Fiberströ till mjölkkor – effekt på djurvälfärd, djurhälsa, mjölkkvalitet och kostnaden för strömedel

Genom att separera gödseln får man gödselfiber (fiberströ) som kan användas som strömedel till mjölkkorna. I denna studie jämförde vi 17 gårdar som använde fiberströ med 17 gårdar som använde såg-/kutterspån som strömedel i liggbås till mjölkkor. Fiberströ jämfört med såg-/kutterspån påverkade inte mjölkmängd, celltal i tankmjölk, djurvälfärd eller djurhälsa förutom att klövhälsan var bättre eftersom totala anmärkningar, klöveksem och klövsulesår var lägre. Totalantalet bakterier var högre i oanvänt fiberströ och i fiberströ från liggbåsen än för såg-/kutterspån men i tankmjölken var det ingen skillnad. Kostnaden för fiberströ varierade för gårdarna beroende på hur mycket fiberströ som producerades

Altered plasma protein profiles in genetic FTD – a GENFI study

© The Author(s) 2023. Open Access This article is licensed under a Creative Commons Attribution 4.0 International License, which permits use, sharing, adaptation, distribution and reproduction in any medium or format, as long as you give appropriate credit to the original author(s) and the source, provide a link to the Creative Commons licence, and indicate if changes were made. The images or other third party material in this article are included in the article's Creative Commons licence, unless indicated otherwise in a credit line to the material. If material is not included in the article's Creative Commons licence and your intended use is not permitted by statutory regulation or exceeds the permitted use, you will need to obtain permission directly from the copyright holder. To view a copy of this licence, visit http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/. The Creative Commons Public Domain Dedication waiver (http://creativecommons.org/publicdomain/zero/1.0/) applies to the data made available in this article, unless otherwise stated in a credit line to the data.Background: Plasma biomarkers reflecting the pathology of frontotemporal dementia would add significant value to clinical practice, to the design and implementation of treatment trials as well as our understanding of disease mechanisms. The aim of this study was to explore the levels of multiple plasma proteins in individuals from families with genetic frontotemporal dementia. Methods: Blood samples from 693 participants in the GENetic Frontotemporal Dementia Initiative study were analysed using a multiplexed antibody array targeting 158 proteins. Results: We found 13 elevated proteins in symptomatic mutation carriers, when comparing plasma levels from people diagnosed with genetic FTD to healthy non-mutation controls and 10 proteins that were elevated compared to presymptomatic mutation carriers. Conclusion: We identified plasma proteins with altered levels in symptomatic mutation carriers compared to non-carrier controls as well as to presymptomatic mutation carriers. Further investigations are needed to elucidate their potential as fluid biomarkers of the disease process.Open access funding provided by Karolinska Institute. C.G. received funding from EU Joint Programme—Neurodegenerative Disease Research -Prefrontals Vetenskapsrådet Dnr 529–2014-7504, Vetenskapsrådet 2015–02926, Vetenskapsrådet 2018–02754, the Swedish FTD Inititative-Schörling Foundation, Alzheimer Foundation, Brain Foundation, Dementia Foundation and Region Stockholm ALF-project. PN received funding from KTH Center for Applied Precision Medicine (KCAP) funded by the Erling-Persson Family Foundation, the Swedish FTD Inititative-Schörling Foundation and Åhlén foundation. D.G. received support from the EU Joint Programme—Neurodegenerative Disease Research and the Italian Ministry of Health (PreFrontALS) grant 733051042. E.F. has received funding from a Canadian Institute of Health Research grant #327387. F.M. received funding from the Tau Consortium and the Center for Networked Biomedical Research on Neurodegenerative Disease. J.B.R. has received funding from the Welcome Trust (103838) and is supported by the Cambridge University Centre for Frontotemporal Dementia, the Medical Research Council (SUAG/051 G101400) and the National Institute for Health Research Cambridge Biomedical Research Centre (BRC-1215–20014). J.C.V.S. was supported by the Dioraphte Foundation grant 09–02-03–00, Association for Frontotemporal Dementias Research Grant 2009, Netherlands Organization for Scientific Research grant HCMI 056–13-018, ZonMw Memorabel (Deltaplan Dementie, project number 733 051 042), Alzheimer Nederland and the Bluefield Project. J.D.R. is supported by the Bluefield Project and the National Institute for Health and Care Research University College London Hospitals Biomedical Research Centre, and has received funding from an MRC Clinician Scientist Fellowship (MR/M008525/1) and a Miriam Marks Brain Research UK Senior Fellowship. M.M. has received funding from a Canadian Institute of Health Research operating grant and the Weston Brain Institute and Ontario Brain Institute. M.O. has received funding from Germany’s Federal Ministry of Education and Research (BMBF). R.S-V. is supported by Alzheimer’s Research UK Clinical Research Training Fellowship (ARUK-CRF2017B-2) and has received funding from Fundació Marató de TV3, Spain (grant no. 20143810). R.V. has received funding from the Mady Browaeys Fund for Research into Frontotemporal Dementia. This work was also supported by the EU Joint Programme—Neurodegenerative Disease Research GENFI-PROX grant [2019–02248; to J.D.R., M.O., B.B., C.G., J.C.V.S. and M.S.info:eu-repo/semantics/publishedVersio

