Pollen Lipids Can Play a Role in Allergic Airway Inflammation

In seed plants, pollen grains carry the male gametes to female structures. They are frequent in the ambient air, and cause airway inflammation in one out of four persons in the population. This was traditionally attributed to soluble glycoproteins, leaking into the nasal mucosa or the conjunctiva, and able to bind antibodies. It is now more and more recognized that also other immunomodulating compounds are present. Lipids bind to Toll-like and PPARγ receptors belonging to antigen-presenting cells in the mammal immune system, activate invariant Natural Killer T-cells, and are able to induce a Type 2 reaction in effector cells. They may also mimic lipid mediators from mammal mast cells. Pollen grains have a rich lipodome of their own. Among the lipids that have been associated with an atopic reaction are saturated and unsaturated fatty acids, glycophospholipids, sphingolipids, sterols, and oxylipids, as well as lipopolysaccharides from the microbiome on the pollen surface. Lipids can be ligands to allergenic proteins

The duration and severity of the allergenic pollen season in Istanbul, and the role of meteorological factors

Information on the allergenic pollen season provides insight on the state of the environment of a region and facilitates allergy symptom management. We present a retrospective analysis of the duration and severity of the allergenic pollen season and the role of meteorological factors in Istanbul, Turkey. Aerobiological sampling from January 2013 to June 2016, pollen identification and counting followed current standard methodology. Pollen seasons were defined according to 95% of the Annual Pollen Integral (APIn) and the season start date was compared with the first day of 5 day consecutive non-zero records. Generalized additive models (GAMs) were created to study the effect of meteorological factors on flowering. The main pollen contributors were taxa of temperate and Mediterranean climates, and neophytic Ambrosia. Cupressaceae, Poaceae, Pinaceae, Quercus and Ambrosia had the greatest relative abundance. The pollen season defined on 95% of the APIn was adequate for our location with total APIns around 10.000 pollen*day*m−3. Woody taxa had generally shorter seasons than herbaceous taxa. In trees, we see precipitation as the main limiting factor for assimilate production prior to anthesis. A severe tree pollen season in 2016 suggests intense synchronous flowering across taxa and populations triggered by favourable water supply in the preceding year. GAM models can explain the effect of weather on pollen concentrations during anthesis. Under the climatic conditions over the study period, temperature had a negative effect on spring flowering trees, and a positive one on summer flowering weeds. Humidity, atmospheric pressure and precipitation had a negative effect on weeds. Our findings contribute to environmental and allergological knowledge in southern Europe and Turkey with relevancy in the assessment of impacts of climate change and the management of allergic disease

Unusually high birch (Betula spp.) pollen concentrations in Poland in 2016 related to long-range transport (LRT) and the regional pollen occurrence

In 2016, the highest birch (Betula spp.) pollen concentrations were recorded in Krakow (Poland) since the beginning of pollen observations in 1991. The aim of this study was to ascertain the reason for this phenomenon, taking the local sources of pollen in Poland and long-range transport (LRT) episodes associated with the pollen influx from other European countries into account. Three periods of higher pollen concentrations in Krakow in 2016 were investigated with the use of pollen data, phenological data, meteorological data and the HYSPLIT numerical model to calculate trajectories up to 4 days back (96 h) at the selected Polish sites. From 5 to 8 April, the birch pollen concentrations increased in Krakow up to 4000 Pollen/m(3), although no full flowering of birch trees in the city was observed. The synoptic situation with air masses advection from the South as well as backward trajectories and the general birch pollen occurrence in Europe confirm that pollen was transported mainly from Serbia, Hungary, Austria, the Czech Republic, Slovakia, into Poland. The second analyzed period (13-14 April) was related largely to the local flowering of birches, while the third one in May (6-7 May) mostly resulted from the birch pollen transport from Fennoscandia and the Baltic countries. Unusual high pollen concentrations at the beginning of the pollen season can augment the symptomatic burden of birch pollen allergy sufferers and should be considered during therapy. Such incidents also affect the estimation of pollen seasons timing and severity.</p

