Contaminants and minerals in foods for infants and young children. Part 3, Risk and benefit management

In the present survey the National Food Agency (NFA) analysed and assessed contaminants and minerals in infant formulae and certain foods for children. The analysed items cover the relevant products from all producers present in the Swedish market in spring 2011. In total 92 different products were analysed for arsenic, cadmium and lead unintentionally present in foods, so-called contaminants, as well as the essential minerals manganese, iron and copper

Neurotoxic Effects of Nicotine During Neonatal Brain Development : Critical Period and Adult Susceptibility

This thesis examined neurotoxic effects of nicotine exposure during a defined critical period of neonatal brain development in mice. In our environment there are numerous hazardous contaminants that an individual can be exposed to during its entire lifetime. In many mammalian species the neonatal period is characterised by a rapid development of the brain. The present studies have identified a defined critical period during the neonatal brain development in mice, where exposure to low doses of nicotine causes permanent disturbances in the cholinergic nicotinic receptors and altered behaviour response to nicotine at adult age. This adult reaction to nicotine, a hypoactive response, was the opposite of that observed in control animals and animals exposed to nicotine before or after this period. Animals showing a hypoactive response to nicotine lacked nicotinic low affinity binding sites in the cerebral cortex. Furthermore, neonatal exposure to nicotine affected learning and memory in adult animals, an effect that was time-dependent. This thesis also showed that neonatal exposure to nicotine increased adult susceptibility to a repeated exposure of nicotine, manifested as an even more pronounced effect in spontaneous behaviour after challenging doses of nicotine. In these animals the nicotinic receptors in the cerebral cortex, assayed by a-bungarotoxin, was decreased. Neonatal exposure to nicotine was also shown to increase adult susceptibility to the organophosphate paraoxon, a known cholinergic agent, and to the brominated flame retardant 2,2´,4,4´,5-pentabromodiphenyl ether, a novel environmental agent, at adult age. This was seen at doses that did not affect behaviour in control animals, and was manifested as deranged spontaneous behaviour and reduced habituation, aberrations that also worsened with age. The results indicate that differences in adult susceptibility to environmental pollutants are not necessarily an inherited condition. Rather they may well be acquired by low dose exposure to toxic agents during early life

“I crashed my car into a cement pole and cried all the way home but my eye makeup was still perfect” : A qualitative study of members’ sense of belonging within Sephora’s commodified community: Beauty Insider

This study seeks to understand ways in which members’ experience a sense of belonging within Sephora’s own commodified community: Beauty Insider. Three research questions are presented, the final one being of highest importance: in which way do members of Beauty Insider experience a sense of belonging? To be able to understand the members, previous research is presented where Muniz & O’Guinn’s (2001) study on Brand Communities is essential, as well as the study conducted by Dholakia et al. (2004) on participation within communities. To better understand what activities members engage in within communities, a theoretical framework based on fan cultures, consumer culture and participatory culture is presented to gain a better understanding of the aspects of a community. This study will approach the research questions mainly using focus group interviews, as well as a necessary description of the discourse content of the platform to better understand the context of the study. The study concludes by presenting a result and an analysis that is, mostly, in line with previous research as well as discovering new aspects of members attitudes towards Beauty Insider and which meaning members experience as a result of participating in different activities within the community

“I crashed my car into a cement pole and cried all the way home but my eye makeup was still perfect” : A qualitative study of members’ sense of belonging within Sephora’s commodified community: Beauty Insider

This study seeks to understand ways in which members’ experience a sense of belonging within Sephora’s own commodified community: Beauty Insider. Three research questions are presented, the final one being of highest importance: in which way do members of Beauty Insider experience a sense of belonging? To be able to understand the members, previous research is presented where Muniz & O’Guinn’s (2001) study on Brand Communities is essential, as well as the study conducted by Dholakia et al. (2004) on participation within communities. To better understand what activities members engage in within communities, a theoretical framework based on fan cultures, consumer culture and participatory culture is presented to gain a better understanding of the aspects of a community. This study will approach the research questions mainly using focus group interviews, as well as a necessary description of the discourse content of the platform to better understand the context of the study. The study concludes by presenting a result and an analysis that is, mostly, in line with previous research as well as discovering new aspects of members attitudes towards Beauty Insider and which meaning members experience as a result of participating in different activities within the community

Resthalter och tidstrend avbekämpningsmedlet endosulfan i livsmedelsamt uppskattat intag för den svenskakonsumenten

