således högre på delen strax under grundvattenytan. Om angreppet koncentreras till en kortare del av pålen uppstår midjebildning. Tendens till midjebildning har endast observerats, vid våra exponeringar, i jordar med låg resistivitet. Syftet med denna undersökning har varit att, genom kontrollerade fältförsök, mäta upp korrosionsströmmar mellan olika nivåer på en påle. Utgående från dessa resultat görs därefter teoretiska beräkningar för att fastställa om det existerar ett samband mellan jordens resistivitet och risken för lokal midjebildning. Eftersom den jämna korrosionen är mycket låg så kommer erforderlig rostmån att bestämmas av risken för midjebildning. Syftet med undersökningen kan därför sägas vara att studera om det finns ett samband mellan resistiviteten och jordens aggressivitet.Korrosion av stålkonstruktioner med lång förväntad livsläng

Lokalt förhöjd jämn korrosion på pålar – mätningar i fält och modellering

Långtidsexponering av pålar i ostörd jord visar att den jämna korrosionen ligger mellan 6 och 8 μm/år i jordar med hög korrosivitet (gyttjig lera) och mellan 2 och 4 μm/år i jordar med låg korrosivitet (sand, lera utan organiskt innehåll). För att kompensera för denna korrosion är en rostmån med 1 mm tillräcklig för 100 år. Det har dock även noterats en tendens till lokalt högre korrosion i ett område kring grundvattennivån och ner till en meter under densamma. Orsaken till detta är att det uppstår en luftningscell kring grundvattennivån, där den övre, väl luftade delen av pålen blir katod och den undre, dåligt luftade blir anod. Korrosionen blir således högre på delen strax under grundvattenytan. Om angreppet koncentreras till en kortare del av pålen uppstår midjebildning. Tendens till midjebildning har endast observerats, vid våra exponeringar, i jordar med låg resistivitet. Syftet med denna undersökning har varit att, genom kontrollerade fältförsök, mäta upp korrosionsströmmar mellan olika nivåer på en påle. Utgående från dessa resultat görs därefter teoretiska beräkningar för att fastställa om det existerar ett samband mellan jordens resistivitet och risken för lokal midjebildning. Eftersom den jämna korrosionen är mycket låg så kommer erforderlig rostmån att bestämmas av risken för midjebildning. Syftet med undersökningen kan därför sägas vara att studera om det finns ett samband mellan resistiviteten och jordens aggressivitet.Korrosion av stålkonstruktioner med lång förväntad livsläng

Effekter på användningen av webb-EDI i en operativ inköpsprocess : En fallstudie på Svenssons i Lammhult

Sammanfattning Kurs: Ämnesfördjupande arbete i logistik, 2FE25E. Författare: Matilda Engblom, Jonas Holmberg och Max Husell Handledare: Helena Forslund Titel: Effekter på användningen av webb-EDI i en operativ inköpsprocess - En fallstudie på Svenssons i Lammhult Bakgrund: Electronic data interchange (EDI), är ett hjälpmedel som underlättar och standardiserar informationsflödet mellan företag som använder sig utav olika affärssystem. Effektivisering av administrativa processer är ett mål med EDI. Grunden är en automatisk generering, överföring och mottagning av information. I en operativ inköpsprocess sker flera steg av informationsutbyte. Där leverantörssamarbeten och väl fungerande logistik är två viktiga framgångsfaktorer. Den operativa inköpsprocessen kan beskrivas som en sjustegs aktivitetsmodell som repetitivt upprepar sig vid varje inköp. Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga den operativa inköpsprocessen på Svenssons i Lammhult och se till vilka upplevda problem som kan underlättas med hjälpa av en webbEDI-implementering samt, se till vilka effekter en användning av webb-EDI kan ge. Metod: Denna fallstudie har en kvalitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats. Studien har ett positivistiskt synsätt och en fallstudiedesign. I studien har det gjorts en mönsterjämförelse mellan teori och insamlad empiri. Slutsats: Studien har studerat effekter som kan nås av webb-EDI. Utifrån teoretiskt och empiriskt material har slutsatsen gjorts att effekter kring säkerhet, effektivisering, felminimering, arbetsbesparing och automatisering kan uppnås. Uppfattningen av förväntat utfall kring leverantörer som ska ingå i en webb-EDI-implementering matchar vad teori och EDI-leverantörer säger att man kan förvänta sig. Författarna menar att med denna undersökning som stöd, bör fortsatt arbete kring implementering av webb-EDI göras hos Svenssons i Lammhult. Det finns ett antal olika typer av webb-EDI-lösningar vilket ger olika valmöjligheter. Rekommendationen är att leta efter en universallösning likt de som tagits upp i studien där en EDI-leverantör kan erbjuda en webb-EDI-lösning som både erbjuder full integration men även leverantörsportaler. Nyckelord: Webb-EDI, Electronic Data Interchange, Inköp, inköpsprocess, Operativt inköp, Implementering, effekter av webb-EDI, Processkartläggnin