Representationer av ljud och stavning : Försämrad fonologisk förmåga och kompensatoriskt arbetsminne vid förvärvad hörselnedsättning

This thesis examined phonological processing in adults with postlingually acquired moderate-to-severe hearing impairment (HI) and whether explicit working memory processing of phonology and individual working memory capacity (WMC) can compensate for degraded phonological representations in this group (papers I-III). A second aim was to provide reference data for a test of WMC, the reading span test, and to examine the relation between reading span test performance and speech recognition in noise in a larger sample of 50-89 year olds with HI (paper IV). Non-auditory tasks of phonological processing, episodic long-term memory and WMC were used in papers I-III, and both behavioral and electrophysiological measures were collected. Results showed that phonological processing was impaired in the group with HI but that WMC and explicit working memory processing of phonology could be employed to compensate for degraded phonological representations. However, this compensation may come at the cost of interfering with episodic memory encoding. An  electrophysiological marker of HI in text-based rhyme judgments was found. Paper IV presented reference data for reading span test performance in two versions of the test in individuals with HI, and results suggesting that WMC may be differentially predictive of speech recognition in noise in different age groups of older adults with HI. The clinical implications of the present results concerns the double disadvantage of individuals with lower WMC and HI. A structured assessment of WMC in rehabilitative settings would help to identify these individuals and tailor treatment to their needs. The reading span test is suggested as a suitable future candidate for clinical WMC assessment.I denna avhandling undersöktes fonologiska processer hos personer med postlingualt förvärvad, måttlig till mycket grav hörselnedsättning (HNS) och om inkoppling av explicit bearbetning av fonologi eller individuell arbetsminneskapacitet kan kompensera för försämrade ljudminnen i denna grupp (studie I-III). Ett andra syfte var att sammanställa referensdata för ett test av arbetsminneskapacitet, lässpann, och undersöka relationen mellan prestation på lässpann ochigenkänning av tal-i-brus i en större grupp av 50-89 åriga personer  med HNS (studie IV). Icke-auditiva test av fonologisk förmåga, episodiskt långtidsminne och arbetsminneskapacitet användes i studie I-III och både beteendedata och elektrofysiologiska data samlades in. Resultaten visade på försämrad fonologisk förmåga i gruppen med HNS men också att explicit bearbetning av fonologi och arbetsminneskapacitet kunde användas för att kompensera för försämrade fonologiska representationer i denna grupp. Denna kompensation kan dock ske på bekostnad av att inkodning i episodiska långtidsminnet störs. Vidare identifierades en elektrofysiologisk markör för HNS i en textbaserad rimuppgift. I studie IV presenterades referensdata i två versioner av lässpanntestet för personer med mild till mycket grav HN och resultat som pekar mot möjliga skillnader mellan olika åldersgrupper i hur väl arbetsminneskapacitet predicerar igenkänning av tal-i-brus. Kliniska implikationer rör den dubbla belastning det innebär att ha både en HN och relativt sänkt arbetsminneskapacitet. En strukturerad bedömning av arbetsminneskapacitet i samband med rehabilitering skulle kunna bidra till att synliggöra dessa personer och anpassa insatser efter deras behov. Lässpanntestet är ett test som i framtiden skulle kunna vara användbart i det sammanhanget

