Probabilities in Probable Cause and Beyond: Statistical Versus Concrete Harms

Colb surfaces the statistical versus concrete harms disparity in judicial (and more broadly, human) reactions to probability-based behavior. In particular, it identifies the disparity in case law that either explicitly relies on the distinction as a normatively proper ground for legal decisions or that operates in a manner best explained by resort to this distinction. Though the paper is primarily descriptive, it suggests, tentatively, that lawmakers, judges, and juries should exercise greater care and deliberation in applying what may seem like a natural approach to distinguishing between permissible and impermissible harm. It is thus a plea for conscious consideration of the statistical-concrete distinction, which is sometimes applied in an unthinking fashion

The Conviction of Andrea Yates: A Narrative of Denial

This piece discusses the case of Andrea Yates, the woman who confessed to drowning her five children to death and was subsequently convicted of murder (though the conviction has since been overturned). In this piece, Colb contends that Andrea Yates was convicted because of the jurors’ emotional/psychological response to the possibility that post-partum psychosis could cause an otherwise decent person to commit such brutal acts. As a symptom of denial, Colb argues, the jury rejected the insanity defense and thereby reassured itself that only evil people could do what Yates did. If that were the case, then it would be fine to continue to ignore the issue of mental illness in general and its impact on post-partum women in particular

The Conviction of Andrea Yates: A Narrative of Denial

Den nationella inköpssamordningen i Sverige bedrivs av två inköpscentraler, dels SKI som verkar inom den kommunala sektorn, dels SIC som svarar för den statliga inköpssamordningen. SKI kan enligt 2 kap. 9 § LOU iklä sig två funktioner: ombuds- och ramavtalsfunktionen. SIC ska däremot enligt förordningen om statlig inköpssamordning upphandla ramavtal till myndigheter under regeringen. Enligt 3 § i förordningen om statlig inköpssamordning ska myndigheter under regeringen avropa från de ramavtal som SIC upphandlar, medan en upphandlande myndighet får anskaffa byggentreprenader, varor och tjänster med hjälp av SKI enligt 4 kap. 22 § LOU. I denna uppsats undersöks om de nationella inköpscentralerna behöver motta uppdrag från upphandlande myndigheter innan inköpscentralerna upphandlar ramavtal och hur upphandlande myndigheter blir avropsberättigade till inköpscentralernas ramavtal. Av domstolsavgöranden framgår att vissa åtgärder krävs för att en upphandlande myndighet ska bli avropsberättigad till SKI:s ramavtal. En av dessa åtgärder är att en myndighet måste lämna ett uppdrag till inköpscentralen, dels för att myndigheten ska kunna bli avropsberättigad, dels för att inköpscentralen ska få upphandla ramavtal för myndighetens räkning. Dessutom krävs att myndigheten godkänner SKI:s allmänna villkor, inte avstegsanmäler sig och att SKI anger myndigheten som avropsberättigad i förfrågningsunderlaget. En myndighet under regeringen blir däremot automatiskt avropsberättigad till SIC:s ramavtal, varför något uppdrag inte är nödvändigt. I uppsatsen tydliggörs också att trenden bland upphandlande myndigheter är att deras upphandlingskompetens försämras, något som leder till att allt fler myndigheter väljer att avropa från SKI:s ramavtal. Fler avropare per ramavtal medför att den generella oförutsebarheten att uppskatta avropsvolymer ökar. Stora ramavtal riskerar att påverka konkurrensen negativt och stå i strid med artikel 32.2 femte stycket i det klassiska direktivet, eftersom konkurrensen riskerar att förhindras, begränsas eller snedvridas genom att stora ramavtal utestänger små leverantörer från att delta i ramavtalsupphandlingarna. Små leverantörer riskerar därmed att försvinna från den offentliga marknaden. De nationella inköpscentralernas arbetssätt har fått utstå en hel del kritik för att bland annat vara oförutsebara. Av den anledningen presenteras i uppsatsen arbetsmetoder som tänkbara lösningar på detta problem. Dock tydliggörs att lösningarna varken är tillfredställande för inköpscentralerna eller gynnsamma för konkurrensen på lång sikt