Svenskt historiskt fenologidataset

The dataset contains reports of phenological observations, made at more than 700 locations throughout Sweden between 1865 and 1951. The observations were mainly conducted by local weather observers, assigned by the Swedish Weather Service (formerly named SMCA, now SMHI), so weather data can also be found for many of these locations, to support to the phenological observations. For weather data, contact SMHI (see www.smhi.se). The dataset consists of 345 806 posts of phenology observations, in total. The main part of the phenological data consists of observations of budburst, flowering, ripening of fruits and autumn coloured leaves on plants and trees, but also spring and autumn migration of migratory birds, agricultural activities like when spring tillage begins and sowing and harvest begins, and also activities of a few insects. The dataset was digitized and supplied by the Swedish National Phenology Network (SWE-NPN), a network lead by the Swedish University of Agricultural Sciences (SLU), and includes partners from several Swedish universities, governmental agencies and non-governmental organizations. Uppsala University and SMHI has contributed to this dataset, by digitizing the original forms, which they possess. For more information about the Phenology network, see www.swe-npn.se. The phenological observations were made according to the protocol that was set by the SMCA (see uploaded files of the forms used by the observers, in Swedish). The observations was assessed regularly, on average once a week, or when needed, and the date when a new phenological phase occurred was noted in a form. Digital copies of the original forms are available on request. The dataset contains a file with observations, observation_standalone.csv, which can be used alone, without supporting files. This file contains all necessary information for using the data, e.g. coordinates (lat/long) for the location where the observation were made, species name (scientific), phenological phase and the date. The dataset also contains a file with observations, observation.csv, where the location, officiant, species and phenological phase are coded. To use this file, you need the supporting files included in the dataset, for locations, officiant names, species names and phenological phase descriptions.Datasetet innehåller rapporter om fenologiska observationer gjorda på över 700 platser i Sverige mellan åren 1865 och 1951. Observationerna gjordes framför allt av SMCA:s (Sveriges Meteorologiska Centralanstalt, föregångaren till SMHI) lokala väderobservatörer och väderdata finns att tillgå för många ställen, som stöd till dessa observationer (kontakta SMHI för data-förfrågan, se www.smhi.se). Datasetet omfattar totalt 345 806 poster med observationer. Fenologiska data består framför allt av observationer om lövsprickning, blomningstidpunkt, bärmognad och höstfärgning av löven hos växter och träd, men också ankomst- och flyttningsdatum för flyttfåglar, jordbruksaktiviteter som när vårbruket börjar och när sådd och skörd börjar, samt några insekters aktiviteter. Datasetet är digitaliserat och tillhandahålls av Svenska fenologinätverket (SWE-NPN), ett nätverk med SLU som huvudman och flera universitet, myndigheter och intresseorganisationer som partners. Uppsala universitet och SMHI har varit samarbetspartners vid digitaliseringen, då de innehar originalblanketterna och har skannat in dessa till digitala kopior. För mer information om nätverket, se www.swe-npn.se. De fenologiska observationerna gjordes enligt den instruktion som SMCA hade satt upp (se uppladdade originalblanketter i dokumentationen). Observationerna gjordes regelbundet, med ca 1 veckas mellanrum eller vid behov, och datum när en viss fas inträffat noterades på blankett. Digitala kopior av originalblanketterna kan erhållas på förfrågan. Datasetet innehåller en observationsfil, observation_standalone.csv, som kan användas helt separat, utan hjälpfiler. Denna innehåller all nödvändig information för att använda data, t.ex. koordinater (latitud/longitud) till lokalen där observationen är gjord, artnamn (latinskt), fenologisk fas samt tidpunkt. Det finns också en observationsfil, observation.csv, där plats, förrättare, art och fenologisk fas är kodade. Denna behöver övriga hjälpfiler som finns i datasetet, för att kunna kopplas till observationsplatser, förrättarens namn artnamn och fasbeskrivning

Den lokala naturvårdssatsningens (LONA) bidrag till insatser kring naturvård och friluftsliv i Sverige : Analys av data från LONA-tjänsten

