Skiljeklausuler i kollektivavtal - en analys av Arbetsdomstolens praxis och förenlighet med europarätten

For the greater part of the 20th and 21st century, collective ideology has characterized the Swedish labour market. Individual rights have been weak in relation to the associations on the labour market. The idea that everyone can get the same protection, through membership of an association, has characterized the law and enforcement. The positive freedom of its association has been encouraged by the legislator, unlike the negative. This paper examines how unorganized workers are affected by arbitration clauses in collective labour agreements. Agreements between labour associations are binding for the employee even though he is not a member in any association, even in the case of an arbitration clause. The employee must settle the dispute before an arbitration tribunal. The issues has been to investigate whether the practice of the Swedish labour court (AD) meet the formal and material practice on the Convention for the Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms (the Convention), and how AD practices meet the requirements of the Council Directive 91/533/EEC of 14 October 1991 on an employer´s obligation to inform employees of the conditions applicable to the contract or employment relationship (the Directive). My conclusions are that practice from AD satisfies the formal legal requirements in relation to the Convention. Lay assessors sitting on a court contribute to a fair trial, provided that they do not have a common interest opposite to the applicant. In the material part there is doubt as to AD practice meets rule of law. Expensive proceedings in the arbitration panel may cause unorganized employees not to have their dispute resolved; the economic risk becomes too big. An arbitration clause can also be compared with a forced membership to an organization, something that violates the applicant’s negative freedom of association. A violation of Art 11 of the Convention is thus possible. The Directive was incorporated into Swedish law at the same time Sweden became a member of the EU. The purpose of the Directive is to protect workers in the labour market by requiring employers to inform the employee of essential aspects of the employment contract. With regard to arbitration clauses it is sufficient to refer to it by reference to a collective agreement or workplace regulations. My conclusion is that this is insufficient based on Tore Sigeman's writings and case C-350/99 from the European Court of Justice. The negative right to freedom of association needs to be strengthened in Swedish law. The individual's rights needs to be protected from violations of organizations on the labour market. Swedish legislation and practice need to change to fulfil the Convention and the Directive.Under större delen av 1900-talet och in på 2000-talet har den kollektiva ideologin präglat svensk arbetsmarknad. Individens rättigheter har varit svaga i förhållande till organisationerna på arbetsmarknaden. Tanken att alla kan få samma skydd, det är bara att bli medlem i en organisation, har präglat lagstiftning och rättstillämpning. Den positiva föreningsrätten har uppmuntrats av lagstiftaren till skillnad mot den negativa. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur oorganiserade arbetstagare påverkas av skiljeklausuler i kollektivavtal. Genom kollektivavtalets normerande verkan i svensk arbetsrätt, blir även den oorganiserade arbetstagaren bunden av skiljeklausul i kollektivavtal. Rätten att gå till allmän domstol försvinner och arbetstagaren måste driva tvisten inför skiljenämnd. Frågeställningarna har varit hur AD:s praxis uppfyller den formella och den materiella rättssäkerheten i förhållande till praxis i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheter (EKMR) och hur AD:s praxis uppfyller kraven i Upplysningsdirektivet(91/533/EEG). Mina slutsatser är att AD:s praxis väl uppfyller den formella rättssäkerheten i förhållande till EKMR. Intresseledamöter i en domstol är inget hinder mot en rättvis rättegång, under förutsättning att dessa inte har ett motsatt intresse till den klagande. Däremot i den materiella delen anser jag att det finns tveksamhet om AD:s praxis uppfyller rättssäkerheten. Höga kostnader i skiljenämnd kan medföra att arbetstagare inte får sin tvist prövad, den ekonomiska risken blir för stor. Den ekonomiska bördan blir så stor att alternativet att stå utanför blir en betungande påföljd, ett straff för att inte ingå i en organisation. En viss sannolikhet finns därför för att en skiljeklausul kan jämställas med tvångsanslutning av den oorganiserade till en organisation. Något som strider mot den negativa föreningsrätten i art. 11 EKMR. Upplysningsdirektivet införlivades i svensk rätt vid samma tidpunkt Sverige blev medlemmar i EU. Direktivets syfte är att skydda arbetstagare på arbetsmarknaden genom att arbetsgivare är skyldiga att upplysa arbetstagaren om väsentliga villkor i anställningsavtalet. Skiljeklausul är ett villkor det räcker med hänvisning till enligt AD:s praxis, antingen genom hänvisning till kollektivavtal eller regelsamling. Min slutsats är att detta inte är tillräckligt. Den slutsatsen baseras på Tore Sigemans skrifter och Langedomen C-350/99 från EU-domstolen. Den negativa föreningsrätten behöver stärkas i svensk rätt och individens rättigheter skyddas från kränkningar av organisationer på arbetsmarknaden. Svensk lagstiftning och praxis behöver förändras för att leva upp till EKMR och Upplysningsdirektivet