Bekämpningsmedel används för att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer orsakar skada eller besvär för människors hälsa eller skada på egendom. Inom jordbruk och trädgårdsodling används bekämpningsmedel för att bekämpa eller kontrollera till exempel ogräs, insekter och svampar. I alla livsmedel som under odling, lagring eller transport behandlats med bekämpningsmedel kan resthalter förekomma. Ett av dessa bekämpningsmedel är endosulfan. Endosulfan är en mycket persistent klororganisk förening som används internationellt för kontroll av insekter och kvalster vid odling av frukt, grönsaker, potatis, bomull, te, kaffe, spannmål, oljefröväxter, sockerrör, tobak och alfalfa samt inom skogsnäring och vid odling av prydnadsväxter. Substansen används dessutom för kontroll av tsetseflugan som kan orsaka blodbrist bland djur och sprida sjukdomen sömnsjuka bland människor. Användningen av endosulfan har dock förbjudits inom EU och all användning av endosulfan som bekämpningsmedel inom EU ska ha upphört senast den 31 december 2007. I Sverige har ingen användning av endosulfan varit tillåten efter den 31 december 1997. Livsmedelsverket har sedan mitten av 1960-talet bedrivit kontinuerlig kontroll av bekämpningsmedelsrester i vegetabilier för att bland annat säkerställa att inte gällande gränsvärden överskrids samt att konsumenters hälsa inte äventyras. Detta har lett till uppbyggandet av en unik informationskälla från vilken uppgifter om halter av endosulfan i livsmedelsprodukter (grödor) under åren 1990-2007 har kunnat hämtas. Avsikten med den aktuella studien, som är en fortsättning på tidigare projekt, har varit att belysa följande frågeställningar från Naturvårdsverket: 1. I vilka grödor hittas endosulfan och i vilka halter? 2. Hur ser tidstrenden ut? 3. Hur ser en grov uppskattning av exponeringen hos den svenska konsumenten ut? Resultatet av studien visade att även om resthalter av endosulfan identifierats i 41 olika importerade grödor är det endast ett fåtal av dessa grödor som antingen återkommande innehållit resthalter av endosulfan eller som haft en stor andel positiva analysresultat. Bland de importerade grödorna utmärkte sig särskilt meloner, paprika, tomat, äpple, slanggurka, zucchini och persilja med avseende på detta. Bland de svenskodlade grödorna uppmättes resthalter av endosulfan i 7 olika grödor och endast slanggurka utmärkte sig som en gröda där resthalter av endosulfan återkom under fler än 2 år. Både för importerade och inhemska grödor är trenden med sjunkande resthalter och färre förekomster av endosulfan tydlig, vilket också avspeglar sig i de exponeringsuppskattningar som genomförts. Intaget av endosulfan har stadigt minskat under perioden och uppskattas för den svenska konsumenten ha minskat från nästan 10% av ADI år 1990 till mindre än 1% av ADI år 2007.Pesticides are used to prevent or deter those animals, plants or microorganisms that cause negative effects on human health or damage to property. Within agriculture and horticulture pesticides are used to control e.g. weeds, insects or fungi. Residues may occur in all crops that under cultivation, storage or transport have been treated with pesticides. One of these pesticides is endosulfan. Endosulfan is an organochlorine insecticide that is used internationally for control of insects and mites on a very wide range of crops, including fruits, vegetables, potatoes, cotton, tea, coffee, cereals, oilseed crops, sugar cane, tobacco and alfalfa and also within forestry and within cultivation of ornamentals. The substance is also used for control of the tsetse fly which can cause anaemia among animals and spread the disease sleeping sickness among people. The use of endosulfan as a pesticide is prohibited within EU since December 31 st, 2007. In Sweden the substance has not been permitted for use after December 31 st 1997. Since the middle of the1960s The National Food Administration has continuously been monitoring pesticide residues in food of plant origin in order to secure that no residues above the maximum residue level occur in the crop. This has resulted in a unique database from which data regarding residues of endosulfan during the years 1990-2007 has been collected. The purpose of this study, which is a continuation to an earlier project, was to look at the following questions received from the Swedish Environmental Protection Agency: 1. In which crops are residues of endosulfan found and in which quantities? 2. How does endosulfan residues in crops change over time? 3. What is the rough estimation of human exposure among the Swedish consumers? The results showed that even if residues of endosulfan were identified in 41 different imported crops it is only a few of these crops that either continuously contained endosulfan residues or that have had a high proportion of positive analytical results. Melons, peppers, tomatoes, apples, cucumber, zucchini and parsley were among the imported crops that distinguished the most regarding these parameters. Residues of endosulfan were identified in 7 different crops grown in Sweden but only cucumber contained residues for more than 2 years. The residue levels of endosulfan declined over time both for imported crops and crops grown in Sweden. Also, fewer crops that contained endosulfan residues were found over time. This is reflected in the estimated human exposures of endosulfan via food. The human exposure among the Swedish consumers has decreased from almost 10% of the ADI in 1990 to less than 1% of ADI in 2007