Denna rapport presenterar en utvärdering av den Lokala naturvårdssatsningen (LONA), ett statligt bidragssystem som syftar till att främja insatser inom lokal naturvård och friluftsliv. Inom LONA kan kommuner ansöka om bidrag, medan projekt får utföras i samverkan mellan kommun och lokala eller ideella aktörer. LONA är sprunget ur en förordning som stipulerar vilka slags naturvårds- och friluftslivsprojekt som kan erhålla statliga bidrag. Under åren har LONA successivt kompletterats med särskilt riktade satsningar: Våtmarkssatsningen och Pollineringssatsningen. Följande projektkategorier kan erhålla stöd inom LONA: kunskapsuppbyggnad, framtagande av underlag, områdesskydd, vård och förvaltning, restaurering, information, folkbildning och annan kunskapsspridning, restaurering/anläggande av våtmarker samt förberedelsearbete inför våtmarksåtgärder. Inom ordinarie LONA samt pollineringssatsningen kan kommuner erhålla upp till 50 % stöd för projektkostnader, medan motsvarande siffra för våtmarkssatsningen är 90 %. Även om LONA har funnits sedan 2004 innefattar denna utvärdering projekt och åtgärder mellan åren 2010 och 2020, med ett särskilt fokus på åren mellan 2017 och 2020. Eftersom LONA har utvärderats ett flertal gånger tidigare kan denna rapport ses som en del i en serie utvärderingar. Rapporten fokuserar på att utvärdera hur projekt och åtgärder som har genomförts inom LONA bidrar till naturvården och miljökvalitetsmålen, samt friluftslivet och friluftslivsmålen. Frågor som adresseras är:• Vilka miljömål och friluftsmål adresseras främst? • Ger LONA påvisbara och/eller kvantifierbara effekter på uppfyllelsen av dessa mål?• I vilken grad ger åtgärder inom LONA direkta och indirekta effekter på naturvärden i miljön? • I vilken grad ger åtgärder inom LONA långtidseffekter på naturvärden i miljön? • Bidrar specifika satsningar på våtmarker och pollinering inom LONA till uppfyllandet av miljökvalitetsmålen och till att genomföra regeringsuppdrag och nationella satsningar?Grunden för utvärderingen var att analysera data från LONA-tjänsten, vilken innehåller information om beviljade projekt och åtgärder. För att ge en längre tillbakablick, och koppla denna utvärdering till tidigare utvärderingar, analyserades vissa data för hela perioden från 2010 till 2020. Djupare analyser genomfördes för perioden mellan 2017 och 2020, då den senaste LONA-utvärderingen gjordes för perioden fram till 2017. Dessutom analyserades projekt och åtgärder inom Våtmarkssatsningen under tidsperioden 2018–2020 och Pollineringsuppdraget under 2020, då detta är de relevanta tidsperioderna för dessa satsningar. De miljömål som i hög grad adresserats av åtgärder inom LONA är Ett rikt växt- och djurliv, följt av God bebyggd miljö, Myllrande våtmarker, Levande sjöar och vattendrag samt Levande skogar. Givet den starka naturvårdskopplingen dessa miljömål har faller sig utfallet rimligt. Miljömål som i lägre grad adresseras är exempelvis Giftfri miljö, Frisk luft och Begränsad klimatpåverkan. Detta resultat är också rimligt då dessa miljömål gynnas mer av direkta regleringar av utsläpp än av traditionella naturvårdsinsatser. Vad gäller friluftsmålen adresseras främst Tillgänglig natur för alla, följt av Tillgång till natur för friluftsliv, Attraktiv tätortsnära natur samt Friluftsliv för god folkhälsa. Friluftsmål som i lägre grad adresseras inom LONA är Hållbar regional utveckling och landsbygdsutveckling och Skyddade områden som resurs för friluftslivet. Inom utvärderingen kunde inte effekter från LONA:s åtgärder i miljön kvantifieras, till stor del på grund av avsaknad av sådana mätningar inom projekten eller systematisk inrapportering av sådana mätvärden. Effekter kunde å andra sidan påvisas genom identifiering av en specifik koppling mellan en åtgärd och ett miljöoch friluftsmålens indikatorer eller preciseringar. Utifrån denna metod detekterades totalt 1 788 åtgärder med påvisbar effekt på miljömålen mellan 2017 och 2020, vilket måste anses vara en betydande påverkan. Dock finns en stor variation mellan miljömålen i hur många åtgärder som kan sägas ha en påvisbar effekt. Ett rikt växt- och djurliv är det miljömål som har flest antal åtgärder med påvisbar effekt och Frisk luft samt Begränsad klimatpåverkan har lägst antal sådana åtgärder. Åtgärder med påvisbara effekter identifierades för alla friluftsmål och uppgick totalt till 567 stycken, vilket utgör en påtaglig positiv påverkan på utvecklingen av friluftsmålen. Fördelningen över dessa åtgärder är något jämnare jämfört med motsvarande åtgärder för miljömålen. Tillgänglig natur för alla är det friluftsmål med flest antal sådana åtgärder och Hållbar regional tillväxt och landsbygdsutveckling är det friluftsmål med lägst antal åtgärder med påvisbar effekt inom perioden 2017 och 2020. Även om åtgärder av administrativ karaktär inte identifierades som åtgärder med en påvisbar effekt är dessa åtgärder nödvändiga för att planera och bedriva naturvård och stimulera friluftslivet. Åtgärder inom LONA har således