Värdering – En processmodell för värdering av nystartade bolag

Vi vill i denna uppsats utvärdera befintliga begrepp, modeller, metoder och utveckla en processmodell för värderingen av nystartade kapitalintensiva bolag. Vi vill med vår processmodell minimera subjektivitet i bedömningarna och ge användare en modell som täcker grunderna för en pålitlig värdering av expansiva tillväxtbolag utan eller med begränsad finansiell historik. Utifrån denna modell är förhoppningen att värderingen skall ske på en nyanserad grund av modeller från ett flertal grenar inom ekonomi, så som finansiering, produktutveckling, ekonomistyrning etc

Ecological sensitivity: a biospheric view of climate change

Climate change is often characterized in terms of climate sensitivity, the globally averaged temperature rise associated with a doubling of the atmospheric CO2 (equivalent) concentration. In this study, we develop and apply two new ecological sensitivity metrics, analogs of climate sensitivity, to investigate the potential degree of plant community changes over the next three centuries. We use ten climate simulations from the Intergovernmental Panel on Climate Change Fourth Assessment Report, with climate sensitivities from 2–4°C. The concept of climate sensitivity depends upon the continuous nature of the temperature field across the Earth’s surface. For this research, the bridge between climate change and biospheric change predictions is provided by the Equilibrium Vegetation Ecology model (EVE), which simulates a continuous description of the Earth’s terrestrial plant communities as a function of climate. The ecosensitivity metrics applied to the results of EVE simulations at the end of the twenty-first century result in 49% of the Earth’s land surface area undergoing plant community changes and 37% of the world’s terrestrial ecosystems undergoing biome-scale changes. EVE is an equilibrium model, and, although rates of ecological change are not addressed, the resultant ecological sensitivity projections provide an estimate of the degree of species turnover that must occur for ecosystems to be in equilibrium with local climates. Regardless of equilibrium timescales, the new metrics highlight the Earth’s degree of ecological sensitivity while identifying ecological “hotspots” in the terrestrial biosphere’s response to projected climate changes over the next three centuries

The nurse decision making about activating the rapid response system

Sjuksköterskan har ett ansvar enligt lagen att upprätthålla patientsäkerheten. Studier visar att dödsfall och inläggningar på intensivvården kan förebyggas om försämrade patienter får adekvat vård i rätt tid. Det förekommer dock att vårdavdelningars vårdinsatser för försämrade patienter är suboptimala. Den suboptimala vården kan leda till ökad dödlighet, längre vårdtid och ökade kostnader. I många länder har systemet med mobila intensivvårdsteam, i Sverige kallat MIG (mobil intensivvårdsgrupp), införts i syfte att identifiera kritiskt sjuka patienter på vårdavdelning. Studier om effekten av de mobila intensivvårdsteamen har visat olika resultat. Många av studierna redovisar att mortaliteten och antalet hjärtstopp minskat med införandet av systemet, medan andra inte fått någon signifikant skillnad. Syftet med denna studie är att belysa de faktorer som formar sjuksköterskans beslut att kontakta eller avstå från att kontakta MIG för akut försämrade patienter. Metoden är en litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar om den grundutbildade sjuksköterskans beslut och beteende i samband med aktivering av mobila intensivvårdsteam. Resultatet visar att organisatoriska faktorer som hierarki, användandet av subjektiva beslutsgrunder, samt samverkan med team och läkare, är faktorer som formar sjuksköterskans beslut. Slutsatsen är att beslutsfattandet är komplext och att sjuksköterskan i hög utsträckning är beroende av subjektiv information för sina beslut samt att osäkerhet, behov av stöd och erfarenhet präglar sjuksköterskans beslut som i många fall kan beskrivas tas i en "gråzon"

"Det finns ingen plats för blyghet i dagens samhälle.." : En kvalitativ studie om hur lärare talar om blyga elever i klassrummet.

Syftet med min studie har varit att undersöka hur lärare på låg- och mellanstadiet talar om blyghet och om hur man upprätthåller och reproducerar en blyghetsdiskurs. Jag har försökt undersöka hur lärarna resonerar kring ett känsligt ämne som blyghet och utifrån vilka diskurser och repertoarer som råder. Hur ser språkbruket ut och finns det någon skillnad i hur lärarna uttrycker sig om pojkar och flickor? En tredje och mindre frågeställning har varit om man kan se kopplingar i talet till läroplanens skrivelser om värdegrunden. Socialkonstruktionism har varit min teoretiska utgångspunkt och jag har använt mig av de teoretiska begreppen tolkningsrepertoar, identitet, makt, diskurs och sociala konstruktioner när jag analyserat empirin. Jag har förklarat hur blyghet kan se ut ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och har i uppsatsen försökt ifrågasätta de mer psykologiska diskurserna som råder kring blyghet idag, där blygheten ses mer som en del av personligheten. För att undersöka eventuella språkliga skillnader i lärarnas tal om könen har jag inspirerats av en poststrukturalistisk teori, med Foucault som föregrund. Insamlandet av materialet har skett genom kvalitativa halv- strukturerade intervjuer med åtta lärare som arbetar på låg- och mellanstadiet. Min analys visar att lärarna talar på olika sätt om blyga flickor respektive blyga pojkar. Särskilt pojkar verkar vara svårt att veta hur man ska bemöta för lärarna, och blyga pojkar ses till stor del som något problematiskt. Flickor är inte i lika stor utsträckning ett problem, vilket jag förklarar i termer av genusskapande och makt utifrån en poststrukturalistisk teori. Sättet lärarna framställer könen på gör att könsstereotyper upprätthålls och diskurserna reproduceras. Analysen visar vidare på tre olika diskurser och repertoarer. Dels gruppen lärare som ser blyghet som något problematiskt. Dessa lärare talar negativt kring blyga elever och blyghet, och de ses som mer som ett problem. Dels gruppen lärare som inte ser blyghet som ett problem. Den tredje diskurser handlar om lärare som problematiserar att samhället ser blyghet som ett problem idag. Förhoppningsvis kan jag med denna studie bidra till en debatt kring ett så viktigt och svårt ämne som blyghet, som är något vi behöver tala mer om, särskilt i Sverige

Kompetens och ansvar kring hbt och homofobi i skolan : Intervjustudie med lärare i årskurs 7-9

Many reports infer that questions of HBT and homophobia are either poorly addressed or not addressed at all in schools today. This study is based on interviews with teachers of students aged 13 to 15. It is an inquiry to the teacher's thoughts about, knowledge of, and sense of responsibility to inform students of the subjects 'Queer', 'HBT', and 'Homophobia'. Who is responsible for educating the students regarding these subjects and what do teachers think about including these subjects in their curriculum? How do the teachers describe their knowledge of the subjects? Do they require further knowledge themselves in order to educate others in a proper way? The study is grounded in queer theories. This study shows that teachers do have some knowledge and are interested in teaching the subjects. Unfortunately the subject matter presently lacks support and status in schools and as a result is left behind

"Horan, knarkaren och fettot" : En queerfeministisk analys av normer och normskapande bland häxorna i Cirkeln

In this essay, I make a queer feminist analysis of Mats Strandberg’s and Sara Bergmark Elfgren’s teenage novel ”Cirkeln”, which is about six teenage girls who learn that they are witches with a mission to save the world from demons. Using Judith Butler's theories, I examine the norms of sex/gender, ethnicity, class and sexuality found in the text and how these standards are created. I also analyze whether, and if so how, these standards may change when the magical elements enter the text. I also discuss the fact that older Gothic novels with magical elements often have been regarded as queer through history.