Studies in the Dynamics of Residential Segregation

In four scientific papers, this thesis investigates the processes, in terms of movements of individuals, that have produced, reproduced and transformed patterns of residential segregation in Swedish cities between 1990 and 2000. Paper 1 examines processes of immigrant concentration, and the role of the Swedish majority population in these processes. Neighbourhood transition and mobility are described and analysed for a selection of residential areas that have experienced increased immigrant concentration. The results show that low in-migration rate among Swedes, rather than high out-migration rate, has been the main driving force behind the production and reproduction of immigrant concentration areas. Paper 2 investigates the hypothesis that distressed neighbourhoods retain their character of distress through selective migration. The socio-economic situations of in-migrants, out-migrants and stayers in the distressed neighbourhoods of Stockholm are analysed and compared, and the results show the hypothesis to be confirmed. The people who move in are more likely to be unemployed and dependent on social benefits, and have on average lower incomes than those who move out and those who remain in the neighbourhoods. Paper 3 further investigates the selective character of the out-migration from distressed neighbourhoods. One important conclusion is that the out-migration flow from the distressed residential areas is socio-economically and ethnically selective. When demographic and socio-economic differences are controlled for, the likelihood of leaving the distressed neighbourhoods is much lower for an immigrant than for a Swedish-born person. Paper 4 examines the migration flows of a whole city, Göteborg. The paper deals with some of the most common questions within segregation research; the degree of spatial concentration of different ethnic groups, processes of concentration and dispersal, the role of the minority enclaves as ports of entry to the local housing market, and how this differs between ethnic groups

Går det att vända utvecklingen i utsatta bostadsområden? : Exemplet Navestad/Ringdansen i Norrköping

