L’Idée latine du Félibrige et la Renaissance romanche 1874-1914

À partir de 1874, la RLaR publia régulièrement des textes littéraires romanches, souvent accompagnés d’études sur cette langue romane minoritaire parlée dans les Alpes suisses. Dans cette période de renaissance littéraire et linguistique de la langue d’oc le mouvement de la Renaissance romanche suivit l’exemple des Félibres. C’est bien dans l’esprit de l’Idée latine que les Félibres et les représentants de la Renaissance romanche ont entretenu des rapports mutuels. Les rapports avec l’Engadine commencent par la publication de « Un Recueil de poésies rumonches » de Roque-Ferrier, publié dans la RLaR en 1874, atteignent leur sommet en 1882 avec la participation de l’écrivain romanche Gian Fadri Caderas aux Jeux Floraux de Forcalquier mais perdent d’intensité après le décès de celui-ci. Les rapports entre la Provence et la Surselva sont instaurés par Caspar Decurtins et Frédéric Mistral. Ils battent leur plein grâce à la publication de plusieurs articles sur les deux langues et de nombreuses traductions du romanche vers l’occitan et vice-versa par Flurin Camathias et Jules Ronjat. Ainsi les questions régionales prirent une dimension internationale.From 1874 onwards, the RLaR regularly published Romansh literary texts, often accompanied by studies on this minority Romansh language spoken in the Swiss Alps. In this period of literary and linguistic revival of Occitan language, the Romansh Renaissance movement followed the example of the Félibres. It was in the spirit of Latin Idea that the Félibres and the representatives of the Romansh Renaissance maintained a mutual relationship. Relations with Engadine began in 1874 with Roque-Ferrier’s “Un Recueil de poésies rumonches”, published in the RLaR, then reached a peak in 1882 with the participation of the Romansh writer Gian Fadri Caderas in the Jeux Floraux de Forcalquier, and eventually declined after his death. A relationship between Provence and Surselva was established by Caspar Decurtins and Frédéric Mistral, which was in full swing thanks to the publication of several articles on the two languages and several translations from Romansh into Occitan and vice versa by Flurin Camathias and Jules Ronjat. In this way, regional questions took on an international dimension

Severe isoniazid related sideroblastic anemia

Isoniazid induced sideroblastic anemia is a rare event. We report case of a 45 year old Caucasian women with development of severe anaemia 4 month after introduction of Isoniazid as part of Tuberculosis treatment. While haemoglobin fell to 47 g/L and erythrocyte count to 1.5 G/L, reticulocytes were very low (reticulocyte production index of 0.48), but bone marrow aspirate showed an accelerated erythropoiesis with ringsideroblasts. Anaemia rapidly resolved after cessation of Isoniazid. We postulate an Isoniazid induced inhibition of the δ-Amino-levulinat-synthase resulting in marked depletion of heam synthesis

L’Idée latine du Félibrige et la Renaissance romanche 1874-1914

From 1874 onwards, the RLaR regularly published Romansh literary texts, often accompanied by studies on this minority Romansh language spoken in the Swiss Alps. In this period of literary and linguistic revival of Occitan language, the Romansh Renaissance movement followed the example of the Félibres. It was in the spirit of Latin Idea that the Félibres and the representatives of the Romansh Renaissance maintained a mutual relationship. Relations with Engadine began in 1874 with Roque-Ferrier’s “Un Recueil de poésies rumonches”, published in the RLaR, then reached a peak in 1882 with the participation of the Romansh writer Gian Fadri Caderas in the Jeux Floraux de Forcalquier, and eventually declined after his death. A relationship between Provence and Surselva was established by Caspar Decurtins and Frédéric Mistral, which was in full swing thanks to the publication of several articles on the two languages and several translations from Romansh into Occitan and vice versa by Flurin Camathias and Jules Ronjat. In this way, regional questions took on an international dimension

Har skilsmässor negativa konsekvenser för lönen? : En kvantitativ analys på den svenska arbetsmarknaden av skilda och de som skaffat en ny partner

Denna studie syftar till att undersöka om det förekommer inkomstskillnader i det svenska samhället mellan skilda och de som skaffat en ny partner, utifrån hypotesen att skilda har en sämre löneutveckling än de som skaffar en ny partner efter skilsmässa. För att få en uppfattning om hur situationen ser ut i det svenska samhället idag används data från 2010. Studiens teoretiska utgångspunkt är hämtad ifrån Gary Beckers teori om specialisering och humankapital som innebär att individer i en parrelation specialiserar sig på betalt eller obetalt arbete för att maximera nyttan inom familjen. Denna specialisering leder till att parterna i olika utsträckning investerar i sitt humankapital på arbetsmarknaden, vilket får vidare konsekvenser i form av olika inkomstutveckling. Tidigare forskning från olika västerländska länder visar att gifta och sammanboende generellt har en högre lön än skilda, och att kvinnor ofta drabbas hårdare ekonomiskt än män vid en skilsmässa. Detta är särskilt framträdande i de fall då paret har gemensamma barn. De individer som skaffar en ny partner efter skilsmässa kan undgå att drabbas av lika svåra ekonomiska konsekvenser, och denna effekt verkar större än att istället öka sin arbetstid för att komma upp i lön. Datamaterialet är hämtat från Levnadsnivåundersökningen 2010 och har analyserats genom multipla linjära regressioner samt logistiska regressioner. Det huvudsakliga resultatet motsäger till viss del tidigare forskning då det visar att skilda är den gruppen som har den högsta timlönen. Gifta tjänar ungefär lika mycket oavsett om de är i sin första relation eller har ett tidigare sammanboende bakom sig. Detta resultat kan bero på att skilda i Sverige har mer tid att investera i sitt humankapital på arbetsmarknaden, vilket leder till att de blir skickligare inom sitt yrke och därmed får en högre timlön. Det kan också bero på att effekten av att en gång ha specialiserat sig kvarstår, även om individen skiljer sig

Nanoduct(R) sweat testing for rapid diagnosis in newborns, infants and children with cystic fibrosis

Determination of chloride concentration in sweat is the current diagnostic gold standard for Cystic Fibrosis (CF). Nanoduct(R) is a new analyzing system measuring conductivity which requires only 3 microliters of sweat and gives results within 30 minutes. The aim of the study was to evaluate the applicability of this system in a clinical setting of three children's hospitals and borderline results were compared with sweat chloride concentration. Over 3 years, 1,041 subjects were tested and in 946 diagnostic results were obtained. In 95 children, Nanoduct(R) failed (9.1% failure rate), mainly due to failures in preterm babies and newborns. Assuming 59 mmol/L as an upper limit of normal conductivity, all our 46 CF patients were correctly diagnosed (sensitivity 100%, 95% CI: 93.1-100; negative predicted value 100% (95% CI: 99.6-100) and only 39 non CF's were false positive (39/900, 4.3%; specificity 95.7%, 95%CI: 94.2-96.9, positive predicted value 54.1% with a 95%CI: 43.4-65.0). Increasing the diagnostic limit to 80 mmol/L, the rate fell to 0.3% (3/900). CF patients had a median conductivity of 115 mmol/L; the non-CF a median of 37 mmol/L. In conclusion, the Nanoduct(R) test is a reliable diagnostic tool for CF diagnosis: It has a failure rate comparable to other sweat tests and can be used as a simple bedside test for fast and reliable exclusion, diagnosis or suspicion of CF. In cases with borderline conductivity (60-80 mmol/L) other additional methods (determination of chloride and genotyping) are indicated