Correction: Early ERR signature of hearing impairment in visual rhyme judgment

n/

Break

Dagens arbetsliv ställer allt större krav på kognitiva förmågor. Vi arbetar alltmer med information inte bara i traditionellt intellektuella yrken, utan även inom industri, hantverk och sjukvård. Informationsteknologi i form av datorer, avancerad teknisk utrustning och andra komplexa system blir allt viktigare att kunna hantera. Detta ställer nya krav på arbetsmiljöarbetet, något som gäller för alla arbetstagare, men särskilt för de av oss som har en kognitiv funktionsnedsättning. I denna rapport sammanfattar vi arbetsmiljörelaterade hinder förknippade med nedsatt funktion inom nio kognitiva områden: språk, exekutiva funktioner, minnesfunktioner, visuospatiala funktioner, snabbhet, uppmärksamhet, emotion/social kognition, mental trötthet samt global kognitiv förmåga/intelligens. Vi uppmärksammar även mental trötthet (”fatigue”) som ett viktigt problemområde i  sammanhanget. Den första delen av rapporten ger en bakgrund till området. Avsnittet ger en kort översikt över neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap. Den andra delen sammanfattar kunskap om omfattningen av problemet: hur vanliga är kognitiva funktionsnedsättningar i arbetslivet? En stor del av de människor som är i yrkesverksam ålder antingen har, eller kommer någon gång under yrkeslivet att drabbas av kognitiva funktionsproblem. Vi uppskattar att detta berör en femtedel till en tredjedel av de yrkesverksamma. Eftersom kognitiv funktionsnivå långt ifrån enbart beror på individens begränsningar till följd av sjukdom eller annan funktionsnedsättning, utan även på miljön och dess krav på individen, är problemen och lösningar på dessa både giltiga och viktiga för alla. Rapportens andra del visar att kognitiv nedsättning inte begränsas till ett enstaka funktionellt område, exempelvis minnesbesvär, utan kan innefatta flera av de funktionella områden som berörs. Det finns alltså ingen enkel koppling mellan en sjukdom och vilka kognitiva funktionsproblem den medför för den enskilde arbetstagaren. Problemen måste ses i ljuset av både de erfarenheter och begränsningar den enskilde personen har och den aktuella arbetsuppgiften. Rapportens tredje del diskuterar mer ingående arbetsmiljörelaterade konsekvenser av kognitiva funktionsnedsättningar. Den börjar med att sammanfatta en modell för att analysera funktionsnedsättningar som en produkt av fyra samverkande faktorer: individen (till exempel kognitiva funktionsbegränsningar efter en sjukdom), individens förhållningssätt (till exempel motivation), arbetsuppgiften och miljön. En kognitiv funktionsproblematik finns aldrig enbart i en av dessa faktorer utan i skärningspunkten mellan dessa faktorer. Av detta skäl är kunskap om arbetsmiljömässiga aspekter av kognitiva funktionsnedsättningar giltig för alla. Även de som inte har nedsatt kognitiv funktion hamnar i situationer där faktorer kopplade till miljön eller arbetsuppgiften (eller vår inställning till uppgiften) resulterar i att kognitiva förmågor belastas! Vidare identifierar och sammanfattar rapportens tredje del praktiska lösningar som stödjer arbetsförmåga vid nedsättning av funktioner inom de nio områden som rapporten omfattar: språk, exekutiva funktioner, minnesfunktioner, visuospatiala funktioner, snabbhet, uppmärksamhet, emotion/social kognition, mental trötthet samt global kognitiv förmåga/intelligens. Särskilt betonas att det idag finns många tillgängliga men sannolikt mindre ofta utnyttjade åtgärder som kan utnyttjas för att mildra eller eliminera arbetsmiljöproblem relaterade till kognitiva funktionsnedsättningar. Rapporten redovisar sju sådana övergripande åtgärder. Därtill diskuteras kognitiva funktionsnedsättningar i samband med arbetstagare som är över 65 år och arbetsgivarens roll. Avslutningsvis identifieras kunskapsbehov för fortsatt arbete inom området

