Botermans, Jos

Lindqvist, Emma

Schack, Annie

Epsilon Open Archive

Utfodringsautomat till tillväxtgrisar – bättre tillväxt för de minsta smågrisarna?Annie Schack och Emma Lindqvist. Lantmästarstuderande, Jos Botermans, Forskare BTFakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap 2015SammanfattningGrisar föds med olika förutsättning-ar och en gris som föds med lägre födelsevikt kan ha svårt att komma upp i samma tillväxttakt som sina kullsyskon. Detta leder till att det i varje omgång finns ett antal grisar med lägre avvänjningsvikt än de andra grisarna. De grisar med lägre avvänjningsvikt har dock i de fles-ta fall samma tid på sig att nå sam-ma slaktvikt som de större grisar-na vilket kräver en noggrann och genomtänkt utfodringsstrategi till de minsta grisarna. Ett hjälpmedel för att skapa bättre förutsättningar för de minsta grisarna är en speciell utfodringsautomat som sätts i deras box i samband med att de flyttas till tillväxtstallet. Vi har genom ett mindre försök undersökt huruvi-da en sådan här utfodringsautomat haft någon inverkan på de minsta grisarnas tillväxt, jämfört med att bara använda sig av torrfoder. För-söken utfördes på tre gårdar och det gjordes tre upprepningar på varje gård. Resultatet blev att grisarna i försöksboxarna hade växt 540 gram mer i genomsnitt per gris än gri-sarna i kontrollboxarna, dock skilj-de sig resultaten åt mellan omgång-arna. Det verkar alltså sannolikt att de grisar som fått fodret uppblött i automaten växt mer än de som fått samma foder men som torrt. Automaten fördelar fodret i små givor under korta perioder vilket leder till att mindre foder ansamlas i mage och tarm och detta ger en lägre oönskad bakterietillväxt. Våra slutsatser är att det är fördelaktigt att använda sig av en utfodrings-automat till de minsta och svagas-te grisarna vid avvänjning men det krävs fler och striktare försök för att säkerställa resultatet.BakgrundGrisar föds med olika förutsätt-ningar och detta speglar sig sedan i hur deras utveckling och tillväxt artar sig. Till exempel kan det födas många smågrisar i en kull vilket gör att födelsevikten kan bli lägre hos individerna eller hos bara någ-ra stycken av kullsyskonen. Dessa har då sämre förutsättningar i jäm-förelse med sina större syskon. En gris som föds med lägre födelse-vikt kan ha svårare att komma upp i samma tillväxt som de andra och detta kan bidra till en lägre av-vänjningsvikt. Det är därför viktigt att ta hand om dessa mindre gri-sar i tillväxtstallet på bästa sätt för att inte dessa ska kosta för myck-et att föda upp till slakt. De min-dre smågrisarna har oftast samma tid på sig att nå samma slaktvikt som resten av gruppen eftersom det i Sverige bedrivs ”allt in - allt ut”-uppfödning inom grisproduk-tionen. Detta kräver extra uppsikt och en genomtänkt och noggrann utfodringsstrategi till de minsta LTV-fakultetens faktabladFakta från Partnerskap Alnarp2015:9ALNARPEn utfodringsautomat till tillväxtgrisar som blandar foder och vatten i små mängder.Fakta från Partnerskap AlnarpInfo nr 9Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap 2015Feeder från Svenska Foder och ska enligt tillverkaren både ge ett ökat intag av foder och en ökad tillväxt samt ge friskare djur då fodret ges oftare och i mindre mängder, dyg-net runt. Utfodringsautomaten ska enligt tillverkaren ge en ökad till-växt med 37 gram per dag jämfört med att utfodra tillväxtgrisarna med torrfoder, och ge en minskad foderförbrukning med 270 gram per kg tillväxt. Automaten som använts på den tredje gården är en Milkiwean Feeder från Milkiwean och fungerar ungefär på samma sätt som First