Andersson, Mats

Botermans, Jos

Olsson, Anne-Charlotte

Rantzer, Dan

Epsilon Open Archive

Fakta från Lantbrukets byggnadsteknikInfo nr 13Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap 2010DiskussionI det utförda foderförsöket konstaterades inga signifikanta skillnader i produktions-resultat mellan grisarna som utfodrades med den s k gårdsbaserade svenska foder-blandningen jämfört med kontrollbland-ningen. Dock fanns en tendens till en något lägre tillväxt (levande vikt vid slakt baserad på slaktkroppsvikten), p g a ett nominellt men ej signifikant lägre slakt-utbyte, hos grisarna som fått den svenska blandningen. Å andra sidan hade en box i försöksledet med det sojabaserade kon-trollfodret plockats bort ur beräkningarna p g a att det förekom diarréliknande symptom och dålig tillväxt hos två av grisarna. Den nominella, men ej signi-fikanta, skillnaden i slakutbyte mellan försöksleden är intressant och bör utre-das vidare. Skillnader i fiberinnehåll och mängd antinutritionella faktorer kan ha betydelse.Vår slutsats av foderförsöket är att 100 % ekologiska foderblandningar till slakt-grisar med inhemska gårdsbaserade pro-teinråvaror kan ge acceptabla produk-tionsresultat. I dessa lösningar måste man dock öka andelen proteinfodermedel i foderblandningen till mer än det dubbla jämfört med om man använder soja. Man måste också använda sig av en kombina-tion av proteinfodermedel (d v s mer än ett) för att få fram ett väl optimerat fo-der. Det är därför onekligen så att det är lättare att uppfylla gängse rekommenda-tion när soja finns tillgänglig som råvara, men det är alltså fullt möjligt att uppnå en helt acceptabel fodersammansättning och produktionsnivå med slaktgrisfoder base-rade på åkerböna, ärtor och rapsexpeller.Vad gäller innehåll av lysin och treonin kan åkerbönor vara ett väl så bra alter-nativ som ärtor (figur 1). För att balan-sera upp det låga innehållet av metionin i både åkerbönor och ärtor behövs dock också en inblandning av ekologisk raps-expeller i en 100 % ekologisk grisfoder-blandning. Ekologisk odling av raps kan vara en utmaning, men en viss erfarenhet av ekologisk odling av höstraps finns.Det finns många anledningar till att ekoproducenter och foderrådgivare in-tar en avvaktande ställning då det gäller inhemska alternativ till importerad soja. Hög andel proteinfodermedel i bland-ningen kan ge problem med antinutritio-nella faktorer och ju färre foderingredi-enser man behöver i blandningen desto enklare blir hanteringen. Därför väljer man fortfarande gärna väl beprövade fo-derrecept, ofta med inblandning av hög-värdiga proteinfodermedel såsom soja.En annan mycket väsentlig anledning är naturligtvis prisbilden. I försöket inne-bar den högre foderkostnaden för det ”svenska” fodret (+2 öre per MJ ME) totalt en ökad foderkostnad på 55 kr per gris. Vid en lägre insättningsvikt hade denna prisdifferens dessutom varit ännu högre. I nuläget verkar alltså den ekono-miska drivkraften rejält till nackdel för en ökad användning av svenska proteinfo-dermedel.Önskas en utveckling mot en större användning av svenska proteinråvaror behövs därför aktiva åtgärder. Ett första viktigt steg kan vara en överenskom-melse inom branschen om att en sådan utveckling är ett önskemål inför framti-den. Därefter gäller det att alla inom hela kedjan arbetar åt samma håll. Större vo-lymer på odlingen kan förhoppningsvis sänka kostnaderna. För att inte få bakslag och negativ ryktesspridning kring foder-blandningar med helsvenska råvaror är det också av yttersta vikt att det görs ana-lyser av de i foderblandningen ingående foderråvarorna samt att inblandningen av de olika foderråvarorna i fodret därefter bestäms med hjälp av en noggrann foder-optimering. Ett framtida önskescenario vore att få fram en svensk produktion av ekologisk soja. Detta bedöms än så länge som en utopi, men viss forskning inom området pågår.Sammanfattningsvis kan konstateras att man även utan inblandning av syntetiska aminosyror eller högvärdiga biprodukter kan använda 100 % ekologiska och svensk-odlade fodermedel i foderblandningar till slaktgris med godtagbara resultat, även om sojafodret