Konkurrensrättsligt straffansvar. En diskussion om införandet av regler om eftergift och nedsättning......

Uppsatsens innehåll Denna uppsats diskuterar frågorna om införandet av regler om eftergift och nedsättning av konkurrensskadeavgift och införandet av regler om straffansvar i konkurrenslagen. Genom prop. 2001/02:167 införs regler om eftergift och nedsättning i den svenska konkurrenslagen, uppsatsen beskriver reglernas funktion och vilka principiella problem som är relaterade till införandet av regler om eftergift, t ex frågan om kronvittnen. Det EG-rättsliga och det federala amerikanska systemet behandlas. I samma utredning (prop. 2001/02:167) behandlades frågan om straffansvar och man ansåg att regler om straffansvar ej bör införas. Frågan om straffansvar diskuteras på samma sätt som frågan om införandet av regler om eftergift och nedsättning. Frågan om kriminalisering av överträdelser av konkurrenslagen delas upp i två delar, först om kriminalisering bör ske utan att dessa regler kombineras med regler om eftergift, och sedan om det är möjligt att kombinera regler om straffansvar med regler om eftergift. Exempel på andra nationella system tas upp, det norska och det amerikanska. I ett särskilt avsnitt behandlas vilka konsekvenser olika konkurrensrättsliga system får i förhållande till EG-rätten. Frågorna om införandet av regler om eftergift och nedsättning av konkurrensskadeavgift och införandet av regler om straffansvar i konkurrenslagen behandlas var för sig. Sökord Konkurrensrätt, konkurrenslagen, nedsättning, eftergift, leniency, befrielse, kartellbekämpning, karteller, konkurrensbegränsning, kriminalisering, straffansvar, konkurrensskadeavgift, administrativ sanktion, antitrust, Sherman Act, Norge, konkurranseloven

Ängar och hagar i Älvsborg län Vårgårda

Ängar och hagar i VårgårdaRegionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p

Ängar och hagar i Älvsborg län Vårgårda

Ängar och hagar i VårgårdaRegionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p

Work motivation - A qualitative study on work motivation and its determining factors from an employee perspective