Se mig som en människa, inte som en missbrukare : En litteraturstudie om hur personer med drogmissbruk upplever bemötandet av hälso- och sjukvårdspersonalen

Bakgrund: Droganvändningen i Sverige ökar och drogmissbruk ses idag som ett folkhälsoproblem. Ofta behöver personer med ett drogmissbruk söka somatisk vård för sjukdomar eller skador som uppstått på grund av sitt drogmissbruk. Hälso- och sjukvårdspersonal kan därför stöta på dessa personer oberoende av vilket område de arbetar inom. Sjuksköterskan är ansvarig för omvårdnaden och ska även bidra till att vården är personcentrerad. För att personer med ett drogmissbruk ska få en personcentrerad vård behövs kunskap om dessa personers upplevelser och behov.      Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur personer med drogmissbruk upplever hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande inom den somatiska vården.  Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ design. Studien baserades på sju vetenskapliga artiklar. Som analysmetod användes Fribergs (2017) beskrivning.  Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier och sex underkategorier som beskriver hur personer med drogmissbruk upplever bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonalen. De två huvudkategorierna blev upplevelser av positivt bemötande och upplevelser av negativt bemötande. Underkategorierna blev inte lika mycket värd, känslan av misstro, brist på respekt, brist på kunskap samt hjälpsamhet. I resultatet framkom det att personer med ett drogmissbruk upplever att de inte blir bemötta på samma sätt som övriga patienter. De kände sig misstrodda av hälso- och sjukvårdspersonalen och bemötandet var väldigt respektlöst flertal gånger. Trots övervägande negativa upplevelser fanns det även en del positiva upplevelser.  Slutsats: De flesta upplever ett negativt bemötande från hälso- och sjukvårdspersonalen vilket också stämmer överens med forskningen ur ett hälso- och sjukvårdsperspektiv. Brist på kunskap skulle kunna vara en möjlig orsak till detta. Genom ökad kunskap och utbildning kan detta förebyggas.

Se mig som en människa, inte som en missbrukare : En litteraturstudie om hur personer med drogmissbruk upplever bemötandet av hälso- och sjukvårdspersonalen

Bakgrund: Droganvändningen i Sverige ökar och drogmissbruk ses idag som ett folkhälsoproblem. Ofta behöver personer med ett drogmissbruk söka somatisk vård för sjukdomar eller skador som uppstått på grund av sitt drogmissbruk. Hälso- och sjukvårdspersonal kan därför stöta på dessa personer oberoende av vilket område de arbetar inom. Sjuksköterskan är ansvarig för omvårdnaden och ska även bidra till att vården är personcentrerad. För att personer med ett drogmissbruk ska få en personcentrerad vård behövs kunskap om dessa personers upplevelser och behov.      Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur personer med drogmissbruk upplever hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande inom den somatiska vården.  Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ design. Studien baserades på sju vetenskapliga artiklar. Som analysmetod användes Fribergs (2017) beskrivning.  Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier och sex underkategorier som beskriver hur personer med drogmissbruk upplever bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonalen. De två huvudkategorierna blev upplevelser av positivt bemötande och upplevelser av negativt bemötande. Underkategorierna blev inte lika mycket värd, känslan av misstro, brist på respekt, brist på kunskap samt hjälpsamhet. I resultatet framkom det att personer med ett drogmissbruk upplever att de inte blir bemötta på samma sätt som övriga patienter. De kände sig misstrodda av hälso- och sjukvårdspersonalen och bemötandet var väldigt respektlöst flertal gånger. Trots övervägande negativa upplevelser fanns det även en del positiva upplevelser.  Slutsats: De flesta upplever ett negativt bemötande från hälso- och sjukvårdspersonalen vilket också stämmer överens med forskningen ur ett hälso- och sjukvårdsperspektiv. Brist på kunskap skulle kunna vara en möjlig orsak till detta. Genom ökad kunskap och utbildning kan detta förebyggas.

Flows and budgets of nutrients and potentially toxic elements on four Swedish organic farms using digestate from agricultural residues

Few fertilizers are permitted for organic farming, which is a challenge when securing nutrient availability, particularly of nitrogen (N). Digestate from biogas production could be a valuable fertilizer for increasing crop yields, through its high content of plant-available nitrogen (NH4-N), but is rarely used in practice. This study evaluated how anaerobic digestion of manure and use of digestate affected inflows and outflows of nutrients and potentially toxic elements on four organic farms with different solutions for digestate production. Mass flows and element concentrations were documented 3 years on three dairy farms and one crop farm and used for calculating farm budgets. Nitrogen and phosphorus (P) budgets were also calculated for biogas reactor and storage pits on three farms. Nitrogen surplus exhibited large variation (18–87 kg N ha−1 year−1) at farm level, with purchased digestate or poultry manure giving major N inputs. The risk of process losses was high, with up to 40% of N and P in feedstock entering farm biogas reactors not recovered in digestate. The proportion of NH4-N in total N in digestate was slightly higher (2–9%) or lower (37%) than in feedstocks entering farm biogas reactors. Improved stirring in farm biogas reactors and storage pits to decrease N and P sedimentation, particularly when digesting poultry manure, would directly increase digestate value. Two farms purchasing digestate from central biogas plants received a digestate causing significant cadmium inputs. Keeping records on element flows can help to tailor the use of digestate for organic farms to achieve a sustainable use of nutrients