Feeder.Material och metoderFörsöken utfördes på tre gårdar i Skåne som idag använder sig av utfodringsautomater och det gjordes tre upprepningar på varje gård, dessa försök gjordes under våren 2014. I tillväxtavdelningar-na fanns en box med grisar som hade en utfodringsautomat och en box som stod utan. Grisarna vägdes enskilt vid avvänjning och sedan efter fyra veckor igen. Gri-sarna i boxarna hade så lika vikt-fördelning som möjligt. Grisarna utan automaten behandlades lika-dant som man gjorde på respek-tive gård innan automaten inför-skaffades. Behandlingslista fanns och alla behandlingar eller döds-fall rapporterades på denna. Även avvikande händelser tillexempel i miljön kunde registreras här. Vid avvänjning valdes de svagaste små-grisarna ut och sorterades efter enskild vägning in i två grupper som viktmässigt var så lika varan-dra som möjligt. En grupp sattes in i en box med utfodringsauto-mat och den andra gruppen sattes i en annan box i samma avdelning men utan utfodringsautomat. Den boxen utan automat blev en kon-trollbox och alltså den boxen man jämförde försöksboxen med. Det genomfördes tre upprepningar i varje besättning för att kunna få ett så tillförlitligt resultat som möjligt. I boxen med utfodringsautomat fick grisarna smågrisfoder, eventu-ellt blandat med torrmjölkspulver som blandades i behållaren. Gri-sarna i kontrollbehandlingen fick samma foder/torrmjölkspulver. Till automaten kopplades en vat-tenslang som blandade ut fodret, och mjölkpulvret om detta tillsat-tes, med vatten. När tillväxtgrisar-na stått i tillväxtavdelningen i fyra veckor och alltså var nio veckor gamla vägdes de igen. Meningen var att utfodringsautomaten skulle grisarna. De svagaste och minsta smågrisarna vid avvänjning kan för att få bättre förutsättningar i tillväxtperioden utfodras med en speciell utfodringsautomat de första veckorna, som ska öka de-ras tillväxt ytterligare och därmed få fler tillväxtgrisar att överleva, öka snabbare i vikt och även mi-nimera tiden för skötselrutinerna. Smågrisarna avvänjs till en ut-fodringsautomat och utfodras med tillvänjningsfoder och eventuellt mjölkpulver. Till automaten an-sluts en vattenkälla som blöter upp fodret och eventuellt mjölkpul-ver. Sådana utfodringsautomater finns i en del besättningar i Sve-rige och vi vill ta reda på om det ger en ökad effekt på smågrisarnas tillväxt fram till nio veckors ålder. Utfodringsautomaterna som an-vänds på två av de tre gårdarna där försöken genomförts är en First  Försöksbox Kontrollbox Antal omgångar 3 3 Antal grisar vid insättning 48 45 Genomsnittsvikt vid insättning (kg) 6,52 6,49 Antal grisar vid utvägning 47 45 Genomsnittsvikt vid utvägning (kg) 14,45 14,00 Daglig tillväxt (g) 283 268   Försöksbox Kontrollbox Antal omgångar 3 3 Antal grisar vid insättning 40 39 Genomsnittsvikt vid insättning (kg) 5,63 5,54 Antal grisar vid utvägning 36 38 Genomsnittsvikt vid utvägning (kg) 14,56 14,00 Daglig tillväxt (g) 319 302   Försöksbox Kontrollbox Antal omgångar 3 3 Antal grisar vid insättning 60 60 Genomsnittsvikt vid insättning (kg) 4,69 4,74 Antal grisar vid utvägning 53 54 Genomsnittsvikt vid utvägning (kg) 13,19 12,49 Daglig tillväxt (g) 304 277  Tabell 3. Resultat för grisar i försöks- respektive kontrollboxarna i besättning C Försöksbox Kontrollbox tal omgångar 3 3 Antal grisar id insättnin  8 5 Genomsnittsvikt vid insättning (kg) 6,52 6,49 Antal grisar vid utvägning 47 45 Genomsnittsvikt vid utvägning (kg) 14,45 14,00 Daglig tillväxt (g) 283 268   Försöksbox Kontrollbox tal omgångar 3 3 Antal grisar id insättnin  0 39 Genomsnittsvikt vid insättning (kg) 5,63 5,54 Antal grisar vid