Studiens syfte är att undersöka vilka faktorer som är avgörande för arbetsmotivationen inom en organisation ur ett medarbetarperspektiv. Studien följer en deduktiv ansats och grundar sig på en kvalitativ forskningsmetod, studiens empiriska material är insamlat genom semistrukturerade intervjuer. Genom studien har vi konstaterat att det finns ett flertal faktorer som är avgörande för medarbetarnas arbetsmotivation inom organisationen. Medarbetarnas arbetsmotivation påverkas av olika motivationsfaktorer, men studien visar på ett antal faktorer som samtliga respondenter anser som grundläggande. En motivationsfaktor som är avgörande är meningsfullhet som bland annat omfattar att arbetet känns betydelsefullt och att medarbetare upplever sig vara till nytta för andra. Utmanande arbetsuppgifter och möjlighet till utveckling är ytterligare faktorer som är avgörande för arbetsmotivationen. Ytterligare motivationsfaktorer som vår undersökning visar är avgörande för arbetsmotivation är självbestämmande och inflytande. Att kunna styra sina egna val, få vara självständig och kunna påverka sitt arbete påvisas som i studien som avgörande för arbetsmotivationen. Avslutningsvis visar vår studie att ansvarstagande är en avgörande faktor för arbetsmotivationen. The purpose of the study is to investigate which factors are decisive for work motivation within an organization from an employee perspective. The study follows an deductive approach which is based on a qualitative research method, the study's empirical material is collected through semi-structured interviews. Through the survey, we have established that there are several factors within the organization that are decisive for the employees' work motivation. The employees' work motivation is affected by various motivational factors, but the study shows a number of factors that all respondents consider fundamental. A motivational factor that is decisive is meaningfulness, which includes, among other things, that the work feels significant and that employees feel that they are useful to others. Challenging tasks and opportunities for development are further factors that are decisive for work motivation. Additional motivational factors that our research shows are decisive for work motivation are self-determination and influence. Being able to control one's own choices, being able to be independent and being able to influence one's work is shown, as in the study, to be decisive for work motivation. In conclusion, our study shows that taking responsibility is a decisive factor for work motivation

Work motivation - A qualitative study on work motivation and its determining factors from an employee perspective

Studiens syfte är att undersöka vilka faktorer som är avgörande för arbetsmotivationen inom en organisation ur ett medarbetarperspektiv. Studien följer en deduktiv ansats och grundar sig på en kvalitativ forskningsmetod, studiens empiriska material är insamlat genom semistrukturerade intervjuer. Genom studien har vi konstaterat att det finns ett flertal faktorer som är avgörande för medarbetarnas arbetsmotivation inom organisationen. Medarbetarnas arbetsmotivation påverkas av olika motivationsfaktorer, men studien visar på ett antal faktorer som samtliga respondenter anser som grundläggande. En motivationsfaktor som är avgörande är meningsfullhet som bland annat omfattar att arbetet känns betydelsefullt och att medarbetare upplever sig vara till nytta för andra. Utmanande arbetsuppgifter och möjlighet till utveckling är ytterligare faktorer som är avgörande för arbetsmotivationen. Ytterligare motivationsfaktorer som vår undersökning visar är avgörande för arbetsmotivation är självbestämmande och inflytande. Att kunna styra sina egna val, få vara självständig och kunna påverka sitt arbete påvisas som i studien som avgörande för arbetsmotivationen. Avslutningsvis visar vår studie att ansvarstagande är en avgörande faktor för arbetsmotivationen. The purpose of the study is to investigate which factors are decisive for work motivation within an organization from an employee perspective. The study follows an deductive approach which is based on a qualitative research method, the study's empirical material is collected through semi-structured interviews. Through the survey, we have established that there are several factors within the organization that are decisive for the employees' work motivation. The employees' work motivation is affected by various motivational factors, but the study shows a number of factors that all respondents consider fundamental. A motivational factor that is decisive is meaningfulness, which includes, among other things, that the work feels significant and that employees feel that they are useful to others. Challenging tasks and opportunities for development are further factors that are decisive for work motivation. Additional motivational factors that our research shows are decisive for work motivation are self-determination and influence. Being able to control one's own choices, being able to be independent and being able to influence one's work is shown, as in the study, to be decisive for work motivation. In conclusion, our study shows that taking responsibility is a decisive factor for work motivation

