Microscopic understanding of heavy-tailed return distributions in an agent-based model

The distribution of returns in financial time series exhibits heavy tails. In empirical studies, it has been found that gaps between the orders in the order book lead to large price shifts and thereby to these heavy tails. We set up an agent based model to study this issue and, in particular, how the gaps in the order book emerge. The trading mechanism in our model is based on a double-auction order book, which is used on nearly all stock exchanges. In situations where the order book is densely occupied with limit orders we do not observe fat-tailed distributions. As soon as less liquidity is available, a gap structure forms which leads to return distributions with heavy tails. We show that return distributions with heavy tails are an order-book effect if the available liquidity is constrained. This is largely independent of the specific trading strategies

Eye movement in prima vista singing and vocal text reading

An eye-tracking device was used in this pilot study to measure eye movement during prima vista singing and reading aloud. The common term eye-voice span is questioned, and a new terminology is proposed for the description of relations between attention, point of fixation and vocal performance. The temporal distance between the point of fixation and the vocal performance was measured and proved to be larger in vocal language reading than in musical sightreading. This distance is also related to the eye-voice span and the span of the window paradigm. Regressive saccades were found to be less frequent than expected from previous research on silent language reading and music sightreading. It is suggested that the difference depends on obscure definitions of the term regression. Furthermore, a sheet displaying both text and notes was used to study the distribution of attention between text and notes, showing that attention was almost equally shared

Intresse, makt och kunskap: en regimteoretsik analys av klimatförändringsregimens tillkomst

Denna uppsats syfte är att söka och fastställa de variabler av vikt, inom klimatförändringsregimens tillkomstprocess, som har betydelse för att regimen har tillkommit. Denna studie genomförs genom skapandet av ett teoretiskt ramverk bestående av de regimteoretiska perspektiven intresse, makt och kunskap. Detta används vidare för att först fastställa när regimen skapas och dess tillkomstprocess, för att sedan åskådliggöra variabler av vikt. Utifrån dessa premisser visar denna studie att variablerna av vikt särskilt var: förhandlingsparternas möjlighet och intresse att anta den problemlösande formen av en integrativ förhandlingsapproach under beslöjningen av osäkerhet, vilket stimulerades av användandet av beslutsmekanism efter konsensus och koncentration på rättviseaspekter; användandet av makt och utnyttjandet av relativa maktmöjligheter inom kampen att diktera reglerna; och framkomsten av vetenskaplig konsensus om både lämpliga anpassningsstrategier och den mänskliga påverkan av jordens klimat, samt dess möjlighet till influerande av aktörer med bestämmandemakt.The primary aim of this essay is to search and verify variables of significance, in the formative process of the climate change regime, which holds causal influence in explaining this formation. This is done by the construction of a theoretical framework based on components of the regime theoretical perspectives of interest, power and knowledge with the focus on regime formation. Hence, this serves the purpose of firstly determining when the regime was established and the scope of the process leading to the establishment, and secondly to clarify the variables of significance. With these premises in mind the variables of importance were essentially; the actors possibility and interest to adopt a problem-solving and integrative bargaining approach under the veil of uncertainty, stemmed by the use of decision-making procedures by consensus and focus on the issues of justice and equity; the exercise of power and use of relative power capabilities in the power struggle of determining the rules of the game; and the rise of scientific consensus about the human influence on global climate and suitable adopting strategies, and its prospect of influence actors with decision-making possibilities

Åldersheterogent – Åldershomogent, en analys med fokus på arbetssätt, barnsyn och lärandemiljö i förskolan

Detta examensarbete handlar om åldersindelningar i förskolan. Syftet med studien är att undersöka om det skiljer sig något i pedagogers sätt att tänka kring sin verksamhet, sin barngrupp och sin lärandemiljö beroende på om de arbetar med en åldershomogen eller åldersheterogen barngrupp. Även allmänna skillnader och likheter i arbetssätten kommer att belysas. Undersökningens frågeställningar är: - Vilka tankar har pedagogerna kring sin verksamhet, sin barngrupp och sin lärandemiljö, samt vilka för- och nackdelar anser de att arbetssätten för med sig? - Finns det någonting som skiljer de olika arbetssätten åt, och i så fall vad? För att besvara dessa frågor har två förskolor med olika åldersindelningar observerats och pedagoger på förskolornas samtliga avdelningar har intervjuats. Även tidigare forskning inom ämnet har bearbetats. Den teoretiska grunden vilar på det sociokulturella tankesättet att barn lär av varandra. Slutsatsen är att att det finns många likheter gällande hur verksamheterna bedrivs och de få meningsskillnader som pedagogerna i undersökningen har går inte att koppla till den verksamhet de är verksamma i utan bara till dem som person. Vidare visar studien, tillsammans med tidigare forskning, att teorierna kring att barn lär av varandra går att tillämpa inom båda arbetssäten, då de bygger på att ett barn med kunskaper i ett visst område lär ut till ett barn som är novis, och det behöver inte nödvändigtvis betyda att barnet som lär ut är äldre. Studien visar även att en medvetenhet hos pedagogerna kan motarbeta och uppväga de nackdelar som finns inom arbetssätten