visade tendenser till att ge något bättre tillväxt i detta försök. Det är dock viktigt att vara medveten om att op-timering av foder utan soja är en ”balans-akt” vad gäller kombinationer av protein-fodermedel för att få foderblandningar likvärdiga de traditionella med soja!ReferenslistaOlsson, A-C. Rapport nr 147. Sveriges Lantbruksuniversitet, JBT, Alnarp.Sigfridson, K. Produktutvecklare Foder, Lantmännen Lantbruk. Våren 2009Simonsson, A. 2006. Rapport 266. Sve-riges Lantbruksuniversitet, HUV, Uppsala.Projektet har genomförts vid Lantbrukets Byggnadsteknik (LBT), SLU-Alnarp,och har finansierats av Jordbruksverket.Kontaktperson:Anne-Charlotte OlssonSLU, LBTBox 59, 230 53 Alnarp040-41 50 92 – Anne-Charlotte.Olsson@ltj.slu.seepsilon.slu.se100 % ekologiskt foder till slaktgrisar- ett foderförsökAnne-Charlotte Olsson, Dan Rantzer, Mats Andersson och Jos BotermansFakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap 2010Fr o m år 2012 gäller att fodret till ekologiskt pro-ducerade grisar till 100% ska bestå av ekologiskt odlade råvaror. I dagsläget (våren 2010) optimeras ekologiska foder till grisar ofta genom tillsats av högvärdiga proteinfodermedel i form av biprodukter såsom kasein och potatisprotein, som inte är eko-logiskt producerade. Detta är möjligt eftersom det i nuläget är tillåtet med upp till 5 % icke-ekologiska produkter. Många ekologiska grisproducenter och ekologiska foderrådgivare ställer sig frå-gande till vad som kommer att hända när kravet på 100 % ekologiska råvaror ge-nomförs och hur kravet ska kunna upp-nås. En möjlighet är att öka importen av ekologiskt odlad soja. Framöver kan det dock komma att innebära stora kostnader att särskilja GMO-fri ekologiskt odlad soja från konventionellt odlad GMO soja. Detta kommer att innebära ytterligare prisökningar för det ekologiska fodret i ett läge då höga foderpriser redan anses som en stor belastning i den ekologiska grisproduktionen. Ur klimatsynpunkt är en ökad sojaimport också mycket dis-kutabel och rimmar dåligt med det eko-logiska konceptet. Långa transporter är i längden inte försvarbart och redan nu framförs önskemål om att det foder som används i ekologisk produktion ska vara hemmaproducerat alternativt producerat lokalt från närområdet. En större användning av inhemska och ”gårdsproducerade” proteinfodermedel är det därför många som efterfrågar. För att få igång en sådan utveckling krävs en kompetensuppbyggnad och en erfa-renhetsbas hos de personer som arbetar praktiskt med frågeställningarna. För att producenterna ska våga satsa på ökad produktion av svenska proteinfodermedel måste det finnas goda exempel på hur allt från odling, till skörd, torkning, malning och foderhantering ska utföras på ett för producenterna hanterbart sätt. Detta pro-jekt är utfört som ett led i denna kompe-tensuppbyggnad. I konventionella grisfoderblandningar optimeras protein och aminosyrainne-håll  med hjälp av tillsatser av essentiella aminosyror. Detta är inte tillåtet i ekolo-gisk produktion. För att uppnå accepta-bla aminosyrenivåer (bl a vad gäller lysin och metionin) måste istället innehållet av totalprotein ökas. Innehållet av lysin, me-tionin och treonin (standardiserat ilealt smältbart, Sis) i några intressanta foderrå-varor visas i figur 1. I grunden står denna ”nödlösning” med ökat totalprotein i konflikt med den ekologiska tanken efter-som det leder till överskottsprotein, som ”överbelastar” grisarnas mag/tarmsystem, ökar risken för diarréproblem och ger ett större kväveöverskott ”bakom svans”. Ett större kväveöverskott ”bakom svans” ökar ammoniakemissionen eftersom denna är proportionell mot mängden kväve i göd-sel och urin (=kväve ”bakom svans”) och med gödselytans storlek. I ett försök med ekologiska slaktgrisar uppskattade Olsson et al. (2007) att kvä-veemissionen var ca 4 ggr högre än i kon-ventionell grisproduktion. I detta försök utfodrades med ett ekologiskt foder som optimerats med icke ekologisk potatis-protein och rapskaka. Problematiken med en ökad ammoniakemmission kommer att accentueras ytterligare då kravet på 100 % ekologiska foderblandningarna ge-nomförs eftersom det då blir