Analys av bromerade flamskyddsmedel i Östersjöfisk

Polybrominated diphenyl ethers (PBDEs) and hexabromocyclododecane (HBCD) are commonly used brominated flame retardants (BFRs) in products such as computers, furniture, carpets and other materials. PBDEs and HBCD are incorporated into the matrix without chemical binding. Since they are not bound to the polymer product, they have the potential to leak and escape into the environment (Hutzinger et al. 1976; Hutzinger and Thoma 1987). Due to their chemical properties, lipophilicity and persistence, these substances have been detected in several biological matrices. The toxic effects are not yet fully understood, but for example, neurodevelopmental as well as thyroid hormone alterations has been reported (for review see Darnerud 2003). For risk assessment purposes, the Swedish National Food Administration has during the last years conducted surveys on levels of selected persistent organic pollutants (POPs) in fish from the Baltic region. These studies have included the “traditional” POPs, such as PCBs, PCDD/DFs, and pesticides, as well as polybrominated diphenyl ethers (PBDEs) and hexabromocyclododecane (HBCD). The aim with the present survey is to obtain relevant BFR data for the ongoing evaluation of levels and trends of these contaminants in fish, as a base for human risk assessment

Levels of ultra-short chain perfluoroalkyl substances (PFAS) in urine samples from first-time mothers in Uppsala, Sweden

Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in blodprover från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POP). Poly- och perfluorerade alkylsyror (PFAS) är en sådan substansgrupp. I följande rapport redovisas halter av PFAS i urin från förstföderskor, provtagna 2009-2011. Totalt analyserades urinprov från 40 kvinnor där hälften av kvinnorna i tidigare studier haft detekterbara halter av Perfluorbutansulfonsyra (PFBS) i serum och hälften hade halter under detektionsgränsen. PFAS har förekommit i dricksvattnet i Uppsala, detta upptäcktes 2012 och sedan dess har åtgärder vidtagits för att rena dricksvattnet. Eftersom PFBS har en relativt kort halveringstid (ca 26 dagar) visar förekomst av denna homolog i serum att drickvattenexponeringen var pågående när serum- och urinproven togs. Syftet med projektet var att 1) undersökaurin som matris för analys av ultra-kortkedjiga PFAS jämfört med analys i serum, 2) bedöma bidraget av ultrakortkedjiga PFAS till extraherbart organiskt fluor (EOF) och totala fluornivåer i urin och 3) att jämföra nivåerna mellan kvinnor som har druckit PFAS-förorenat dricksvatten och kvinnor som inte har det. Resultaten visade att de flesta av de PFAS som analyserades i denna studie låg under detektions-/kvantifieringsgränserna. Slutsatsen är därmed att urin sannolikt inte är en effektiv matris för biomonitorering av ultra-kortkedjiga PFAS, åtminstone inte med de volymer som använts i denna studie (~2mL). EOF-analysen visade på detekterbara nivåer i 35 % av urinproverna, vilket tyder på att vissa individer kan exponeras för andra, okända PFAS. Exponering för PFAS-kontaminerat dricksvatten resulterade inte i förhöjda halter av PFAS eller EOF i urin från förstföderskor i Uppsal

Levels of ultra-short chain perfluoroalkyl substances (PFAS) in urine samples from first-time mothers in Uppsala, Sweden

Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in blodprover från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POP). Poly- och perfluorerade alkylsyror (PFAS) är en sådan substansgrupp. I följande rapport redovisas halter av PFAS i urin från förstföderskor, provtagna 2009-2011. Totalt analyserades urinprov från 40 kvinnor där hälften av kvinnorna i tidigare studier haft detekterbara halter av Perfluorbutansulfonsyra (PFBS) i serum och hälften hade halter under detektionsgränsen. PFAS har förekommit i dricksvattnet i Uppsala, detta upptäcktes 2012 och sedan dess har åtgärder vidtagits för att rena dricksvattnet. Eftersom PFBS har en relativt kort halveringstid (ca 26 dagar) visar förekomst av denna homolog i serum att drickvattenexponeringen var pågående när serum- och urinproven togs. Syftet med projektet var att 1) undersökaurin som matris för analys av ultra-kortkedjiga PFAS jämfört med analys i serum, 2) bedöma bidraget av ultrakortkedjiga PFAS till extraherbart organiskt fluor (EOF) och totala fluornivåer i urin och 3) att jämföra nivåerna mellan kvinnor som har druckit PFAS-förorenat dricksvatten och kvinnor som inte har det. Resultaten visade att de flesta av de PFAS som analyserades i denna studie låg under detektions-/kvantifieringsgränserna. Slutsatsen är därmed att urin sannolikt inte är en effektiv matris för biomonitorering av ultra-kortkedjiga PFAS, åtminstone inte med de volymer som använts i denna studie (~2mL). EOF-analysen visade på detekterbara nivåer i 35 % av urinproverna, vilket tyder på att vissa individer kan exponeras för andra, okända PFAS. Exponering för PFAS-kontaminerat dricksvatten resulterade inte i förhöjda halter av PFAS eller EOF i urin från förstföderskor i Uppsal