Åldersheterogent – Åldershomogent, en analys med fokus på arbetssätt, barnsyn och lärandemiljö i förskolan

Detta examensarbete handlar om åldersindelningar i förskolan. Syftet med studien är att undersöka om det skiljer sig något i pedagogers sätt att tänka kring sin verksamhet, sin barngrupp och sin lärandemiljö beroende på om de arbetar med en åldershomogen eller åldersheterogen barngrupp. Även allmänna skillnader och likheter i arbetssätten kommer att belysas.Undersökningens frågeställningar är:- Vilka tankar har pedagogerna kring sin verksamhet, sin barngrupp och sin lärandemiljö, samt vilka för- och nackdelar anser de att arbetssätten för med sig?- Finns det någonting som skiljer de olika arbetssätten åt, och i så fall vad?För att besvara dessa frågor har två förskolor med olika åldersindelningar observerats och pedagoger på förskolornas samtliga avdelningar har intervjuats. Även tidigare forskning inom ämnet har bearbetats. Den teoretiska grunden vilar på det sociokulturella tankesättet att barn lär av varandra.Slutsatsen är att att det finns många likheter gällande hur verksamheterna bedrivs och de få meningsskillnader som pedagogerna i undersökningen har går inte att koppla till den verksamhet de är verksamma i utan bara till dem som person. Vidare visar studien, tillsammans med tidigare forskning, att teorierna kring att barn lär av varandra går att tillämpa inom båda arbetssäten, då de bygger på att ett barn med kunskaper i ett visst område lär ut till ett barn som är novis, och det behöver inte nödvändigtvis betyda att barnet som lär ut är äldre. Studien visar även att en medvetenhet hos pedagogerna kan motarbeta och uppväga de nackdelar som finns inom arbetssätten

Undanträngande av utländska kollektivavtal och andra metoder för att bekämpa låglönekonkurrens