utvägning 36 38 Genomsnittsvikt vid utvägning (kg) 14,56 14,00 Daglig tillväxt (g) 319 302   Försöksbox Kontrollbox tal omgångar 3 3 Antal grisar id insättnin  60 60 Genomsnittsvikt vid insättning (kg) 4,69 4, 4 Antal grisar vid utvägning 53 54 Genomsnittsvikt vid utvägning (kg) 13,19 12,49 Daglig tillväxt (g) 304 277  Tabell 1. Resultat för grisar i försöks- respektive kontrollboxarna i besättning A Försöksbox Kontrollbox Antal omgångar 3 3 Antal grisar vid insättning 48 45 Genomsnittsvikt vid insättning (kg) 6,52 6,49 Antal grisar vid utvägning 47 45 Genomsnittsvikt vid utvägning (kg) 14,45 14,00 Daglig tillväxt (g) 283 268   Försöksbox Kontrollbox Antal omgångar 3 3 Antal grisar vid insättning 40 39 Genomsnittsvikt vid insättning (kg) 5,63 5,54 Antal grisar vid utvägning 36 38 Genomsnittsvikt vid utvägning (kg) 14,56 14,00 Daglig tillväxt (g) 319 302   Försöksbox Kontrollbox Antal omgångar 3 3 Antal grisar vid insättning 60 60 Genomsnittsvikt vid insättning (kg) 4,69 4,74 Antal grisar vid utvägning 53 54 Genomsnittsvikt vid utvägning (kg) 13,19 12,49 Daglig tillväxt (g) 304 277  Tabell 2. Resultat för grisar i försöks- respektive kontrollboxarna i besättning BFakta från Partnerskap AlnarpInfo nr 9Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap 2015stå i försöksboxen i 21 dagar för att kunna se vad som händer med grisarna efter att den tagits ut från boxen och de ska vänjas till det vanliga tillväxtfodret men på en av gårdarna stod automaten kvar även efter fyra veckor i alla tre försöken. På två av gårdarna hade de tillväxt-boxsystem och på den tredje går-den hade de enhetsboxsystem.ResultatGård A: I första upprepningen vi-sade sig kontrollboxen ha en något större viktökning än försöksboxen. Försöksboxen hade ökat i genom-snitt 8,06 kg i vikt per gris med-an kontrollboxen ökat 8,08 kg per gris. Kontrollboxen hade då ätit en större mängd tillvänjningsfoder än försöksboxen. I andra upprep-ningen hade försöksboxen ökat mer i medelvikt per gris än kon-trollboxen, 8,27 kg i försöksboxen mot 6,16 kg i kontrollboxen. Här var det försöksboxen som gjort av med en större mängd tillväxtfoder. I sista upprepningen var det kon-trollboxen som återigen ökat mest i vikt och även här utfodrats med en något större mängd foder än försöksboxen. Viktökningen per gris i genomsnitt var i försöksbox-en 7,44 kg medan den i kontroll-boxen var 8,28 kg. Resultatet av alla tre försöksomgångar i besätt-ning A redovisas i tabell 1.Gård B: Vid den första upprep-ningen hade försöksboxen en ge-nomsnittlig viktökning per gris med 10,53 kg medan kontrollbox-ens ökning var 9,81 kg. I den andra upprepningen hade kontrollboxen den största viktökningen, 7,42 kg genomsnittlig viktökning per gris mot försöksboxens 6,70 kg. I den tredje upprepningen hade försöks-boxen en genomsnittlig viktök-ning per gris med 9,53 kg medan grisarna i kontrollboxen växt i ge-nomsnitt 8,01 kg per gris. Resul-tatet av alla tre försöksomgångar i besättning B redovisas i tabell 2.Gård C: I den första upprepning-en hade grisarna i försöksboxen en genomsnittlig viktökning med 8,29 kg och i kontrollboxen var viktökningen 7,46 kg i genomsnitt per gris. I det andra upprepningen hade försöksboxen en något stör-re viktökning än kontrollboxen, i genomsnitt 8,15 kg per gris i för-söksboxen jämfört med 7,75 kg i kontrollboxen. Även i den tredje upprepningen var viktökning-Figur 1. Genomsnittsvikt dag 1 och dag 28, vid sammanslagning av alla nio försök.Figur 2. Genomsnittsvikt dag 1 och dag 28 vid sammanslagning av gård A och C.en större i genomsnitt per gris i försöksboxen än i kontrollboxen. Ökningen i försöksboxen