Kunskap om Vilt och Skog 2

• Referenshägn innebär att man jämför vegetationsutvecklingen i en hägnad yta med en oskyddad yta. • Referenshägn byggs med fördel i ungskogsytor där effekterna av betning är särskilt tydliga. • Hjortviltet kan genom bete påverka olika trädslags konkurrensförmåga genom att höjdtillväxten minskar. • Det är framför allt tall och flera arter av lövträd som påverkas negativt av bete medan gran ofta gynnas, vilket på sikt kan få negativa konsekvenser för den biologiska mångfalden. • Genom att använda flera referenshägn kan man mäta vilken påverkan hjortviltet har på vegetation och trädslagssammansättning inom ett viltförvaltningsområde

Interacting effects of insect and ungulate herbivory on Scots pine growth

Most plants are subjected to damage from multiple species of herbivores, and the combined impact on plant growth can be non-additive. Since plant response to herbivores tends to be species specific, and change with repeated damage, the outcome likely depend on the sequence and number of attacks. There is a high likelihood of non-additive effects on plant growth by damage from mammals and insects, as mammalian herbivory can alter insect herbivore damage levels, yet few studies have explored this. We report the growth response of young Scots pine trees to sequential mammal and insect herbivory, varying the sequence and number of damage events, using an ungulate-pine-sawfly system. Combined sawfly and ungulate herbivory had both additive and non-additive effects on pine growth-the growth response depended on the combination of ungulate browsing and sawfly defoliation (significant interaction effect). Repeated sawfly herbivory reduced growth (compared to single defoliation) on un-browsed trees. However, on browsed trees, depending on when sawfly defoliation was combined with browsing, trees exposed to repeated sawfly herbivory had both higher, lower and the same growth as trees exposed to a single defoliation event. We conclude that the sequence of attacks by multiple herbivores determine plant growth response

Habitatmodeller och flermålsanalys

• Inom forskningsprogrammet Heureka utvecklas habitatmodeller för flera djur- och växtarter. • Habitatmodeller kan användas för att identifiera framtida flaskhalsar i mängd och fördelning av viktiga livsmiljöer för olika arter. • Det behövs verktyg för att ta hänsyn till både virkesproduktion och en viss mängd habitat i landskapet i planeringen. Ett sådant verktyg är flermålsanalys. • Flermålsanalys kan användas för att utvärdera olika planalternativ med hänsyn till olika arters habitatkrav. Den grundliga genomgången av situationen i en flermålsanalys ökar kunskapen om problemet vilket i sin tur kan leda till bättre slutlösningar

Kunskap om Vilt och Skog 4

• Klövviltet är en förnybar resurs som har såväl ekologiska, ekonomiska som sociala värden. • Samtidigt orsakar klövviltets bete på träd nedsatt virkeskvalitet, minskad tillväxt och därmed minskat ekonomiskt utbyte för skogsnäringen. • En ökad fodermängd i landskapet kan minska betestrycket på ekonomiskt viktiga trädslag. • Genom att anlägga viltåkrar kan fodertillgången i landskapet ökas och viss del av betningen styras mot dessa. • Studien visar att 1 700–13 000 kg foder (torrvikt) per hektar potentiellt kan skapas beroende på gröda, men att en stor del konsumeras av klövviltet redan på sommaren. • I brynen kring viltåkrarna var betestrycket på lövträd 20–50 % högre än på marker längre från åkrarna, vilket tyder på en ökad skaderisk för träd i direkt anslutning till åkrarna

Food plots as a habitat management tool: forage production and ungulate browsing in adjacent forest

A key challenge for wildlife management is to handle competing goals. High ungulate densities may be desirable from hunting and recreational perspectives, but may come in conflict with needs to limit or reduce browsing damage. Since browsing intensity is negatively related to forage availability it may be possible to mitigate damage on forest by increasing forage availability within the landscape. A commonly used method to increase the attractiveness of a localized part of the landscape is to establish food plots. In a multiyear setup using enclosures, wildlife observations, field surveys, and controlled biomass removal, we studied food plots to document forage production, utilization by ungulates, and browsing on adjacent forests in southern Sweden. The fenced parts of the food plots produced on average 2230 to 5810 kg ha. 1 marrow-stem kale, second-year clover mix or early-sown rapeseed. The biomass of target crops was generally higher within ungrazed (exclosures) compared to grazed (controls) quadrats on the food plots, which demonstrates that the crops were used as forage by ungulates. Browsing on deciduous trees in the adjacent forest was higher within 70-135 m from the food plots compared to areas further away. For wildlife management, our study shows that establishment of food plots provides substantial amounts of forage both during growing season and at the onset of the dormant season, and that a large share of this food is consumed. Finally, our study documents that forage availability for ungulates at the onset of the often-limiting dormant season can be increased by fencing food plots throughout the growing season

