Considerations needed for analysing data from the Swedish Electrofishing RegiSter (SERS), with special reference to the RivFishTIME database of long-term riverine surveys

The published database RivFishTIME (Comte et al. 2021, Global Ecology and Biogeography, doi: 10.1111/geb.13210) includes a large section of time-series data on fish abundance in Swedish rivers from the Swedish Electrofishing RegiSter, SERS. Knowledge about the limitations of the source data are important when extracting and analyzing data and with this brief note we provide some details that may be helpful for interpreting the Swedish time-series. The note highlights the importance of linking vital metadata to extracted focal data when constructing new databases, especially concerning time series data from monitoring programs conducted in non-randomly selected sites with human environmental impacts. Many of the SERS data come from rivers that have been affected by human impact, e.g. liming to mitigate environmental acidification and hydropower dams, since before monitoring was initiated. Data in SERS are also biased towards shallow salmonid habitats, due to the configuration of Swedish monitoring programs. Hence, data from many rivers are not representative of their fish biodiversity in general. This information is vital for appropriate interpretation of fish biodiversity trends. For RivFishTIME analyses considerations are important since Swedish data constitutes a large proportion of the database. We also provide background information about SERS and references to other Swedish databases containing complementary information. Finally, we provide contact information of the SERS database  curators, who can assist prospective analysts with data extraction from SERS

Faktablad - Resultat från övervakningen av kustfisk 2017:1. Lagnö (Egentliga Östersjön) 2002-2016

Fångsterna under provfisket 2016 skiljer sig en del från tidigare år. Till exempel var den trofiska novån den lägsta och diversitetsindexet var det högsta som uppmätts sedan provfisket startade 2002. Detta kan förklaras av en ökad fångst av arter som inte är rovfiskar, främst abborre som är den dominerande rovfisken i Lagnö. Fångsten av karpfisk, framför allt mört, var också jämförelsevis hög i 2016 års fiske. Under 2015 och 2016 var fångsten karpfiskar för första gången, sedan provfisket i Lagnö inleddes 2002, högre än fångsten av abborre. Orsaken till detta kan vara en kombination av gynnsamma förhållanden för karpfisken (t.ex. nääringsbelastning och minskat predationstryck från rovfisk och möjligen mindre gynnsamma förhållanden för abborren såsom högt fisketryck (framförallt från fritidsfiske) i kombination med en ökad naturlig dödlighet från till exempel säl och skarv och hög exploatering av lek och uppväxthabitat i Lagnös närområde. Fångsten av stora individer (> 30 cm) har minskat över tid sedan provfisket startade. 2016 fångades det lägsta antalet abborar sedan provfisket inleddes 2002. Vad detta beror på är oklart men kan möjligen kopplas till ökat fisketryck och/eller en ökad naturlig dödlighet. Totalfångsten visar en positiv trend samtidit som antalet fångade arter per år visar en negativ trend, samverkan av dessa trender bidrar till ett ökat diversitetsindex och minskat trofiskt index. De arter där det ses förändringar sedan provfisket startade är strömming och tånglake som visar ökande trender, samt björkna och gädda som visar nedåtgående trender. Två arter som finns på Artdatabankens rödlista har fångats i provfisket; torsk och vimma. Fångst av abborre, rovfisk och karpfisk är indikatorer som används inom havsmiljödirektivet för att bedöma miljöstatus för kustfisksamhällen längs Sveriges kuster. Enligt nuvarande bedömningsgrunder anses Lagnö nå upp till god miljöstatus för abborre och rovfisk, men inte för karpfisk som ligger på en för hög nivå. Sammanfattningsvis är det värt att notera att om den utveckling vi ser i Lagnö (med färre stora fiskar, färre stora rovfiskar som gädda och gös, ökade nivåer av karpfisk samt färre arter i fångsten) fortsätter så är det oroande och det är en förändring som inte är önskvärd

Faktablad - Resultat från övervakningen av kustfisk 2017:2. Vaxholm (Egentliga Östersjön) 2016

I Vaxholm uppmättes något högre medeltemperatur samt lägre siktdjup och salthalt jämfört med närliggande provfiskestationerna i Lagnö. Det lägre siktdjupet indikerar att Vaxholm kan vara mer påverkat av övergödning än Lagnö. Sammanlagt fångades 13 arter under provfisket 2016. Mört är den vanligaste arten i fångsten (43 procent), följt av abborre, strömming, gers och braxen. Fångsten av stora individer (> 30 cm) domineras av braxen och abborre men även gös och sik förekommer i fångsten. Under provfisket 2016 fångades mer än tre gånger så många stora abborrar (25 cm och över) mot vad som fångades i det närliggande provfiskeområdet Lagnö under 2016. Även fångsterna av gös över 30 respektive 40 cm var högre än i Lagnö. Den totala fångsten av karpfisk i Vaxholm var 28,9 individer per ansträngning vilket är högt jämfört med det närliggande provfiskeområdet i Lagnö. 2016 är första året som provfiske utförs i Vaxholm och med anledning av detta är det svårt att dra några slutsatser om fisksamhällets struktur och funktion. Överlag är det dock inga stora avvikelser jämfört med närliggande områden frånsett den höga andelen mört, vilket kan bero på att området runt Vaxholm är näringsrikt. Intressant är även att det fångades förhållandevis mycket stor abborre, detta trots att området är mycket populärt för fritidsfiske

Behavioral, ecological and genetic differentiation in an open environment--a study of a mysid population in the Baltic Sea.

Diel vertical migration (DVM) is often assumed to encompass an entire population. However, bimodal nighttime vertical distributions have been observed in various taxa. Mysid shrimp populations also display this pattern with one group concentrated in the pelagia and the other near the bottom. This may indicate alternative migratory strategies, resembling the seasonal partial migrations seen in birds, fishes and amphibians, where only a subset of the population migrates. To assess the persistence of these alternative strategies, we analyzed the nitrogen and carbon stable isotope signatures (as proxies for diet), biochemical indices (as proxies for growth condition), and genetic population divergence in the Baltic mysid Mysis salemaai collected at night in the pelagia and close to the bottom. Stable isotope signatures were significantly different between migrants (pelagic samples) and residents (benthic samples), indicating persistent diet differences, with pelagic mysids having a more uniform and carnivorous diet. Sequencing of the mitochondrial cytochrome subunit I (COI) gene showed genetic differentiation attributable to geographic location but not between benthic and pelagic groups. Divergent migration strategies were however supported by significantly lower gene flow between benthic populations indicating that these groups have a lower predisposition for horizontal migrations compared to pelagic ones. Different migration strategies did not convey measurable growth benefits as pelagic and benthic mysids had similar growth condition indices. Thus, the combination of ecological, biochemical and genetic markers indicate that this partial migration may be a plastic behavioral trait that yields equal growth benefits

Molecular diversity indices.

<p>Molecular diversity indices for benthic and pelagic samples at stations S1 and S2. <i>n</i> = sample size, Hn = number of haplotypes, Hd = haplotype diversity, π = nucleotide diversity.</p

ANCOVA/ MANCOVA results.

<p>Most parsimonious (lowest AIC) model results of stable isotopes (δ¹⁵N and δ¹³C) modeled jointly (MANCOVA) or separately (ANCOVA) as a function of station (S1, S2), habitat (benthic, pelagic) and interactions therein for muscle tissue and chitin. Sums of squares are calculated using type III SS.</p