Uppsatsen behandlar undanträngande av utländska kollektivavtal samt metoder för att bekämpa låglönekonkurrens. Med undanträngande av utländskt kollektivavtal avses situationen då en utländsk arbetsgivare som redan är bunden av kollektivavtal utsätts för stridsåtgärder av svenska fackföreningar i syfte att få denne att teckna ett nytt avtal. Undanträngande av utländska kollektivavtal har framförallt använts som en metod för och motiverats av behovet av att bekämpa låglönekonkurrens. Problemet uppmärksammades vad gäller internationella förhållanden genom domen i Britanniamålet, AD 1989 nr 120. I denna dom uttalade Arbetsdomstolen att stridsåtgärder är olovliga om de syftar till att undantränga eller ändra ett redan befintligt avtal. På grund av fackliga påtryckningar infördes vissa ändringar i MBL som innebar att stridsåtgärder mot utländsk part skulle vara tillåtna oberoende av om de var bundna av kollektivavtal eller inte. Lagändringen gick under namnet lex Britannia. Ett antal år senare underkändes denna reglering beträffande situationer som träffas av utstationeringslagen genom EU-domstolens dom i Lavalmålet. Följaktligen ändrades utstationeringslagen och MBL så att stridsåtgärder mot arbetsgivare baserade inom EU/EES-området är förbjudna om de syftar till att få till stånd andra villkor än vissa minimivillkor som är angivna i lagen eller som motsvarar villkor i centrala kollektivavtal. Denna reglering vidhålls även gentemot arbetsgivare som utstationerar arbetstagare från tredje land, vilket främst motiveras av en enhetlig rättstillämpning. En väsentlig skillnad när det gäller arbetsgivare från tredje land är dock det krav på arbetstillstånd som uppställs enligt svensk rätt. Sådant tillstånd beviljas i princip endast om lönevillkoren som erbjuds motsvarar vad som normalt utgår till svensk arbetskraft. När det gäller fartyg är regleringen delvis annorlunda. För det första är utstationeringslagen inte tillämplig på handelsflottan vilket innebär att lex Britannia även fortsättningsvis gäller mot bekvämlighetsflaggade fartyg. I och med EU-domstolens dom i Viking Line-målet står det dock klart att etableringsfriheten enligt dåvarande artikel 43 EG (nuvarande artikel 49 FEUF) kan medföra vissa begränsningar av stridsåtgärder även vad gäller handelsflottan. Ett klargörande i denna del väntas även med anledning av att Arbetsdomstolen kommer att begära förhandsavgörandet i målet M/S Sava Star. I uppsatsen diskuteras även andra alternativ som står till buds för att motverka låglönekonkurrens. Allmängiltigförklaring av kollektivavtal synes fungera väl i vårt grannland Norge vars arbetsmarknadssystem uppvisar stora likheter med det svenska. Ansvaret för lönebildningen ligger då alltjämt på arbetsmarknadens parter. Ett sådant system gynnar även förutsebarheten för de gästande företagen. Lagstiftning om minimilöner gynnar också förutsebarheten för utländska arbetsgivare, men medför också att mycket av ansvaret för lönebildningen flyttas från arbetsmarknadens parter på ett sätt som är främmande för den svenska modellen.The essay deals with the the right to take industrial action against an employer who is bound by foreign collective agreements. It also deals with other methods and practices to combat low wage competition. The practice of taking industrial action against a foreign employer who is already bound by a collective agreement has mainly been used as a method of combatting low wage competition. The problem was highlighted regarding disputes at an international level by the judgment in Britannia Case, AD 1989 nr 120. In this judgment the Labour Court deemed that industrial action is unlawful if they seek to displace or modify an existing agreement even if it is foreign. Because of pressure from Swedish trade unions some changes were introduced in MBL, the Swedish Co-Determination Act, which meant that industrial action against foreign parties would be allowed regardless of whether they were already bound by a foreign collective agreement or not. The amendment was called lex Britannia. A few years later this amendment was rejected by the ECJ in its ruling in the Laval case in situations which were covered by the Posting of Workers Directive. The consequence of the ruling is that the the right to take industrial action against employers based in the EU/EEA area are prohibited if they are intended to bring about conditions other than certain minimum conditions specified in the Act or which correspond to conditions in national collective agreements. These rules are applied on employers who post workers from third countries aswell. This solution is motivated by the benefits which come from a consistent application. A significant difference though is that employers from third countries which are not covered by the Posting of Workers Directive are required by Swedish law to fulfill certain conditions in order for their employees to receive a work permit. Such permits are granted only when the terms and conditions of employment offered by the employer are equal or comparable to those which are usually exerted upon the Swedish workforce. The need for industrial action is therefor not as pressing when it comes to these employers. For ships the rules differ to a certain extent. The Posting of Workers Act does not apply to merchant shipping, which means that lex Britannia is still applicable when it comes to collective action against ships sailing under flags of convenience. However, after the European Court of Justice ruling in the Viking Line case, it seems clear that the freedom of establishment under former Article 43 EC (now Article 49 TFEU) may result in some restrictions on the right to take industrial action against vessels which are based within the European Union. A clarification in this regard is also expected since the Swedish Labour Court will request a preliminary ruling in the case M/S Sava Star. The paper also discusses other options that are available to fight low wage competition. The mechanism for the extension of collective agreements seems to work well in our neighboring country, Norway, where the labour market system presents strong similarities with the Swedish. Responsibility for the wages will, with that method, still be trusted to the trade unions. Such a system also serves to benefit the predictability for the foreign companies. Legislation on a national minimum wage is also an option as this too serves to benefit the predictability of the costs for an establishment in Sweden, but this alternative will result in a transfer of the responsibility for the wages away from the labour organizations in a way which is foreign to the Swedish model

“Det här ska du förhålla dig till för resten av ditt liv, och du kan leka fram den här på förskolan” : En hermeneutisk intervjustudie om förskollärares berättelser om matematik i förskolans kontext

Föreliggande studie har en kvalitativ ansats där syftet är att genom intervjuer lyfta fram och tolka hur förskollärare själva uppfattar sitt arbete med matematik och därigenom få en djupare förståelse för matematik i förskolan samt bidra med kunskap om hur användandet av den sker i förskolan. Studiens syfte har framkommit då forskning återkommande belyser att barns tidiga matematiska kunskaper försämras allt mer och att Sverige är ett av de nordiska länderna med lägst genomsnitt i matematikkunskaper. Studien utgår från ett hermeneutiskt perspektiv där de centrala begreppen tolkning, hermeneutisk spiral, förståelse samt förförståelse använts som analysverktyg. Intervjuerna baserades på öppna frågor som genomfördes med sex förskollärare från olika avdelningar och verksamheter. I studiens resultat synliggörs det utifrån respondenternas uttalande att matematik är ett viktigt ämne att arbeta med redan i förskolan och att det kan förekomma olika strategier för att implementera det i verksamheten. Men å andra sidan belyser studien att det enligt förskollärarnas uttalande kan förekomma hinder som de anser vara problematiska för att aktivt kunna arbeta med matematik som ett ämne i förskolan