var 9,06 kg medan den i kontrollboxen var 8,04 kg. Resultatet av alla tre för-söksomgångar i besättning C re-dovisas i tabell 3.Vid sammanslagningen av alla de nio försöksomgångarna på de tre olika gårdarna visade det sig att vik-tökningen per gris i försöksboxarna är större än den i kontrollboxarna. Grisarna i försöksboxarna hade en tillväxt på i genomsnitt 8,45 kg medan grisarna i kontrollboxar-na hade en viktökning med 7,91 kg, det vill säga en skillnad på 540 gram per gris. Dock är resultatet inte signifikant med 95 % säkerhet, men väldigt nära.Fakta från Partnerskap AlnarpInfo nr 9Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap 2015- Faktabladet är utarbetat inom LTV-fakulteten, Institutionen för biosystem och teknologi, SLU Alnarp.- Projektet är finansierat av Partnerskap Alnarp- Projektansvarig: Jos BotermansPå grund av att utfodringen inte fungerade som vi hade tänkt oss på gård B har vi valt att även göra en sammanställning av resultaten en-dast från gård A och gård C. Dessa visade att försöksboxarna hade en genomsnittlig viktökning på 8,21 kg per gris medan kontrollboxarna hade en genomsnittlig viktökning på 7,63 kg per gris. Detta betyder att grisarna i försöksboxarna hade växt 580 gram mer i genomsnitt per gris än grisarna i kontrollbox-arna. Detta resultat är signifikant med 95 % säkerhet och vi kan anta att försöksgruppen har gått upp mer i vikt än kontrollgruppen. DiskussionVåra försök visade att de box-ar som fått fodret uppblött hade växt mer än de som fått samma foder men som torrt. Vi kunde se en skillnad i genomsnittlig tillväxt med mer än ett halvt kilo till för-söksboxarnas fördel då vi tittade på alla nio försöken, dock ej signifi-kant med 95 % säkerhet. Tittade vi istället endast på de sex omgångar-na som utförts mest i enlighet med våra anvisningar visade däremot dessa att resultatet är signifikant med 95 % säkerhet. I dessa försök hade grisarna i försöksboxarna i genomsnitt växt nästan 600 gram mer per gris än grisarna i kontroll-boxarna. Utfodringsautomaterna kan ställas in så att utfodring med en mindre mängd foder sker med olika täta intervall och det finns även en sensor i tråget som kän-ner av så att det inte ligger för stor mängd foder kvar. Att grisarna i försöksboxarna växte bättre än de i kontrollboxarna kan då bero på att mindre mängder foder ansamlades i deras mag- tarmsystem på samma gång vilket ger en lägre oönskad bakterietillväxt, vilket gynnar gri-sarnas tillväxt. Dock blev resultatet av försöken väldigt olika, i en del upprepningar hade kontrollboxen växt mer än försöksboxen utan att vi kunde hitta någon tydlig orsak. Det hade även varit intressant att titta på vikten vid tre veckor ef-ter avvänjning då det var tänkt att utfodringsautomaten skulle tas bort för att se om grisarna tappa-de något vid övergången till ett nytt foder. Vi skulle gärna sett att försöken gjordes om med strikta-re instruktioner och kanske med samma fodersorter för att verkli-gen vara säkra på att det var ut-fodringsautomaten som utgjorde skillnaden i försöken. Våra slutsat-ser är att det är fördelaktigt att an-vända sig av en utfodringsautomat, då den portionerar ut fodret oftare och i mindre mängder vilket ger en bättre foderhygien, bättre mil-jö i grisarnas mage och tarm och därmed högre tillväxt på grisarna. Dock anser vi att det behövs fler och striktare försök för att öka till-förlitligheten på försöket.

Utfodringsautomat till tillväxtgrisar

https://pub.epsilon.slu.se/12382/7/schack_a_etal_150618.pdf

Utfodringsautomat till tillväxtgrisar

Abstract

Similar works

Full text

Available Versions

Epsilon Open Archive