Slutrapport. Temaforskningsprogram Vilt och Skog 2010-2012

Liksom under föregående projektperiod har styrgruppen under 2010‐12 varit mycket engagerad och aktiv. För tema 1 ‐ Klövviltets fördelning och nyttjande av skogslandskapet ‐ har det inneburit ett fortsatt fokus på älg fram till 2012 då programmet startade förberedelserna för flerartsstudier. För tema 2 ‐ Skogsskötsel, foderproduktion och utnyttjande – har det medfört dels ett fortsatt fokus utvärdering av åtgärderna i Sveaskogs foderprojekt, dels ett tydligare arbete med fler studieområden och klövviltets nyttjande av miljön. För tema 3 ‐ Förbättrade instrument för övervakning av viltpopulationerna – har resurserna koncentrerats på studier av referenshägn. Utifrån rogrammets resurser, >3 Mkr per år, och den ambitiösa programplanen som styrgruppen tillsammans med forskarna utarbetat, är det programledningens bedömning att vi mer än väl nått målen vad gäller relevant kunskap för sektorn och SLU, särskilt inom följande områden. Vi har… * med flera studiepopulationer i södra, mellersta och norra Sverige studerat älgarnas fördelning och nyttjande av skogslandskapet med hjälp av GPS; * med tre studiepopulationer i södra Sverige studerat klövviltets fördelning och nyttjande av skogslandskapet med hjälp av inventeringar; * dokumenterat nyttjandet ur ett flerartsperspektiv i tre områden i södra Sverige; * utvärderat effekten på skog av direkt foderskapande åtgärder inklusive viltåkrar; * i stor skala utvecklat och utvärderat metoder för uppföljning av klövviltets fördelning i landskapet och deras påverkan; * etablerat och delvis utvärderat referenshägn som ett förbättrat instrument för bedömning av betespåverkan; * i de två regeringsuppdragen till SLU om inventeringsmetoder för älg och utbildning adaptiv förvaltning utarbetat faktablad, manualer och utbildningsmaterial, samt deltagit i utbildning av länsstyrelser och skogsnäring Vi bedömer att vi endast delvis nått målen för… * några planerade foderskapande åtgärder. Vi bedömer att orsaken till detta är rent praktiska inom skogssektorn, vilka stått helt utanför vår kontroll. Det handlar dels om att åtgärderna sattes in så sent (säsongen 2010‐2011 eller 2012 för frihuggning av ekar) att effekterna helt enkelt inte kunnat utvärderas (främst viltanpassad röjning), dels att planerade åtgärder som plantering av salix inte alls blev av, dels att vissa åtgärder utfördes i mycket mindre omfattning än planerat; * förbättrade instrument för övervakning av viltpopulationerna. SLU:s och den skogsvetenskapliga fakultetens mål med temaforskningsprogram är att bygga ny kompetens. Under programperioden har SLU blivit den ledande miljön inom adaptiv klövviltförvaltning, rörelseekologi, vilt och foderskapande åtgärder samt inventeringsmetodik för betning och klövvilt. Programmet har tränat fyra postdoktorala forskare varav två är docent på SLU idag. Vi har internationellt rekryterat två forskarassistenter som redan nu efter två år är under prövning för docentur vid SLU. Programet har tränat 22 studenter, sammanfattat kunskapen i 17 rapporter, 22 examensarbeten (21 master, 1 kandidat), 15 faktablad, 7 bokkapitel, 6 manualer för adaptiv 4 älgförvaltning, 6 instruktioner om försöksdesign, >11 populärvetenskapliga artiklar och slutligen 51 vetenskapliga arbeten till refereegranskade tidskrifter. Därtill har vi medverkat i ett stort antal publika möten från Skåne i söder till Norrbotten i norr