Normativa grundmönster och laglotten

The statutory share of inheritance in Swedish Law gives a direct heir the right to retain half of the estate in heritage. The other half is the deceased allowed to dispose through a will. The statutory share of inheritance has been under criticism for a long time and up for debate in both media and parliament. The purpose of this essay is to examine how social norms and values influence legislation. The parts of statutory share of inheritance I will focus on are ownership and equal inheritance rights for direct heirs. The essay will focus on Sweden from the Middle Ages to the end of the 1900s. In the essay I´m using professor Anna Christensen’s theory on normative patterns, the theory describes how social norms and values of the community participate and influence the development of law. The normative patterns used in the survey are Protection of established position, The market functional pattern and Just distribution. Depending on the leading norms and values in society, the patterns will influence the development of law to different degrees. The essay follows a legal dogmatic method. In the Middle Ages protection of established position was the most prominent normative pattern regarding ownership and equal inheritance rights for direct heirs. The future of the family and to maintain the family´s established position was at the centre of law of succession. Different regulations were created to make sure that the estates remained in the family and could not be bequeath to outsiders. During the mid -1800s liberal ideas and increased trade resulted in a change of the law of succession. The individual was free to bequeath their assets, but direct heirs had the right to half of the estate. Equal inheritance rights between sons and daughters regardless of their position in society became law. The normative patterns Market functional pattern and Just distribution influenced legislation in a distinct way. Today Sweden has virtually the same statutory share regulation as for 150 years ago. The law of succession has been characterized by slow changes and nothing indicates that it will change in the future.Laglottssystemet i Sverige har under lång tid varit ifrågasatt och kritiserat. Under de senaste åren har flera motioner kommit med förslag att laglotten ska utredas på nytt. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur sociala normer och värderingar har en rättsbildande påverkan på arvsrätten. De delar av laglotten som undersöks är äganderätten och lika arvsrätt för bröstarvingar. Uppsatsen är begränsad till Sverige och undersöker tiden från medeltid till fram till och med början av 2000-talet. För att göra undersökningen har jag använt Anna Christensens teori om normativa grundmönster. Teorin beskriver hur sociala normer och värderingar i samhället är med och påverkar rättsutvecklingen. De normativa grundmönster som används i undersökningen är skydd för etablerad position, det marknadsfunktionella mönstret och rättvis fördelning. Dessa tre grundmönster kan ses som poler vilka försöker dra rätten till sig och påverka rättsutvecklingen. Beroende på vilka värderingar och normer som är ledande i samhället kommer rättsutvecklingen att röra sig mot den polen. Vid genomförandet av undersökningen har rättsdogmatisk metod använts. Under medeltiden var skyddet för etablerad position ett starkt framträdande grundmönster både vad gällde äganderätten och lika arvsrätt för bröstarvingar. Släkten var det centrala i arvsrätten under denna tid och individen hade till uppgift att förvalta jorden till nästa generation. Jordegendomar var makt ur social, politisk och ekonomisk synvinkel och olika system uppstod för att bevara jordegendomarna inom släkten. Under mitten av 1800-talet skedde en större förändring av arvsrätten. Liberala idéer i samhället och ökad handel gjorde att äganderätten och lika arvsrätt för bröstarvingar förändrades. Arvlåtare blev fri att testamentera sina tillgångar, men fanns bröstarvingar hade de rätt till hälften av kvarlåtenskapen. Lika arvsrätt mellan söner och döttrar blev lagstadgat och det blev samma regler oavsett var man bodde eller vilket stånd man tillhörde. Polerna för det marknadsfunktionella mönstret och rättvis fördelning fick större påverkan på rättsutvecklingen. Idag har Sverige i stort sett samma laglottssystem som skapades för 150 år sedan, arvsrätten har kännetecknats av långsamma förändringar och inget tyder på att det kommer vara annorlunda i framtiden

Begränsningar i avdragsrätten för ränta på vissa skulder - nya regler granskade ur ett rättssäkerhetsperspektiv