många påvisbara positiva effekter på miljömålen och friluftsmålen, samt positiva effekter på planering, information och kunskapsuppbyggnad för naturvården och friluftslivet. Inom denna utvärdering analyserades även om direkta och indirekta effekter från åtgärder kan identifieras. Sammantaget identifierades 57 % av åtgärderna mellan 2017 och 2020 ge indirekta effekter och 43 % ge direkta effekter. För vissa miljömål, naturtyper och organismtyper finns dock fler direkta än indirekta effekter. Till följd av intensiv dikning under de senaste 100 åren har c:a en fjärdedel av alla våtmarker i Sverige försvunnit. Våtmarker har flera viktiga funktioner i miljön, bl.a. vattenhushållning i ekosystemen, grundvattenbildning, biologisk mångfald, retention och nedbrytning av näringsämnen och minskade utsläpp av växthusgaser. Minskad våtmarksutbredning är ett stort problem då deras viktiga ekosystemtjänster påverkas negativt. Under åren 2018–2020 har våtmarkssatsningen i medeltal genererat nästan 100 projekt och c:a 270 åtgärder per år. En överväldigande majoritet av åtgärderna ligger inom åtgärdskategorierna Våtmarksprojekt – förberedelsearbete och Våtmarksprojekt – genomföra restaurering och anläggning, och åtgärdstyperna är högst relevanta för våtmarker. Ungefär hälften av åtgärderna riktar sig mot miljömålet Myllrande våtmarker och majoriteten av de kvarvarande åtgärderna inom våtmarksprojekten riktar sig mot miljömål som är tydligt kopplade till våtmarkers funktion i de naturliga ekosystemen. En överväldigande majoritet av åtgärderna inom våtmarksprojekten riktar sig mot relevanta ekosystemtjänster, och även om merparten av våtmarksåtgärderna är riktade mot ospecificerade organismtyper, så gynnar många åtgärder specifikt hotade organismgrupper och biologisk mångfald. Resultaten visar att våtmarkssatsningen tydligt ligger i linje med de rekommendationer som togs fram i redovisningen av regeringsuppdraget för våtmarkers ekologiska och vattenhushållande funktion. Förändrad markanvändning, igenväxning och exploatering av naturliga ekosystem, och användning av bekämpningsmedel har medfört att insekter som pollinerar blomväxter blivit tillbakaträngda. Eftersom c:a 90 % av världens vilda växtarter och 75 % av grödorna är beroende av insekter för att kunna fortplanta sig är detta mycket allvarligt. Även om pollineringsuppdraget endast har pågått sedan 2020, och bara har utvärderats för detta år, har 118 pollineringsprojekt och 467 åtgärder finansierats inom LONA. Dessa projekt och åtgärder har bidragit positivt till regeringsuppdraget att samordna det svenska arbetet med att förstärka förutsättningar för vilda pollinatörer. Majoriteten av åtgärderna inom pollineringsuppdraget riktar sig mot miljömålet Ett rikt växt och djurliv, vilket är helt rimligt då pollinering är en ekosystemtjänst där insekter och blomväxter gynnar varandra. Produktion av livsmedel inom jordbruket är i många fall beroende av pollinering. Det är därför också rimligt att c:a en tiondel av åtgärderna är riktade mot miljömålet Ett rikt odlingslandskap. Pollineringsuppdraget är ett bra exempel på en nationell satsning för att möta detta hot och förbättra förutsättningarna för organismerna som utför denna viktiga ekosystemtjänst. Frågan om LONA:s långsiktiga effekter på naturvärden i miljön är central för att veta hur effektivt LONA är i det svenska naturvårdsarbetet. Inom utvärderingen granskades alla inriktningar, åtgärdskategorier, ekosystemtjänster och åtgärdstyper för att identifiera alla kombinationer av dessa som kan ge långsiktiga effekter i miljön. Åtgärder med inriktningen naturvärde inom vissa åtgärdskategorier, ekosystemtjänster och åtgärdstyper bedömdes ge långsiktiga effekter. Tydliga exempel på långsiktiga effekter är skapande av naturreservat och anläggande av våtmarker, men långsiktiga effekter identifierades också för åtgärder inom andra åtgärdskategorier, ekosystemtjänster och åtgärdstyper. Under perioden 2017–2020 är 620 åtgärder registrerade med inriktningen, åtgärdskategorierna, ekosystemtjänsterna och åtgärdstyperna som bedöms ge direkta långsiktiga effekter på naturvärden i miljön. Metoden för den analysen ger dock en underskattning av långsiktiga effekter och i en uppföljande analys bedömdes minst 66 ytterligare åtgärder ge sådana effekter. Även om det finns utmaningar i att utvärdera långsiktiga effekter baserat på underlaget i LONA-tjänsten så leder projekt och åtgärder inom LONA tveklöst till många långsiktigt positiva effekter på naturvärden i miljön.Denna utvärdering visar att LONA är ett system som gör stor nytta för den lokala naturvården och det lokala friluftslivet i hela landet. Under perioden 2010–2020 har exempelvis alla svenska kommuner utom 8 kommuner haft minst ett LONAprojekt. Projekten inom LONA bidrar till gynnsam utveckling för såväl miljömål som friluftsmål, och ger därmed viktiga bidrag till genomförandet av såväl miljöpolitiken som friluftspolitiken. På lokal nivå är LONA en mycket viktig resurs för naturvården och friluftslivet