Botermans, Jos

Olsson, Anne-Charlotte

Epsilon Open Archive

Tyngre smågrisar och jämnare vikt vid avvänjning med mjölkautomater ”cups” till smågrisar under diperiodenJos Botermans och Anne-Charlotte OlssonFakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap 2018I en praktisk besättning avprovades små mjölkautomater ”cups” till smågrisar från 2 till 30 dagars ålder. Hälften av kullarna fick mjölk via små mjölkautomater. Hos de andra kullarna stängdes mjölkautomater-na av 4-6 dagar efter födseln. Smågrisarna som fick tillgång till mjölkersättning väg-de 510 gram mer vid 30 dagars ålder än kontrollgruppen. Smågrisarna med mjöl-kersättning var jämnare vid avvänjning och färre smågrisar vägde under 6 kg vid försökets slut i denna behandling. Att göra rent systemet före insättning tog ungefär en timme. Systemet gjordes rent varje vecka. Detta tog ungefär en halv timme. BakgrundGenetiska framsteg och användning av nytt avelsmaterial har lett till fler levande födda smågrisar per kull. Fler levande födda smågrisar leder gene-rellt till högre smågrisdödlighet. För att undvika en ökning av smågrisdöd-ligheten krävs det därför extra åtgär-der som skiftesdigivning, användning av amsuggor, bra omhändertagande av de nyfödda smågrisarna och an-dra förbättringar i management. Ett sätt att minska smågrisdödligheten kan vara att ge extra mjölkersättning i små mjölkautomater ”cups” till di-ande smågrisar. Utomlands är dessa ”cups” placerade på spalten. Detta gör att ett eventuellt spill av mjölk ham-nar i gödselkulverten. Dessutom är suggorna fixerade under hela digiv-ningsperioden och kan inte komma åt dessa ”cups”. Smågrisarna avvänjs oftast tidigare än i Sverige (vid 18- 25 dagars ålder) och deras påfrestning på de små mjölkautomaterna blir inte så stor. I Sverige går suggorna däre-mot lösa i samband med digivningen. Därför behöver de små mjölkauto-materna stå i smågrishörnan. Golvet i smågrishörnan brukar bestå av fast betonggolv med golvvärme. Dessut-om ligger strömaterial på golvet som eventuellt skulle kunna ställa till pro-blem genom att strömedel hamnar i mjölkautomaterna. Man avvänjer smågrisar vid en högre ålder i Sve-rige vilket också ställer högre krav på robustheten hos systemet. Därför utvecklades i ett tidigare forsknings-projekt rostfria skydd med ”cups” som monterades mot boxväggen utan att behöva borra i golvet. Re-sultatet av detta tidigare projekt var att modifieringen med rostfria skydd gav en praktisk lösning för svenska förhållanden.Frågeställningen i detta forsknings-projekt är hur dessa ”cups” fungerar i svensk grisproduktion. Vilka skötsel-rutiner behövs för att behålla bra hy-gien i dessa ”cups”. Hur mycket extra tid tar det per vecka att sköta hela sys-temet? Hur mycket tyngre blir grisar-na vid avvänjningen och hur mycket minskar variationen i avvänjningsvik-ten inom kullen?Cups i grisningsboxenSystemet med ”cups” (bild 1) bygger på att man pumpar runt varm mjöl-kersättning i en slinga (bild 2). För att möjliggöra detta kopplas alla cups LTV-fakultetens faktabladFakta från Biosystem och teknologi2018:7ALNARPBild 1: En ”cup” monterad i en rostfri automat.Fakta från Biosystem och teknologiInfo nr 7Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap 2018fram mjölkersättning genom att röra en nippel i ”cupsen”. För att undvika spill, finns det en flottör i nippeln som gör att smågrisarna aldrig kan få fram mer mjölkersättning när ”cupsen” re-dan är full med vätska. För att mjöl-kersättningen ska vara fräsch ska man minst en gång (och helst två gånger) om dagen göra en ny blandning. En gång i veckan ska slingan spolas ren först med varmt vatten, sedan med ett alkaliskt rengöringsmedel och sedan med vatten igen. Under rengöringen behöver man stänga smågrishörnorna med skivor eller låsa nipplarna med speciella lås så att smågrisarna inte kan få fram rengöringsmedel. Genom att det finns mjölkersätt-ning i slingan 24 h per dygn har små-grisarna