The amount of straw for growing-finishing pigs considering the reduction of time spent in manipulative behavior

The behavior of rooting and digging is highly motivated in the pig. The motivation to perform this exploratory behavior is not reduced even after the dietary requirement has been fulfilled through feeding. The aim of this study was to identify the minimal amounts of straw needed to satisfy pig motivation for manipulation and reduce to a minimum the manipulating behavior of pigs directed toward pen mates. To determine the minimal amount of straw needed for conventional growing-finishing pigs, a study using 168 pigs provided with 7 different amounts of straw (20, 40, 60, 80, 100, 200 or 300 grams/ pig/ day) was performed. The straw was provided either once or four times per day. Behavior observations were made using focal animal sampling and continuous recording for one hour between 9 and 10 am and between 3 and 4 pm. The time spent by the pigs manipulating straw increased over 10% ranging up to 27% in all the pens receiving over 200g of straw per day compared to the range from 4-22% in pens receiving 20-100g of straw. Meanwhile, the time spent in redirected behavior decreased below 5% in all the pens receiving over 200g of straw per day. No significant differences were found when comparing pens provided with straw once or four times per day

Detaljstudier vid grisning i två olika boxsystem

Hög spädgrisdödlighet är ett problem i smågrisproduktionen. Under senare år har antalet födda grisar per kull ökat och optimala förhållanden i samband med grisarnas födelse är av stor betydelse för spädgrisarnas överlevnad. Hur den mest optimala grisningsboxen utformas har diskuterats flitigt under senare år. Som en åtgärd för att minska spädgrisdödligheten föreslår Sveriges Grisföretagare att det ska bli tillåtet för svenska producenter att tillfälligt stänga inne suggor med skyddsgrindar under de första dygnen efter grisning. Bland argumenten mot tillfällig innestängning av suggan framförs bl a att en tillfällig innestängning kan orsaka stress hos suggan med negativa konsekvenser för grisning och mjölkproduktion. I denna studie har ett antal grisningar i två olika typer av grisningsboxar (typ A, för helt lösgående grisning, Bild 1; respektive typ B, för tillfällig innestängning av suggan i samband med grisningen, Bild 2) videofilmats och detaljstuderats. I denna studie har inte några skillnader i total grisningstid respektive i födelseintervall mellan smågrisar hos suggor i de två boxtyperna kunnat påvisas. Däremot observerades att de lösgående suggorna (i boxtyp A) oftast valde att föda sina grisar på den fasta ytan i boxen. P g a den tillfälliga innestängningen var detta en omöjlighet för suggorna i boxtyp B. Det konstaterades också att vissa närmiljödetaljer i boxarna kan fördröja den första juverkontakten efter grisarnas födelse. Studier av juverkontakter m h a videoupptagningar är dock ingen optimal metod eftersom individuell märkning vid grisningen är omöjli

Smågrisdödlighet

Trots många insatser är hög smågrisdödlighet fortfarande ett problem i kommersiell grisproduktion. Smågrisdödlighet förklaras av en rad olika faktorer, såsom suggans modersegenskaper, livskraft hos de nyfödda grisarna, diverse faktorer i närmiljön (temperatur, hygien och boxsystem) och skötselrutiner för att ta hand om de nyfödda grisarna. Andelen överlevande grisar är resultatet av en komplicerad interaktion mellan suggan, grisarna och omgivningen

An experimental model for studying claw lesions in growing female pigs

Problems with claw lesions leading to lameness are a growing concern in pig production. However, the causes and development of claw lesions are poorly understood and studies on prevention of claw lesion problems in gifts and sows are limited.This study tested a new experimental model which facilitates evaluation of the impact of different risk factors on pig feet lesions.The model consisted of using young gilts with a well-known background and promoting traumatic claw lesions for study purposes by increasing social and agonistic activity through regrouping on concrete flooring. Then claw lesions were assessed systematically and objectively on feet after slaughter. To test the model, two levels of exposure to concrete flooring were compared; normal activity in groups of gifts (no regrouping=NR) and increased activity in groups of gifts by performing several regroupings (repeated regrouping=RR).A total of 72 gilts (pairs of litter mates) in two batches, aged 4 months, were randomly distributed to the two treatments (NR and RR) in group pens (3 gilts per pen) with concrete flooring. The gilts were given approximately 200 g of straw per gilt every day. At 8, 9 and 10 months of age, half the gilts (36 animals) were regrouped with each other. At 11 months of age, all gifts in both treatments were slaughtered and the left rear foot from each was removed and collected for detailed studies of claw lesions. Lesions of the heel, transition heel/toe, white line, wall and toe and over-growth of the heel were assessed on the outer and inner digit. Blind scoring of claw lesions on a scale from 0 to 3 was carried out in laboratory conditions on cleaned claws. Body lesions were also blind-scored on a scale from 0 to 3 one week after the third regrouping.The results showed claw lesions on the soft and hard horn of the claws and significantly (p = 0.004) higher claw lesion score in RR gifts (0.40) than in NR gilts (0.23).It was concluded that as expected, regrouping gifts on concrete flooring resulted in both more numerous and more severe claw lesions than ungrouped gilts. Likewise, body lesion score was significantly (p < 0.001) higher in RR gilts (1.71) than NR gilts (0.46).It was also concluded that the proposed model could be a successful experimental design for challenging different risk factors, e.g. flooring and management, for development of claw lesions in pigs. (C) 2015 Elsevier B.V. All rights reserved

Hur fungerar olika gummigolv i grisningsboxen praktiskt och hur är suggans liggbeteende på gummi- jämfört med betonggolv?

Gummigolv på den fasta betongytan installerades i ett antal grisningsboxar med syfte att förbättra djurhälsa och komfort för både smågrisar och suggor. I detta Fakta-blad presenteras erfarenheter från de testade gummigolven samt resultat från suggornas beteende i jämförelse med betonggolv. Totalt testades och jämfördes tre olika gummimaterial i grisningsboxarna under fem grisningsomgångar. Hur lång tid suggorna stod eller låg och var suggorna befann sig i grisningsboxen studerades med hjälp av dygnsvisa videoinspelningar ca 1 vecka respektive 3 veckor efter grisningen. Sammanfattningsvis konstaterades att suggornas liggbeteende inte påverkades negativt av gummimaterialen, snarare tvärtom. Den mjukare gummimattan bedömdes som bäst ur komfortsynpunkt. Hållbarheten hos gummimassabeläggningen var inte tillräckligt bra och den hårdare gummimattan upplevdes som hal vid grisningen för både sugga och personal