Boendesegregation är ett problem i många svenska kommuner, också utanför de allra största städerna. En mycket vanlig strategi kampen mot boendesegregationen är riktade satsningar i de mest utsatta bostadsområdena. Det kan handla om fysiska åtgärder inriktade på att förändra områdets fysiska miljö och/eller bostadsbestånd, eller sociala åtgärder som går ut på att ge extra stöd och hjälp till de boende i området. I denna rapport undersöks befolkningsdynamiken i en stad i samband med att ett av dess mest utsatta bostadsområden genomgår en omfattande fysisk omvandling. Åren runt millennieskiftet 2000 var Miljonprogramsområdet Ringdansen i stadsdelen Navestad i Norrköping föremål för en mycket omfattande renovering, delvis bekostad av staten. En betydande del av det existerande bostadsbeståndet revs, och resterande bostäder genomgick en renovering med ekologiska förtecken. Likt många andra hyreshusområden byggda under Miljonprogrammet hade Ringdansen problem med låg attraktivitet och dåligt rykte redan från tillkomsten, främst på grund av områdets okonventionella, storskaliga arkitektur. Området kom därför redan tidigt att få befolkning till stor del bestående av grupper med begränsade valmöjligheter på bostadsmarknaden, såsom invandrade och svenska hushåll med sociala problem. Ringdansen fick rollen som ”sista tillflyktsort” på Norrköpings bostadsmarknad för hushåll som inte kunde få bostad någon annanstans – en roll som området behållit åtminstone fram till ombyggnaden. Såsom ofta är fallet i ”problemområden” har olika åtgärder för att förbättra situationen åtföljt varandra genom åren. Idén om en omfattande fysisk renovering av området föddes 1996, då det blev känt att den socialdemokratiska regeringen beviljade bidrag för ekologisk konvertering av befintlig bebyggelse och infrastruktur (den så kallade kretsloppsmiljarden). Ombyggnationen startade sedan i början av år 2000 och avslutades 2003. Huvudfrågan i rapporten gäller effekterna av denna storskaliga ombyggnation, på Ringdansen och på andra bostadsområden i Norrköping. Har omvandlingen lyckats ”lyfta” området från dess position i botten av den lokala bostadsområdeshierarkin? Och i så fall, har det skett på bekostnad av andra bostadsområden i staden? För att besvara frågan har analyser gjorts av hur befolkningssammansättningen i Ringdansen, och i andra områden i staden, för ändrats i och med omvandlingen. Vidare undersöks den befolkningsdynamik, i termer av individers flyttningar till och från Ringdansen, som ligger bakom förändringarna. Data i analyserna är hämtade ur databasen GeoSweden, som är ett longitudinellt datamaterial med årliga demografiska, socioekonomiska och geografiska data om samtliga individer som har bott i Sverige någon gång under perioden 1990–2008. Här har en delmängd omfattande Norrköpings befolkning 1994–2008 använts. Resultaten av studien visar att omvandlingen av Ringdansen har lett till ett ”lyft” för området, i två bemärkelser. För det första visar jämförelser av befolkningssammansättningen i området före (1994) och efter (2008) renoveringen på en märkbar förbättring av den socioekonomiska situationen hos de boende i området. Genomsnittsinkomsten har ökat, liksom andelen sysselsatta, medan andelen socialbidragsberoende har minskat. För det andra visar analyser av Ringdansens position i den lokala bostadsområdeshierarkin att området har avancerat några positioner; i termer av gängse indikatorer som sysselsättningsgrad, socialbidragsberoende och inkomstnivå är Ringdansen inte längre Norrköpings mest utsatta bostadsområde. I relation till situationen i kommunen som helhet verkar dock läget i Ringdansen inte ha påverkats särskilt mycket. Klyftan till kommungenomsnittet är ungefär lika stor, eller i vissa avseende större, än den var före omvandlingen. En mera rättvisande beskrivning av det som skett, än att beskriva det som ett ”lyft” för Ringdansen, är kanske därför att säga att Ringdansen har fått sällskap i botten av andra bostadsområden. På så sätt verkar alltså omvandlingen av Ringdansen ha resulterat i att rollen som Norrköpings mest utsatta bostadsområde har fördelats mera jämnt över ett större antal områden. Flertalet av de områden som i olika avseenden tagit över bottenpositionen ligger dock i grannstadsdelen Hageby, och då främst i de hyresrättsdominerade delarna av stadsdelen. Analyser av befolkningsdynamiken bakom förändringarna visar att den förbättring i socioekonomiskt hänseende som skedde i Ringdansen i samband med omvandlingen är resultatet av en kombination av inflyttning av socioekonomiskt starkare hushåll och förbättringar hos redan boende i området. Den utträngning av särskilt svaga hushåll som man annars skulle kunna förvänta sig ha legat bakom förändringen verkar dock inte ha skett i detta fall. Inflyttningen av socioekonomiskt starkare grupper skedde främst under åren före och under renoveringen av området. Fyraårsperioden efter omvandlingen (2004–2008) kännetecknas istället av ett mönster där de som lämnade området var mer välbeställda än de som flyttade in. När denna undersökning slutar (2008) verkar Ringdansen därför befinna sig i ett läge där man balanserar mellan att följa den väg mot förbättring som omvandlingen innebar och att halka tillbaka i gamla spår, på en väg som i värsta fall leder till att området återigen hamnar i botten på bostadsområdeshierarkin. Slutligen visar analyser av flyttningsströmmarnas riktning att försämringen i delar av Hageby inte tycks ha orsakats av utträngning av svaga hushåll från Ringdansen till dessa områden. Det som istället verkar ha hänt är att omvandlingen av Ringdansen har inneburit att området lämnat över positionen som ”regulator” på bostadsmarknaden till de hyresrättsdominerade delarna av Hageby (och i viss mån bostadsområden i andra stadsdelar). Omvandlingen av Ringdansen innebar att antalet bostäder reducerades kraftigt, samtidigt som boendekostnaderna generellt sett steg. Sammantaget har det inneburitatt grupper med små valmöjligheter på bostadsmarknaden – grupper som före 1998 tenderade att hamna i Ringdansen – numera i stor utsträckning bosätter sig i Hageby istället