alltid tillgång till mjölkersätt-ning. Efter att smågrisarna har fått i sig råmjölken från suggan kan man börja presentera mjölkersättning på andra levnadsdagen. Vid omkring 10-14 dagar fasar man över till en billiga-re mjölkersättning. Man slutar att ge mjölkersättningen några dagar innan avvänjningen. För att suggorna inte ska kunna förstöra ”cupsen” står dessa ”cups” i smågrishörnan (bild 4). Gol-vet i smågrishörnan brukar bestå av fast betonggolv med golvvärme. För att undvika att borra i golvet utveck-lades rostfria skydd med ”cups”. Dessa monterades sedan mot boxväggen (bild 5). Den rostfria plåten skyddade ”cupsen” och rören från grisarnas på-frestningar. I underkanten av automa-ten fanns två mindre öppningar för att underlätta rengöring bakom automa-ten med högtryckstvätt. Utomlands brukar slingan med mjölkersättning ligga under spalten. I Sverige behö-ver man dock i de flesta fall gå upp med slingan över boxväggen. I besätt-ningen där systemet testades behövde slingan gå upp 1,9 meter (se bild 2) för att djurskötaren lätt skulle kun-na gå i boxen. Dessutom monterades slingan på ett sådant sätt att suggorna eller tillväxtgrisar aldrig skulle kunna riva ner den även om de skulle hoppa upp på inredningen. ihop med slangar till en slinga. Varmt vatten och mjölkersättning mixas i en blandare (bild 3) och pumpas sedan kontinuerligt runt med hjälp av små luftdrivna pumpar, som drivs från en kompressor. Detta gör att det blir ett övertryck i slingan. Smågrisarna kan få Bild 2: Slingan (plastslang) fylld med mjölkersättning.Bild 3: Mixer för att blanda mjölkersättnin-gen med varmt vatten.Fakta från Biosystem och teknologiInfo nr 7Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap 2018FörsöksuppläggStudierna utfördes i en besättning med 220 suggor med 5 grupper om 44 djur per grupp. Gården har byggt systemet med ”cups” i alla grisnings-boxar (Rescue-system från Provimi). Systemet studerades under tre gris-ningsomgångar. I varje grisningsom-gång stängdes dessa ”cups” av i 10 grisningsboxar. Dessa boxar fung-erade som kontrollbehandling. Res-terande 34 boxar per omgång hade tillgång till mjölkersättning i ”cups”.Följande registrerades:• hygienen runt dessa ”cups” (alla boxar). Registreringen gjordes en gång per vecka.• vilken extra arbetsinsats som be-hövdes för att göra rent hela rörsys-temet vid insättning samt en gång i veckan.• antal avvanda smågrisar per kull (10 kullar per försöksled/grisningsom-gång, totalt 30 kullar per försöks-led).• individuell vikt på smågrisarna vid försökets start och slut samt varia-tionen i vikt inom kullen (30 kullar per försöksled). Smågrisarna vägdes vid ungefär 5 dagars ålder samt vid ungefär 30 dagars ålder. ProduktionsresultatUnder försöket gick två grindar sön-der, som gjorde att 3 boxar fick tas bort från försöket eftersom grisarna sprang mellan boxarna (2 boxar i be-handlingen med mjölkersättning och 1 box i behandlingen utan mjölker-sättning). Smågrisarna växte signifi-kant snabbare när de hade tillgång till mjölkersättning (Tabell 1). Det fanns en tendens till färre smågrisar under 6 Bild 5: Cup i rostfri automat.Bild 4: Mjölkautomat placerad i smågrishörnan. Tabell 1: Produktionsresultatet i kullar med eller utan mjölkersättning i ”cups” samt signifikansnivå    Utan Cups Med Cups Sign     Antal kullar 29 28      Antal smågrisar/kull vid start 14,10 14,07 es Antal döda smågrisar/kull 0,35 0,18 es Antal smågrisar/kull vid slut 13,76 13,89 es Antal grisar ≥ 6 kg vid slut 11,90 12,79 es     Viktökning hela kullen (kg) 80,4 86,9 * Daglig viktökning per gris (g) 228 245 * Antal smågrisar < 6 kg vid slut 1,86 1,11 + Medelvikt två minsta grisar i kullen vid slut (kg) 5,73 6,27 +  es betyder ej signifikant,  + betyder tendens P-värde under 0,10,  * betyder signifikant skillnad P-värde under 0,05. Tabell 1: Produktionsresultatet i kullar med eller utan mjölkersättning i ”cups” samt signifikansnivå es betyder ej