Den hjärnvänliga arbetsplatsen : kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Dagens arbetsliv ställer allt större krav på kognitiva förmågor. Vi arbetar alltmer med information inte bara i traditionellt intellektuella yrken, utan även inom industri, hantverk och sjukvård. Informationsteknologi i form av datorer, avancerad teknisk utrustning och andra komplexa system blir allt viktigare att kunna hantera. Detta ställer nya krav på arbetsmiljöarbetet, något som gäller för alla arbetstagare, men särskilt för de av oss som har en kognitiv funktionsnedsättning. I denna rapport sammanfattar vi arbetsmiljörelaterade hinder förknippade med nedsatt funktion inom nio kognitiva områden: språk, exekutiva funktioner, minnesfunktioner, visuospatiala funktioner, snabbhet, uppmärksamhet, emotion/social kognition, mental trötthet samt global kognitiv förmåga/intelligens. Vi uppmärksammar även mental trötthet (”fatigue”) som ett viktigt problemområde i  sammanhanget. Den första delen av rapporten ger en bakgrund till området. Avsnittet ger en kort översikt över neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap. Den andra delen sammanfattar kunskap om omfattningen av problemet: hur vanliga är kognitiva funktionsnedsättningar i arbetslivet? En stor del av de människor som är i yrkesverksam ålder antingen har, eller kommer någon gång under yrkeslivet att drabbas av kognitiva funktionsproblem. Vi uppskattar att detta berör en femtedel till en tredjedel av de yrkesverksamma. Eftersom kognitiv funktionsnivå långt ifrån enbart beror på individens begränsningar till följd av sjukdom eller annan funktionsnedsättning, utan även på miljön och dess krav på individen, är problemen och lösningar på dessa både giltiga och viktiga för alla. Rapportens andra del visar att kognitiv nedsättning inte begränsas till ett enstaka funktionellt område, exempelvis minnesbesvär, utan kan innefatta flera av de funktionella områden som berörs. Det finns alltså ingen enkel koppling mellan en sjukdom och vilka kognitiva funktionsproblem den medför för den enskilde arbetstagaren. Problemen måste ses i ljuset av både de erfarenheter och begränsningar den enskilde personen har och den aktuella arbetsuppgiften. Rapportens tredje del diskuterar mer ingående arbetsmiljörelaterade konsekvenser av kognitiva funktionsnedsättningar. Den börjar med att sammanfatta en modell för att analysera funktionsnedsättningar som en produkt av fyra samverkande faktorer: individen (till exempel kognitiva funktionsbegränsningar efter en sjukdom), individens förhållningssätt (till exempel motivation), arbetsuppgiften och miljön. En kognitiv funktionsproblematik finns aldrig enbart i en av dessa faktorer utan i skärningspunkten mellan dessa faktorer. Av detta skäl är kunskap om arbetsmiljömässiga aspekter av kognitiva funktionsnedsättningar giltig för alla. Även de som inte har nedsatt kognitiv funktion hamnar i situationer där faktorer kopplade till miljön eller arbetsuppgiften (eller vår inställning till uppgiften) resulterar i att kognitiva förmågor belastas! Vidare identifierar och sammanfattar rapportens tredje del praktiska lösningar som stödjer arbetsförmåga vid nedsättning av funktioner inom de nio områden som rapporten omfattar: språk, exekutiva funktioner, minnesfunktioner, visuospatiala funktioner, snabbhet, uppmärksamhet, emotion/social kognition, mental trötthet samt global kognitiv förmåga/intelligens. Särskilt betonas att det idag finns många tillgängliga men sannolikt mindre ofta utnyttjade åtgärder som kan utnyttjas för att mildra eller eliminera arbetsmiljöproblem relaterade till kognitiva funktionsnedsättningar. Rapporten redovisar sju sådana övergripande åtgärder. Därtill diskuteras kognitiva funktionsnedsättningar i samband med arbetstagare som är över 65 år och arbetsgivarens roll. Avslutningsvis identifieras kunskapsbehov för fortsatt arbete inom området

Working memory capacity compensates for hearing related phonological processing deficit