Etnisk diskriminering på bostadsmarknaden - en forskningsöversikt

Problemet med diskriminering i boendet har plötsligt blivit mycket aktuellt i Sverige. Efter att länge ha avfärdats som problem har diskrimineringen alltmer kommit att lanseras som en av flera troliga förklaringar till den omfattande boendesegregation som går att observera i svenska städer. Flera organisationer har också valt att sätta igång specialsatsningar som just gäller diskrimineringen i boendet och hur den kan motverkas, bland annat Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) och Sveriges allmännyttiga bostadsföretags organisation SABO. Efterfrågan på kunskap om diskriminering är stor, men förhållandevis lite forskning har gjorts i Sverige när det gäller just diskrimineringen på bostadsmarknaden. Andra länder har en längre tradition på området, särskilt Storbritannien och USA. Trots skillnader i förutsättningar finns det erfarenheter att hämta från denna forskning, både vad gäller hur diskrimineringen yttrar sig och hur den kan motverkas.Syftet med denna rapport är att sammanfatta en del av den forskning som gjorts i andra länder om etnisk/rasmässig diskriminering på bostadsmarknaden, med avseende på forskningens inriktning och metoder, och den kunskap den resulterat i. Rapporten har tagits fram i anslutning till projektet ”Att förebygga diskriminering” på SABO, som underlag i arbetet med att ta fram informationsmaterial till medlemsföretagen om hur man motverkar diskriminering. Det innebär i sin tur att den forskning som redovisas främst rör diskriminering inom hyressegmentet på bostadsmarknaden. Rapporten omfattar, förutom en redovisning av forskningsläget i Sverige, framför allt forskning från den engelskspråkiga världen, särskilt USA och Storbritannien. Det har delvis att göra med den engelskspråkiga forskningens tillgänglighet för en internationell läsekrets, men det är också min uppfattning att dessa länder är de som har kommit längst när det gäller forskning om etnisk/rasmässig diskriminering på bostadsmarknaden. Båda länderna har en lång tradition av att studera fenomenet, om än utifrån relativt olika metodologiska utgångspunkter. Vidare fokuserar rapporten på forskning som rör diskriminering på etnisk eller rasmässig grund. Forskning om övriga diskrimineringsgrunder tas inte upp, även om vissa forskningsresultatindirekt berör även dessa aspekter

Strain Energy of Bézier Surfaces

Bézier curves and surfaces are used to great success in computer-aided design and finite element modelling, among other things, due to their tendency of being mathematically convenient to use. This thesis explores the different properties that make Bézier surfaces the strong tool that it is. This requires a closer look at Bernstein polynomials and the de Castiljau algorithm. To illustrate some of these properties, the strain energy of a Bézier surface is calculated. This demands an understanding of what a surface is, which is why this thesis also covers some elementary theory regarding parametrized curves and surface geometry, including the first and second fundamental forms

Strain Energy of Bézier Surfaces

Bézier curves and surfaces are used to great success in computer-aided design and finite element modelling, among other things, due to their tendency of being mathematically convenient to use. This thesis explores the different properties that make Bézier surfaces the strong tool that it is. This requires a closer look at Bernstein polynomials and the de Castiljau algorithm. To illustrate some of these properties, the strain energy of a Bézier surface is calculated. This demands an understanding of what a surface is, which is why this thesis also covers some elementary theory regarding parametrized curves and surface geometry, including the first and second fundamental forms

Går det att vända utvecklingen i utsatta bostadsområden? : Exemplet Navestad/Ringdansen i Norrköping

