List of Doctoral Thesis Titles (March 2019)

Radio Frequency Identification är en relativt gammal teknik (sedan andra världskriget), som upplevt en renässans. Då som nu användes RFID för att identifiera föremål, dock med vissa tekniska skillnader. Ökade krav på industrier och samhället i övrigt har lett till den ”informa-tionsålder” vi nu lever i. Som ett steg i denna utveckling ställs allt högre krav på insamlingen av den information som många processer och beslut baseras på. Förenklat kan kommunika-tionen förklaras som en radiosignal som skickas från en RFID-läsare till en RFID-tagg. Taggen sitter på objektet som skall identifieras och information om objektet finns lagrad i taggen. Radiosignalen väcker taggen som skickar den information som finns lagrad i dess mikrochip tillbaka till läsaren. RFID kan användas i en stor mängd olika områden och applikationer där två av dessa är inom transportnätverk och försörjningskedjor. Anledningen till att detta projekt initierades var att logistikföretaget Schenker AB såg ett behov i att undersöka hur tekniken kan användas inom deras verksamhet. För Schenkers del var det viktigt att få utreda eventuella möjligheter med tekniken, och dess kostnader innan kunderna kom med krav eller önskemål om användning. Tre förslag på hur RFID kan användas i verksamheten har utarbetats för att få en bra bild av hur användningen kan gå till och vad som krävs. Studien visar att det krävs en hel del av Schenker i form av utrustning och även datasystem. De slutsatser som kan dras efter att projektet är genomfört är att det finns potential för förbättringar vid användning av RFID-teknik inom Schenkers verksamhet. Dock är dessa förknippade med relativt höga initiala kostnader. Vidare finns även en del tekniska begränsningar vilket gör att systemet måste planeras och konstrueras noggrant för full funktionalitet. Ytterligare undersökningar måste göras för att få mer underlag för hur pass väl RFID kan användas inom Schenker. Tester och försök i mindre flöden hos Schenker vore ett bra sätt för att få erfarenhet och kunskap om teknikens funktionalitet, möjligheter och begränsningar

Mitochondrial physiology

As the knowledge base and importance of mitochondrial physiology to evolution, health and disease expands, the necessity for harmonizing the terminology concerning mitochondrial respiratory states and rates has become increasingly apparent. The chemiosmotic theory establishes the mechanism of energy transformation and coupling in oxidative phosphorylation. The unifying concept of the protonmotive force provides the framework for developing a consistent theoretical foundation of mitochondrial physiology and bioenergetics. We follow the latest SI guidelines and those of the International Union of Pure and Applied Chemistry (IUPAC) on terminology in physical chemistry, extended by considerations of open systems and thermodynamics of irreversible processes. The concept-driven constructive terminology incorporates the meaning of each quantity and aligns concepts and symbols with the nomenclature of classical bioenergetics. We endeavour to provide a balanced view of mitochondrial respiratory control and a critical discussion on reporting data of mitochondrial respiration in terms of metabolic flows and fluxes. Uniform standards for evaluation of respiratory states and rates will ultimately contribute to reproducibility between laboratories and thus support the development of data repositories of mitochondrial respiratory function in species, tissues, and cells. Clarity of concept and consistency of nomenclature facilitate effective transdisciplinary communication, education, and ultimately further discovery

Mitochondrial physiology

As the knowledge base and importance of mitochondrial physiology to evolution, health and disease expands, the necessity for harmonizing the terminology concerning mitochondrial respiratory states and rates has become increasingly apparent. The chemiosmotic theory establishes the mechanism of energy transformation and coupling in oxidative phosphorylation. The unifying concept of the protonmotive force provides the framework for developing a consistent theoretical foundation of mitochondrial physiology and bioenergetics. We follow the latest SI guidelines and those of the International Union of Pure and Applied Chemistry (IUPAC) on terminology in physical chemistry, extended by considerations of open systems and thermodynamics of irreversible processes. The concept-driven constructive terminology incorporates the meaning of each quantity and aligns concepts and symbols with the nomenclature of classical bioenergetics. We endeavour to provide a balanced view of mitochondrial respiratory control and a critical discussion on reporting data of mitochondrial respiration in terms of metabolic flows and fluxes. Uniform standards for evaluation of respiratory states and rates will ultimately contribute to reproducibility between laboratories and thus support the development of data repositories of mitochondrial respiratory function in species, tissues, and cells. Clarity of concept and consistency of nomenclature facilitate effective transdisciplinary communication, education, and ultimately further discovery

Analys av lämplighet för användning av RFID-teknik inom Schenkers verksamhet

Radio Frequency Identification är en relativt gammal teknik (sedan andra världskriget), som upplevt en renässans. Då som nu användes RFID för att identifiera föremål, dock med vissa tekniska skillnader. Ökade krav på industrier och samhället i övrigt har lett till den ”informa-tionsålder” vi nu lever i. Som ett steg i denna utveckling ställs allt högre krav på insamlingen av den information som många processer och beslut baseras på. Förenklat kan kommunika-tionen förklaras som en radiosignal som skickas från en RFID-läsare till en RFID-tagg. Taggen sitter på objektet som skall identifieras och information om objektet finns lagrad i taggen. Radiosignalen väcker taggen som skickar den information som finns lagrad i dess mikrochip tillbaka till läsaren. RFID kan användas i en stor mängd olika områden och applikationer där två av dessa är inom transportnätverk och försörjningskedjor. Anledningen till att detta projekt initierades var att logistikföretaget Schenker AB såg ett behov i att undersöka hur tekniken kan användas inom deras verksamhet. För Schenkers del var det viktigt att få utreda eventuella möjligheter med tekniken, och dess kostnader innan kunderna kom med krav eller önskemål om användning. Tre förslag på hur RFID kan användas i verksamheten har utarbetats för att få en bra bild av hur användningen kan gå till och vad som krävs. Studien visar att det krävs en hel del av Schenker i form av utrustning och även datasystem. De slutsatser som kan dras efter att projektet är genomfört är att det finns potential för förbättringar vid användning av RFID-teknik inom Schenkers verksamhet. Dock är dessa förknippade med relativt höga initiala kostnader. Vidare finns även en del tekniska begränsningar vilket gör att systemet måste planeras och konstrueras noggrant för full funktionalitet. Ytterligare undersökningar måste göras för att få mer underlag för hur pass väl RFID kan användas inom Schenker. Tester och försök i mindre flöden hos Schenker vore ett bra sätt för att få erfarenhet och kunskap om teknikens funktionalitet, möjligheter och begränsningar