Acquired hearing impairment is associated with gradually declining phonological representations. According to the Ease of Language Understanding (ELU) model, poorly defined representations lead to mismatch in phonologically challenging tasks. To resolve the mismatch, reliance on working memory capacity (WMC) increases. This study investigated whether WMC modulated performance in a phonological task in individuals with hearing impairment. A visual rhyme judgment task with congruous or incongruous orthography, followed by an incidental episodic recognition memory task, was used. In participants with hearing impairment, WMC modulated both rhyme judgment performance and recognition memory in the orthographically similar non-rhyming condition; those with high WMC performed exceptionally well in the judgment task, but later recognized few of the words. For participants with hearing impairment and low WMC the pattern was reversed; they performed poorly in the judgment task but later recognized a surprisingly large proportion of the words. Results indicate that good WMC can compensate for the negative impact of auditory deprivation on phonological processing abilities by allowing for efficient use of phonological processing skills. They also suggest that individuals with hearing impairment and low WMC may use a non-phonological approach to written words, which can have the beneficial side effect of improving memory encoding. less thanbrgreater than less thanbrgreater thanLearning outcomes: Readers will be able to: (1) describe cognitive processes involved in rhyme judgment, (2) explain how acquired hearing impairment affects phonological processing and (3) discuss how reading strategies at encoding impact memory performance

Forskning om funktionsnedsättning och funktionshinder 2002-2010: Kartläggning, analys och förslag : Regeringsuppdrag till FAS från Socialdepartementet

Regeringsuppdraget ”Att kartlägga och analysera forskning inom området funktionsnedsättning” (2011-1631) har utförts i samverkan mellan Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) och en för ändamålet utsedd arbetsgrupp vid Institutet för Handikappvetenskap (IHV), Linköpings universitet. I utredningen ges en bred teoretisk bakgrund till forskning om funktionsnedsättning och funktionshinder. Den definition som använts baseras på att funktionsnedsättningen skall vara långvarig och medföra inskränkningar i vardagslivet. Dels är funktionsned-sättningen i sig intressant att studera, dels är forskning om samspelet med omgivningens möjligheter och hinder relevant, samt också hur samhälleliga hindrande/stödjande processer påverkar personer/grupper med funktionsnedsättning i samhället. Datainsamlingen baserades på denna definition och delades in i två steg. Tidsperioden för vilken vi samlade in data var 2002–2010, detta bland annat för att knyta an till tidigare utredningar på området. I STEG 1 inkluderades projekt (n=1411) utifrån de databaser som statliga och icke-statliga finansiärer tillsänt oss. I STEG 2 gjordes publikationsanalyser utifrån namnen på de ovanstående projektägarna samt på namnlistor (n=970) från alla Sveriges centrumbildningar för forskning om funktionsnedsättning och handikapp. Förutom basinformation om projekten (projektår/medelstilldelning/diagnoskategori, ålderskategori, eller arbetslivsinriktning) klassificerades projekten i STEG 1 utifrån om de betonade individen, samspelet individen-omgivning, eller enbart omgivningsaspekter. Dessutom klassificerades projekten med avseende på perspektiv, dvs. om de tillhörde ett tekniskt/naturvetenskapligt perspektiv, ett medicinskt/vårdvetenskapligt, ett beteendevetenskapligt, eller ett humanistiskt/samhällsvetenskapligt perspektiv, vidare om projektet var tvärvetenskapligt, eller om det rörde det i direktivet utpekade området ”disability studies”, dvs. om fokus är på hindrande eller underlättande mekanismer i samhället. Resultaten visar entydigt att den totala forskningsfinansieringen under tidsperioden ökat från cirka 35 mnkr år till cirka 150 mnkr. Den statliga reala finansieringen har varit relativt konstant sedan 2008, och stagnerat på en nivå runt 90–95 mnkr/år. De individinriktade, medicinska/vårdvetenskapliga projekten dominerar och har ökat under perioden både till projektantal och monetärt. Få företrädare finns för s.k. ”disability studies” och för det tekniska/naturvetenskapliga perspektivet. Femtio procent av all forskningsfinansiering är tvärvetenskaplig, 48 procent utgörs av forskning om samspelet individ-omgivning, och här dominerar det beteendevetenskapliga perspektivet. Den tvärvetenskapliga forskning som fokuserar olika diagnoser rör internationella excellensområden som hörsel, rörelsehinder, stroke, psykiska funktionshinder och CP-skador. Forskning som jämför olika grupper av personer med funktionsnedsättning finns också väl företrädd. I STEG 2 gjordes publikationsanalyser både på tidskriftsartiklar för sig och på bokkapitel/böcker och avhandlingar för sig. Närmare analyser visar att cirka 200 författare kan betraktas som ”bärare” av området i den meningen att de aktivt publicerar fler än fem tidskriftsartiklar eller fler än tre bokkapitel/böcker för varje femårsperiod. Nätverksanalyser visar att området integreras över tid, att större kluster av forskare bildats och att publiceringstakten ökat påtagligt mer än riksgenomsnittet. Citeringsanalysen visar dessutom att citeringsgraden är klart över världsgenomsnittet. Innehållsanalyser visar att rehabiliteringsforskning respektive språk, kognition och hörsel existerar som två huvudkluster.Regeringsuppdrag till FAS från Socialdepartemente