ännu svårare att få fram ett foder som innehåller en, för grisarna, balanserad proteinkvalitet.Material och metoderSyftet med det utförda foderförsöket var att belysa skillnaderna vad gäller slaktgri-sars konsumtionsförmåga, produktion, hälsoeffekter och klassning vid uppföd-ning med ett 100 % ekologiskt ”svenskt” foder, som är möjligt att producera hemma på gården (utan inblandning av högvärdiga ekologiska biprodukter) jäm-fört med ett 100 % ekologiskt sojabaserat kontrollfoder. Målsättningen med projektet var att få fram fler erfarenheter och diskussioner kring användning av svenskodlad prote-inråvara inför kravet på 100 % ekologiska foderblandningar till ekologisk grispro-duktion.FoderförsökI det utförda foderförsöket har två olika foderblandningar till ekologiska slaktgri-sar jämförts. Ett sojabaserat 100 % eko-logiskt kontrollfoder (A) har jämförts parallellt med ett försöksfoder innehål-lande ärter, åkerböna och rapskaka (B), d v s proteinfodermedel som åtminstone i de södra delarna kan odlas inom landet. Under en uppfödningsomgång jämfördes slaktgrisarnas konsumtionsförmåga, pro-LTJ-fakultetens faktabladFakta från Lantbrukets byggnadsteknik2010:13ALNARPÅkerböna. Foto: Ullalena Boström, SLUFakta från Lantbrukets byggnadsteknikInfo nr 13Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap 2010duktionsresultat (tillväxt och foderutbyte) och klassning. Registrering av sjuklighet och behandlingar under uppfödningen utfördes också. Foderförsöket utfördes på LBT’s för-söksgård Odarslöv. Här driver LBT en integrerad besättning med ca 50 suggor i produktion. På försöksgården id-märks alla grisar vid födelsen. Denna märk-ning följer grisen under hela livet fram till död/slakt. Under uppväxten registre-ras också eventuella sjukligheter och be-handlingar för varje enskild individ. Med hjälp av den individuella märkningen kan också varje gris identifieras vid slakt så att uppgifter om slaktvikt, köttprocent och slaktanmärkningar erhålls individuellt. Försöksstall och försöksrutinerFörsöket med de ekologiska foderbland-ningarna utfördes i ett isolerat stallav-snitt (d v s i ett konventionellt stall) på försöksgården. Foderförsöket startades i vecka 35, 2009. Då sattes 64 st tillväxt-grisar in i det aktuella stallet, med nyligen ombyggda småboxar med trågutfodring. Småboxarna är dimensionerade för 4 full-vuxna slaktgrisar, så totalt togs 16 små-boxar i anspråk till foderförsöket. I samband med insättningen i småbox-arna och start av foderförsöket vägdes grisarna. Grisarna utfodrades 2 gånger per dag (08.30 och 15.30) enligt SLU-normen (Simonsson, 2006). I varannan box utfodrades grisarna med försöksfoder A och i varannan box med försöksfoder B. Grisarna vägdes varje måndag under uppväxten och direkt efter vägningen justerades fodergivan efter den nya vik-ten. De första grisarna i försöket skicka-des till slakt i vecka 43. Därefter slaktades grisar i vecka 45, 47 respektive 49.De statistiska beräkningarna är gjorda med boxmedelvärde som indata.FörsöksfoderDen procentuella fördelningen av de olika foderingredienserna i de två för-söksfoderblandningarna framgår av tabell 1. Foderblandningarna köptes in och op-timerades med hjälp av foderexpertis vid Lantmännen Lantbruk (Sigfridson, 2009). Optimeringarna utfördes med utgångs-punkt från de foderråvaror som Lantmän-nen hade tillgängliga. Vid optimeringen eftersträvades i första hand att försöksfod-ren skulle uppfylla grisarnas näringsmäs-siga behov samt i andra hand att de var så likvärdiga som möjligt. Optimeringen utfördes enligt näringsrekommendatio-ner från Simonsson (2006) omräknade till nettoenergi enligt förutsättningen att 1 MJ ME ≈ 0,75 MJ NE. Detta resulterar i en norm på ca 0,80 Sis g lysin per MJ NE, 0,24 Sis g metionin per MJ NE och 0,53 Sis g treonin per MJ NE (figur 1). Foderkostnaden för det ”svenska” för-söksfodret var ca 2 öre högre per MJ ME jämfört med det sojabaserade kontroll-fodret.P g a skillnaden i proteininnehåll och proteinkvalitet mellan soja och de ”svens-ka” proteinråvarorna (tabell 2 och figur 3) resulterade optimeringarna i att andelen proteinfodermedel i blandning A endast var 16,7 % mot 43,4 % i blandning B (figur 2). Därför kan också förväntas en skillnad i påverkan av de i proteinfoder-medlen förekommande antinutritionella faktorerna (ANF).ResultatEftersom grisarna vägdes en gång per vecka kunde tillväxten följas under upp-födningen. De sammanställningar som utfördes under uppfödningen visade att grisarnas tillväxt i de två försöksleden följde varandra väl. Vid bearbetning av produktionsresulta-ten efter slakt visade det sig dock att det nominella medelvärdet av slaktutbytet för grisarna i försöksledet med det gårdsba-serade fodret var lägre (dock ej statistiskt signifikant) (tabell 3). Vid beräkning av levande vikt vid slakt utifrån slaktvikterna (slaktvikt x 1,32; d v s ett standardiserat slaktutbyte på 75,8 %) resulterade detta i en tendens till en något lägre daglig till-växt; 810 g per gris och dag för försöks-fodret (B) jämfört med 842 g per gris och dag för det sojabaserade kontrollfodret (A). Köttprocenten hos grisarna i de båda försöksleden var likvärdig (tabell 3). De förhållandevis höga insättningsvik-terna (ca 42,7 kg) resulterade i att foder-förbrukningen i båda försöksled låg över 3 kg foder per kg tillväxt.Under uppväxten registrerades diarré-liknande hälsoproblem hos två grisar i en av boxarna med det sojabaserade kon-trollfodret. Förutom diarré-symptomen Figur 1. Innehåll av lysin (A), metionin (B) och treonin (C), Sis g per MJ NE i olika fodermedel samt markering (svart linje) av fodernorm för gris (60-90 kg). Källor: www.evapig.com, http://www-huv.slu.se/fodertabell_gris/Fodermedelstabell%202010_1_mars2010.pdf, Simonsson (2006) omräknat till nettoenergi enligt 1 MJ ME ≈ 0,75 MJ NEA B CFakta från Lantbrukets byggnadsteknikInfo nr 13Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap 2010uppvisade de sjuka grisarna dålig aptit och dålig tillväxt. En av de dåliga gri-sarna flyttades till sjukbox i vecka 44 för behandling. Vid bearbetningarna av pro-duktionsresultaten togs registreringarna för alla grisar i denna box bort. I övrigt registrerades benproblem un-der uppväxten hos fyra grisar med kon-trollfodret och hos två grisar med det gårdsbaserade fodret. Vid slakt registrerades lung- och le-veranmärkningar hos totalt 6 st grisar, som utfodrats med kontrollfodret jämfört med hos 2 st grisar som utfodrats med det gårdsbaserade försöksfodret.Figur 3. Bidrag från de olika foder råvarorna till aminosyreinnehållet.   Tabell 1. Råvaru- och näringsinnehåll i foderblandningarna Foderblandning Sojabaserat kontrollfoder (A) Svenskt gårdsbaserat försöksfoder (B)  Råvaruinnehåll, %    Korn 55,5 44,6  Havre 25,5 10,0  Sojaexpeller 16,7 -  Åkerbönor - 15,4  Ärtor - 10,0  Rapskaka - 18,0  Mineraler 2,3 2,0  Näringsinnehåll, %    Vatten 12,3 13,2  Råprotein 17,1 17,1  Råfett 4,7 4,6  Växttråd 6,6 7,6  NFE 54,2 52,5  Aska 5,1 5,0     Tabell 2. Energi - och aminosyreinnehåll i foderblandningarna  Foderblandning Sojabaserat kontrollfoder (A) Svenskt gårdsbaserat försöksfoder (B)     MJ ME per kg foder 12,3 12,2 MJ NE per kg foder 9,00 8,97 Sis lysin, g per MJ NE 0,791 0,794 Sis metionin, g per MJ NE 0,245 0,241 Sis metionin+cystin, g per MJ NE Sis treonin, g per MJ NE 0,554 0,554 0,537 0,556   Tabell 3. Produktionsresultat   Sojabaserat kontrollfoder (A) Svenskt gårdsbaserat försöksfoder (B)     X ± S.E X ± S.E Sign Antal boxar  7 8  Antal grisar  28 32       Vikt vid insättning, kg  42,8 ± 1,1 42,7 ± 1,0 e s Slaktvikt, kg  84,6 ± 0,7 83,3 ± 0,7 e s Levande vikt vid slakt, kg  (slaktvikt x 1,32)  111,7 ± 1,0 110,0 ± 0,9 e s Slaktutbyte, %  76,1 ± 0,4 75,2 ± 0,4 e s Antal foderdagar per gris  83,3 ± 1,8 83,9± 1,7 e s Daglig viktökning, g per gris och dag  842 ± 13 810 ± 13 + Foderomvandling, MJ ME/kg tillväxt  38,1 ± 0,6 39,6 ± 0,6 e s Foderomvandling, MJ NE/kg tillväxt  28,6 ± 0,5 29,6 ± 0,4 e s Köttprocent  58,3 ± 0,4  58,4 ± 0,3 e s  Figur 2. Andel av olika typer av foderråvaror i de olika foderblandningarna.

100 % ekologiskt foder till slaktgrisar

http://pub.epsilon.slu.se/4701/1/LTJ_fakta_2010-13-5_Foder.pdf

100 % ekologiskt foder till slaktgrisar

Abstract

Similar works

Full text

Available Versions

Epsilon Open Archive