signifikant, + betyder tendens P-värde under 0,10, * betyder signifikant skillnad P-värde under 0,05.Fakta från Biosystem och teknologiInfo nr 7Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap 2018kg vid försökets slut och en tendens till att de två minsta smågrisar i kullen vägde mer vid försökets slut i kullar med mjölkersättning jämfört med kontrollbehandlingen. ArbetsförbrukningSystemet gjordes rent före grisning. Alla slangar spolades rena med först en alkalisk och sedan en sur lösning. För hela detta arbetsmoment åtgår en hel dag för att smutsen ska hinna lösas upp. Själva arbetsinsatsen för djurskö-taren var dock ungefär 1 timmes ar-betstid och skötaren kunde utföra an-dra arbetsuppgifter under dagen. Varje vecka spolades hela systemet rent med vatten och en alkalisk lösning, totalt 3 gånger. Detta tog ungefär en halv timme per tillfälle. Totalt användes 2,5 timme till rengöring av systemet per grisningsomgång. Varje dag blanda-des en färsk blandning av vatten och mjölkersättning. Detta tog ungefär 10 minuter per dag (totalt 5 timmar per grisningsomgång). De små mjölkau-tomaterna fick göras rena för hand. Detta gjordes i samband med utgöds-lingen av boxen. Detta tog ungefär 5 minuter extra tid per dag för alla 44 grisningsboxar (2,5 timme per gris-ningsomgång). Totalt blev arbetsför-brukningen 10 timmar per grisnings-omgång (1 minut per producerad smågris). Hygien runt mjölkautomatenVarje vecka registrerades renheten runt ”cupsen” med en skala från 0 till 2 (0 är rent, 1 är lite smutsigt, 2 är mycket smutsigt). Under omgång 1 och 2 fanns ingen skillnad i renlig-heten mellan boxar med mjölk och boxar utan mjölk. I omgång 3 var resultatet dock att boxar med mjölk var mer smutsiga runt ”cupsen” än boxar utan mjölk. Under hela för-söket (alla 3 försöksomgångar) hade boxar med mjölk en smutspoäng på 0,31 och boxar utan mjölk en smutspoäng på 0,17. Det hade varit en fördel om man kunde utveckla boxtyper som har en del spaltgolv i smågrishörnan där suggan inte kan komma åt ”cupsen”.  Andra system för mjölkersättning till nyfödda smågrisarFörutom system med ”cups” finns det även andra system på marknaden för att ge mjölkersättning till smågri-sar från 2 dagars ålder. Det finns sys-tem där djurskötaren kör runt med en ”mjölktaxi” och fyller skålar med mjölk flera gånger om dagen. Detta är dock mycket arbetskrävande. Weda har utvecklat ett mini-blötfodersys-tem (Nutrix+). Detta system har ett automatiskt rengöringsprogram som kör en gång om dagen. Under ren-göringen måste dock slangen som fungerar som fodernersläpp flyttas från tråget och hängas ovanför spal-ten. Detta för att rengöringsvätskan ska kunna rinna genom spalten. Där-för krävs för detta system att det finns spalt i närheten av tråget och utveck-ling av nya grisningsbox-typer krävs. Fördel med Nutrix+ systemet är att man även kan utfodra blötfoder på slutet av uppfödningen. På så sätt kan smågrisarna redan lära sig att äta av-vänjningsfoder innan avvänjningen.ReferenserBotermans, J & Olsson, A-Ch. 2015. Små mjölkautomater “cups” för minskad smågrisdödlighet – en an-passning till svenska förhållanden. LTV fakultetens faktablad 2015:37, 1-4 s.Brogaard Petersen, L. 2014. Supp-lerende maelk i farestien med 18 grise pr kuld. Erfaring nr. 1409. Videncenter for svineproduktion. 1-9 s.Brogaard Petersen, L. 2015. Supple-mentary milk during lactation im-proves piglet survival. Danish Pig Research Centre, 1 s.- Genomförandet av pilotstudien har möjliggjorts med finansiella medel från SLO fonden.- Projektansvarig: Jos Botermans- epsilon.slu.se

Tyngre smågrisar och jämnare vikt vid avvänjning med mjölkautomater ”cups” till smågrisar under diperioden

https://pub.epsilon.slu.se/15540/11/botermans_j_olsson_ac_180718.pdf

Tyngre smågrisar och jämnare vikt vid avvänjning med mjölkautomater ”cups” till smågrisar under diperioden

Abstract

Similar works

Full text

Available Versions

Epsilon Open Archive