Boendesegregation är ett problem i många svenska kommuner, också utanför de allra största städerna. En mycket vanlig strategi kampen mot boendesegregationen är riktade satsningar i de mest utsatta bostadsområdena. Det kan handla om fysiska åtgärder inriktade på att förändra områdets fysiska miljö och/eller bostadsbestånd, eller sociala åtgärder som går ut på att ge extra stöd och hjälp till de boende i området. I denna rapport undersöks befolkningsdynamiken i en stad i samband med att ett av dess mest utsatta bostadsområden genomgår en omfattande fysisk omvandling. Åren runt millennieskiftet 2000 var Miljonprogramsområdet Ringdansen i stadsdelen Navestad i Norrköping föremål för en mycket omfattande renovering, delvis bekostad av staten. En betydande del av det existerande bostadsbeståndet revs, och resterande bostäder genomgick en renovering med ekologiska förtecken. Likt många andra hyreshusområden byggda under Miljonprogrammet hade Ringdansen problem med låg attraktivitet och dåligt rykte redan från tillkomsten, främst på grund av områdets okonventionella, storskaliga arkitektur. Området kom därför redan tidigt att få befolkning till stor del bestående av grupper med begränsade valmöjligheter på bostadsmarknaden, såsom invandrade och svenska hushåll med sociala problem. Ringdansen fick rollen som ”sista tillflyktsort” på Norrköpings bostadsmarknad för hushåll som inte kunde få bostad någon annanstans – en roll som området behållit åtminstone fram till ombyggnaden. Såsom ofta är fallet i ”problemområden” har olika åtgärder för att förbättra situationen åtföljt varandra genom åren. Idén om en omfattande fysisk renovering av området föddes 1996, då det blev känt att den socialdemokratiska regeringen beviljade bidrag för ekologisk konvertering av befintlig bebyggelse och infrastruktur (den så kallade kretsloppsmiljarden). Ombyggnationen startade sedan i början av år 2000 och avslutades 2003. Huvudfrågan i rapporten gäller effekterna av denna storskaliga ombyggnation, på Ringdansen och på andra bostadsområden i Norrköping. Har omvandlingen lyckats ”lyfta” området från dess position i botten av den lokala bostadsområdeshierarkin? Och i så fall, har det skett på bekostnad av andra bostadsområden i staden? För att besvara frågan har analyser gjorts av hur befolkningssammansättningen i Ringdansen, och i andra områden i staden, för ändrats i och med omvandlingen. Vidare undersöks den befolkningsdynamik, i termer av individers flyttningar till och från Ringdansen, som ligger bakom förändringarna. Data i analyserna är hämtade ur databasen GeoSweden, som är ett longitudinellt datamaterial med årliga demografiska, socioekonomiska och geografiska data om samtliga individer som har bott i Sverige någon gång under perioden 1990–2008. Här har en delmängd omfattande Norrköpings befolkning 1994–2008 använts. Resultaten av studien visar att omvandlingen av Ringdansen har lett till ett ”lyft” för området, i två bemärkelser. För det första visar jämförelser av befolkningssammansättningen i området före (1994) och efter (2008) renoveringen på en märkbar förbättring av den socioekonomiska situationen hos de boende i området. Genomsnittsinkomsten har ökat, liksom andelen sysselsatta, medan andelen socialbidragsberoende har minskat. För det andra visar analyser av Ringdansens position i den lokala bostadsområdeshierarkin att området har avancerat några positioner; i termer av gängse indikatorer som sysselsättningsgrad, socialbidragsberoende och inkomstnivå är Ringdansen inte längre Norrköpings mest utsatta bostadsområde. I relation till situationen i kommunen som helhet verkar dock läget i Ringdansen inte ha påverkats särskilt mycket. Klyftan till kommungenomsnittet är ungefär lika stor, eller i vissa avseende större, än den var före omvandlingen. En mera rättvisande beskrivning av det som skett, än att beskriva det som ett ”lyft” för Ringdansen, är kanske därför att säga att Ringdansen har fått sällskap i botten av andra bostadsområden. På så sätt verkar alltså omvandlingen av Ringdansen ha resulterat i att rollen som Norrköpings mest utsatta bostadsområde har fördelats mera jämnt över ett större antal områden. Flertalet av de områden som i olika avseenden tagit över bottenpositionen ligger dock i grannstadsdelen Hageby, och då främst i de hyresrättsdominerade delarna av stadsdelen. Analyser av befolkningsdynamiken bakom förändringarna visar att den förbättring i socioekonomiskt hänseende som skedde i Ringdansen i samband med omvandlingen är resultatet av en kombination av inflyttning av socioekonomiskt starkare hushåll och förbättringar hos redan boende i området. Den utträngning av särskilt svaga hushåll som man annars skulle kunna förvänta sig ha legat bakom förändringen verkar dock inte ha skett i detta fall. Inflyttningen av socioekonomiskt starkare grupper skedde främst under åren före och under renoveringen av området. Fyraårsperioden efter omvandlingen (2004–2008) kännetecknas istället av ett mönster där de som lämnade området var mer välbeställda än de som flyttade in. När denna undersökning slutar (2008) verkar Ringdansen därför befinna sig i ett läge där man balanserar mellan att följa den väg mot förbättring som omvandlingen innebar och att halka tillbaka i gamla spår, på en väg som i värsta fall leder till att området återigen hamnar i botten på bostadsområdeshierarkin. Slutligen visar analyser av flyttningsströmmarnas riktning att försämringen i delar av Hageby inte tycks ha orsakats av utträngning av svaga hushåll från Ringdansen till dessa områden. Det som istället verkar ha hänt är att omvandlingen av Ringdansen har inneburit att området lämnat över positionen som ”regulator” på bostadsmarknaden till de hyresrättsdominerade delarna av Hageby (och i viss mån bostadsområden i andra stadsdelar). Omvandlingen av Ringdansen innebar att antalet bostäder reducerades kraftigt, samtidigt som boendekostnaderna generellt sett steg. Sammantaget har det inneburitatt grupper med små valmöjligheter på bostadsmarknaden – grupper som före 1998 tenderade att hamna i Ringdansen – numera i stor utsträckning bosätter sig i Hageby istället

Strain Energy of Bézier Surfaces

Bézier curves and surfaces are used to great success in computer-aided design and finite element modelling, among other things, due to their tendency of being mathematically convenient to use. This thesis explores the different properties that make Bézier surfaces the strong tool that it is. This requires a closer look at Bernstein polynomials and the de Castiljau algorithm. To illustrate some of these properties, the strain energy of a Bézier surface is calculated. This demands an understanding of what a surface is, which is why this thesis also covers some elementary theory regarding parametrized curves and surface geometry, including the first and second fundamental forms