Early ERP signature of hearing impairment in visual rhyme judgment

Postlingually acquired hearing impairment (HI) is associated with changes in the representation of sound in semantic long-term memory. An indication of this is the lower performance on visual rhyme judgment tasks in conditions where phonological and orthographic cues mismatch, requiring high reliance on phonological representations. In this study, event-related potentials (ERPs) were used for the first time to investigate the neural correlates of phonological processing in visual rhyme judgments in participants with acquired HI and normal hearing (NH). Rhyme task word pairs rhymed or not and had matching or mismatching orthography. In addition, the inter-stimulus interval (ISI) was manipulated to be either long (800 ms) or short (50 ms). Long ISIs allow for engagement of explicit, top-down processes, while short ISIs limit the involvement of such mechanisms. We hypothesized lower behavioral performance and N400 and N2 deviations in HI in the mismatching rhyme judgment conditions, particularly in short ISI. However, the results showed a different pattern. As expected, behavioral performance in the mismatch conditions was lower in HI than in NH in short ISI, but ERPs did not differ across groups. In contrast, HI performed on a par with NH in long ISI. Further, HI, but not NH, showed an amplified N2-like response in the non-rhyming, orthographically mismatching condition in long ISI. This was also the rhyme condition in which participants in both groups benefited the most from the possibility to engage top-down processes afforded with the longer ISI. Taken together, these results indicate an early ERP signature of HI in this challenging phonological task, likely reflecting use of a compensatory strategy. This strategy is suggested to involve increased reliance on explicit mechanisms such as articulatory recoding and grapheme-to-phoneme conversion

Relations between Concurrent Longitudinal Changes in Cognition, Depressive Symptoms, Self-Rated Health and Everyday Function in Normally Aging Octogenarians.

Ability to predict and prevent incipient functional decline in older adults may help prolong independence. Cognition is related to everyday function and easily administered, sensitive cognitive tests may help identify at-risk individuals. Factors like depressive symptoms and self-rated health are also associated with functional ability and may be as important as cognition. The purpose of this study was to investigate the relationship between concurrent longitudinal changes in cognition, depression, self-rated health and everyday function in a well-defined cohort of healthy 85 year olds that were followed-up at the age of 90 in the Elderly in Linköping Screening Assessment 85 study. Regression analyses were used to determine if cognitive decline as assessed by global (the Mini-Mental State Examination) and domain specific (the Cognitive Assessment Battery, CAB) cognitive tests predicted functional decline in the context of changes in depressive symptoms and self-rated health. Results showed deterioration in most variables and as many as 83% of these community-dwelling elders experienced functional difficulties at the age of 90. Slowing-down of processing speed as assessed by the Symbol Digits Modality Test (included in the CAB) accounted for 14% of the variance in functional decline. Worsening self-rated health accounted for an additional 6%, but no other variables reached significance. These results are discussed with an eye to possible preventive interventions that may prolong independence for the steadily growing number of normally aging old-old citizens