Intag av bromerade flamskyddsmedel hos barn i Sverige : Dietary intake estimations of brominated flame retardantsfor Swedish children

Human exponering för PBDE och HBCD sker främst via födan och speciellt via animaliska produkter då dessa ämnen är lipofila, bioackumulerande och ofta biomagnifierande. Studier från bland annat Sverige och Finland visar att fisk och skaldjur är den största källan till intag av PBDE. I den här studien har därför intaget av PBDE (9 kongener) och HBCD beräknats för barn i Sverige. I en rikstäckande kostundersökning utförd 2003 deltog barn i åldrarna 4, 8-9 och 11-12 år. De fick i en matdagbok ange sin konsumtion under fyra på varandra följande dagar. Data från denna undersökning kombinerades sedan med haltdata från olika livsmedel för att räkna ut intaget av PBDE och HBCD på individbasis. Undersökningen innefattade animaliska livsmedel såsom fisk och skaldjur, mejeriprodukter, köttprodukter, ägg, animaliskt och vegetabiliskt fett och fett från övriga livsmedel. Resultaten visar att intaget av PBDE var 23 ng/dag, 31 ng/dag och 28 ng/dag för 4, 8-9 respektive 11-12 åringar. Intaget av HBCD beräknades till 7,9 ng/dag, 11 ng/dag och 9,5 ng/dag för 4, 8-9 respektive 11-12 åringar. Detta visar att 8-9 åringar har det högsta dagliga intaget av PBDE och HBCD. När intaget beräknas på kroppsviktsbasis har däremot de yngsta barnen det högsta intaget, som sedan sjunker med åldern. Fisk och skaldjur var den största källan till intaget av PBDE och HBCD, trots att konsumtionen av dessa livsmedel var relativt låg. Jämförelser med de fåtal studier som gjorts i andra länder tycks visa att svenska barn har ett lägre intag av PBDE och HBCD. Undersökningen tyder på att intaget av PBDE och HBCD hos svenska barn via livsmedel, utifrån de kunskaper vi har idag, inte utgör någon risk grundat på de effekter av PBDE och HBCD som observerats i toxikologiska studier

Tidstrend 1996-2006: Polyklorerade dibenzo-p-dioxiner (PCDD) och dibenzofuraner (PCDF), polyklorerade bifenyler (PCBer), klorerade bekämpningsmedel och bromerade flamskyddsmedel i modersmjölk från förstföderskor i Uppsala. : Sakrapport till Naturvårdsverkets Miljöövervakning:

Under perioden 1996 till 2006 har Livsmedelsverket samlat in modersmjölk från förstföderskor i Uppsala län. Ett av syftena med studierna är att undersöka hur halterna av vissa persistenta organiska miljögifter (POP) förändras med tiden. I denna rapport utvärderas eventuella tidstrender för polyklorerade dibensodioxiner (PCDD), polyklorerade dibensofuraner (PCDF), polyklorerade bifenyler (PCB), hexaklorbensen, beta-hexaklorcyklohexan, trans-nonaklor, oxyklordan, samt polybromerade difenyletrar (PBDE). Resultaten visar att halterna av PCBer, PCDD, PCDF och klorerade pesticider i modersmjölk har minskat med i medeltal 3-10 % per år under tidsperioden 1996 till 2006. Halterna minskar långsammast för vissa PCB kongener (CB 28, CB 105 and CB 169), medan minskningen är snabbast för DDT och β−hexaklorcyklohexan. Inga generella trender observerades beträffande PBDEer i modersmjölk. Halterna av BDE 47 och BDE 99 har långsamt sjunkit (5 % och 7 % per år), medan halterna av BDE 153 har ökat med i medeltal 4 % per år under tio-års perioden. En långsamt nedåtgående trend av summaPBDE koncentrationer (BDE 47, BDE 99, BDE 100 och BDE 153) observerades. Denna nedåtgående trend är dock osäker eftersom den tid det beräknas ta för halterna att halveras är mer än dubbelt så lång som den tid studien sträcker sig över. Halterna av CB 52, CB 101, CB 114, CB 157, CB 77, CB 81, α-HCH, γ-HCH, p,p'-DDD, o,p'-DDE, o,p'-DDT, BDE 28, BDE 66, BDE 154, BDE 138, BDE 183 och HBCD var under kvantifieringsgränsen i över 50% av proverna och för dessa föreningar kunde tidstrender inte studeras.