Addressing Online Harassment in Swedish Journalism: An Institutional Perspective on Management

This study scrutinizes Swedish news organizations’ strategies to navigate the psychosocial impli- cations of online harassment toward journalists, drawing from interviews with 14 media managers across local and national media outlets. Employing institutional theory, the findings highlight managerial prioritization of physical safety, while concurrently undervaluing the mental strain induced by subtle online harassment, viewed as an occupational hazard intrinsic to the profession. Consequently, their comprehension of work environment responsibilities is shaped through their cognitive assimilation, influenced by their sociocultural environment and industry affiliation, which precludes them from recognizing online harassment as an organizational challenge. This, in turn, hinders a systematic and reflexive approach toward managing the multifaceted manifestations of online harassment. The significance of the study transcends merely identifying barriers, offering insights into the underlying institutional structures and practices that perpetuate them. These insights are pivotal for devising strategies that mitigate the detrimental impacts of online harass- ment in journalism

Swedish journalists' perceptions of legal protection against unlawful online harassment

This study examined journalists' perceptions regarding the legal system's ability to protect them against online harassment. By utilizing open-ended survey responses from respondents with varying levels of trust in the legal system, the findings suggested a need for increased technical proficiency, resources, and priority within the legal system to adequately address the issue. Additionally, a reciprocal relationship between the normalization of online harassment within the journalistic profession and the legal system's commitment to providing protection was identified. However, the study also found that when the legal system's mediated approach to online harassment is positive, it affects attitudes and norms relating to legal protection. Consequently, it reveals a unique insight into how journalists respond to the message conveyed by fair treatment and respect from the legal system. Notably, this result implies that when such messages are internalized, journalists feel more empowered to take measures against online harassment. As a result of this analysis, I propose that current laws should be implemented more effectively and that policy strategies should be developed to positively influence social norms and social control to bolster journalistic autonomy and freedom of speech in the digital age

Näthat och demokratiskt deltagande – en kunskapsöversikt

Rätten att uttrycka åsikter, att kritisera och att ifrågasätta är en del av enlevande demokrati. Ett demokratiskt samhälle måste vara öppet för olikaröster och ge alla möjlighet att komma till tals. Demokratin är beroendeav att människor deltar och engagerar sig i samhällsfrågor. Med rättentill yttrandefrihet kommer också ett ansvar. Var och en bör skydda, värnaoch bevara yttrandefriheten genom att respektera andra och bidra till ensamhällsdebatt fri från hot och hat. Tystas människor tystnar demokratin.Den digitala utvecklingen gör det möjligt för fler att göra sin röst hörd. Det ärpositivt men för också med sig utmaningar. Att föra fram och sprida hot ochhat har blivit enklare. Uttalanden kan få snabb spridning i sociala medier ochpå så sätt få större genomslagskraft i dag än tidigare. Det kan missbrukas avpersoner som inte vill bevara det demokratiska samhället.Personer som engagerar sig i samhällsfrågor är särskilt utsatta för hotoch hat. Det gäller till exempel förtroendevalda, journalister, konstnärer,opinionsbildare, forskare och representanter för det civila samhället. Utsatthetkan också vara kopplat till exempelvis en persons kön, könsidentitet, hudfärg,sexuella läggning eller ålder. När kvinnor och hbtqi-personer får hot och hatriktat mot sig har det ofta att göra med kön och sexualitet.På uppdrag av Brottsoffermyndigheten har forskare vid Lunds universitetoch Högskolan i Halmstad genomfört en enkätundersökning som visadeatt mer än hälften av de tillfrågade har känt sig kränkta av sådant som andraskriver om dem på nätet. Särskilt utsatta är unga och personer med utländskbakgrund, och följden blir omfattande nivåer av självcensur bland dessagrupper. Det innebär att de anpassar hur de uttrycker sig för att undvika hotoch hat, eller helt avstår från att publicera och delta i samhällsdebatten. Detdemokratiska samtalet begränsas och viktiga röster riskerar att tystna.Även denna kunskapsöversikt är ett resultat av samarbetet mellan Brottsoffer- myndigheten, Lunds universitet och Högskolan i Halmstad. Den belyser olika frågor om näthat och demokratiskt deltagande, såsom vilka områden som genererar hot och hat, vilka samhälls- och yrkesgrupper som är särskilt utsatta och vilka konsekvenser näthat leder till

Decentralized collaboration in a complex environment: an organizational ethnographic study of the collaboration process in Lomma Municipality