Den 1 januari 2009 trädde nya regler om avdragsbegränsningar för ränta på vissa skulder i kraft. Syftet med reglerna är att förhindra avancerad skatteplanering med s.k. räntesnurror. Denna uppsats syftar till att granska de nya reglerna om avdragsbegränsningar för ränta på vissa skulder ur ett formellt rättssäkerhetsperspektiv. För att möjliggöra en applicering av ett formellt rättssäkerhetsbegrepp har den formella rättssäkerheten definierats i en teorimodell bestående av fyra separata principer&semic förutsebarhetsprincipen, likabehandlingsprincipen, legalitetsprincipen samt proportionalitetsprincipen. För att den formella rättssäkerheten ska vara uppfylld krävs att alla dessa fyra principer har uppnått en viss miniminivå. Huvudfrågan för uppsatsen är: Strider de nya reglerna om begränsningar i avdragsrätten för ränta på vissa skulder mot den formella rättssäkerheten? Frågeställningen har besvarats genom tillämpning av gällande lagtext och förarbeten, doktrin, artiklar, Skatteverkets handledningar samt genom en applicering av den framställda teorimodellen. Slutsatsen är att den formella rättssäkerheten inte har tillgodosetts i lagstiftningsprocessen. Inte heller uppfyller reglernas konstruktion och formuleringar minimikraven för förutsebarhetsprincipen eller legalitetsprincipen. När det gäller förutsättningarna för rättstillämparen att tillgodose den formella rättssäkerheten i tillämpningen av reglerna om avdragsbegränsningar för ränta på vissa skulder är det i nuläget svårt att bedöma detta. Det finns dock en viss risk för att bristerna i reglernas konstruktion leder till brister i likabehandlingsprincipen. Sammantaget kan konstateras att förutsebarhetsprincipen och legalitetsprincipen inte uppnår sina individuella miniminivåer, främst på grund av reglernas otydlighet och retroaktiva inslag. När det gäller de övriga två principerna, likabehandlingsprincipen och proportionalitetsprincipen, uppnår dessa i nuläget sina individuella minikrav, dock inte med god marginal. Efter en addering av de fyra individuella bedömningarna blir resultatet att de nya reglerna om avdragsbegränsningar för ränta på vissa skulder strider mot den formella rättssäkerheten

Presence during resuscitation - a natural part of life : A literature study

Bakgrund: År 2021 skedde totalt 8248 hjärtstopp i Sverige. Orsakerna till hjärtstoppet är många men vanligast är hjärt-kärlsjukdomar. För att öka chansen till överlevnad och undvika hjärnskador krävs snabba åtgärder i form av hjärt-lungräddning och defibrillering. Vården efter fokuserar bland annat på rehabilitering och uppföljning. Ett etiskt dilemma som kan uppstå vid återupplivning är att erbjuda familjenärvaro. Sjuksköterskans huvudsakliga ansvarsområde utgår utifrån ICN:s etiska koder. Tidigare forskning visade att majoriteten av sjuksköterskor inte erbjuder familjer att närvara vid återupplivning, trots befintliga rekommendationer. Syfte: Att beskriva familjers inställning till och erfarenheter av återupplivning vid hjärtstopp. Metod: En litteraturstudie där resultatet utgår från nio vetenskapliga artiklar, varav sex kvalitativa, två kvantitativa och en mixad metod. Analysen genomfördes med en integrerad analys. Resultat: Kategorierna bestod av Inställning till att närvara vid återupplivning, Erfarenheter av återupplivning, Erfarenheter av omvårdnad vid återupplivning och Erfarenheter av livet efter återupplivning. Familjerna uttryckte positiva inställningar till närvaro vid återupplivning. Vid samtliga erfarenheter uttrycktes känslostormar. Familjerna beskrev ett bristande omhändertagande från vårdpersonal vilket låg till grund för deras behov av ytterligare stöd. Beroende på utfallet efter återupplivningen så bestod livet efteråt av rollförändringar, PTSD-symtom och en energikrävande sorgeprocess. Slutsats: Familjer bör erbjudas närvaro vid återupplivning. Däremot bör hänsyn tas till att det kan vara känslosamt och behov av stöd förekommer. Vårdpersonal med empatisk förmåga efterfrågades. Erfarenheten av närvaron påverkar också familjernas sorgeprocess där dem är i behov av extra stöd. Det familjecentrerade förhållningssättet är grundläggande i omvårdnaden, vilket bör tas i beaktning av sjuksköterskan