The relationship between employer and employee at the Swedish labor market is statutory in the Codetermination Act (1976:560), which declares that negotiations are to be concluded between the employers and affected trade unions before significant organizational changes are made. However, many organizations alternatively choose to terminate local collaboration agreements intended at increasing participation and influence. By looking specifically at the collaboration agreement in the administration of education, food, culture, and leisure (ECL) in Lomma Municipality – this thesis aims to study the collaboration process with the focus on how law and legitimacy operates, analyzing how negotiations between employers and unions shape the struggle for each party to preserve and promote their interests. This will be done by an organizational ethnographic approach with observations and interviews as the primary data collection tools and by integration the empirical data in an analysis based on the conceptual, theoretical framework of new institutional theory and Walter Powell´s socio-legal take on organizational life. Accordingly, this thesis concludes that the collaboration process is not coherent regarding proper knowledge of implementation, following presupposed purposes and goals. Hence, different collaboration groups interpret the collaboration agreement by their cultural and normative environments, thus, not according to intended effects of collaboration. Further, the mistrust between actors at administrative level contributes to prejudice regarding the negotiating party´s intentions, enhancing the idea of predetermined decisions with political influence – inhibiting the impression of collaboration toward collective decision making. To summarize, the results show that collaboration agreement in an organizational setting such as the ECL administrations is too complicated to strictly rely on the legal authority of law in books. Hence, law in action must be considerate, thereby providing a fundamental condition to understand the practice and furthermore open up new ways of rethinking the process at large

New Environmental Zones for Passenger Cars : Attitudes, Norms and Legal Compliance

The fundamental premise for the present report is to examine the degree to which it is possible to predict compliance with future rules regarding environmental zones for passenger cars. This project combines the main quantitative survey study (Sub-study 1) with a semi-systematic literature review that is first and foremost based in a qualitative, thematic analysis (Sub-study 2).The survey study is based in Icek Ajzen’s Theory of Planned Behaviour (TPB) and consists of a socio-psychological model that can be used to predict behaviour and develop strategies for changing people’s behaviours. This theory focuses on behaviours that are preceded by cognitive processes which, in turn, lead to intentions that result in the individual taking action

Näthat och demokratiskt deltagande – en kunskapsöversikt

Rätten att uttrycka åsikter, att kritisera och att ifrågasätta är en del av en levande demokrati. Ett demokratiskt samhälle måste vara öppet för olika röster och ge alla möjlighet att komma till tals. Demokratin är beroende av att människor deltar och engagerar sig i samhällsfrågor. Med rätten till yttrandefrihet kommer också ett ansvar. Var och en bör skydda, värna och bevara yttrandefriheten genom att respektera andra och bidra till en samhällsdebatt fri från hot och hat. Tystas människor tystnar demokratin. Den digitala utvecklingen gör det möjligt för fler att göra sin röst hörd. Det är positivt men för också med sig utmaningar. Att föra fram och sprida hot och hat har blivit enklare. Uttalanden kan få snabb spridning i sociala medier och på så sätt få större genomslagskraft i dag än tidigare. Det kan missbrukas av personer som inte vill bevara det demokratiska samhället. Personer som engagerar sig i samhällsfrågor är särskilt utsatta för hot och hat. Det gäller till exempel förtroendevalda, journalister, konstnärer, opinionsbildare, forskare och representanter för det civila samhället. Utsatthet kan också vara kopplat till exempelvis en persons kön, könsidentitet, hudfärg, sexuella läggning eller ålder. När kvinnor och hbtqi-personer får hot och hat riktat mot sig har det ofta att göra med kön och sexualitet. På uppdrag av Brottsoffermyndigheten har forskare vid Lunds universitet och Högskolan i Halmstad genomfört en enkätundersökning som visade att mer än hälften av de tillfrågade har känt sig kränkta av sådant som andra skriver om dem på nätet. Särskilt utsatta är unga och personer med utländsk bakgrund, och följden blir omfattande nivåer av självcensur bland dessa grupper. Det innebär att de anpassar hur de uttrycker sig för att undvika hot och hat, eller helt avstår från att publicera och delta i samhällsdebatten. Det demokratiska samtalet begränsas och viktiga röster riskerar att tystna. Även denna kunskapsöversikt är ett resultat av samarbetet mellan Brottsoffermyndigheten, Lunds universitet och Högskolan i Halmstad. Den belyser olika frågor om näthat och demokratiskt deltagande, såsom vilka områden som genererar hot och hat, vilka samhälls- och yrkesgrupper som är särskilt utsatta och vilka konsekvenser näthat leder till. Genom att uppmärksamma frågan om hot och hat på internet vill Brottsoffermyndigheten belysa vilka konsekvenser det kan få för vår demokrati. Myndigheten vill också synliggöra de personer som utsätts för näthat och bidra till en levande samhällsdebatt.