Reference pricing of pharmaceuticals

We consider a therapeutic market with potentially three pharmaceutical firms. Two of the firms offer horizontally differentiated brand-name drugs. One of the brand-name drugs is a new treatment under patent protection that will be introduced if the profits are sufficient to cover the entry costs. The other brand-name drug has already lost its patent and faces competition from a third firm offering a generic version perceived to be of lower quality. This model allows us to compare generic reference pricing (GRP), therapeutic reference pricing (TRP), and no reference pricing (NRP). We show that competition is strongest under TRP, resulting in the lowest drug prices (and medical expenditures). However, TRP also provides the lowest profits to the patent-holding firm, making entry of the new drug treatment least likely. Surprisingly, we find that GRP distorts drug choices most, exposing patients to higher health risks

“We just move things outside” : A qualitative study ofhow preschool teachers work with outdoor pedagogy.

Uppsatsen är en kvalitativ studie som handlar om förskollärarens arbetssätt med utomhuspedagogik. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver arbetet med utomhuspedagogik. Frågeställning som besvaras i denna studie:  Hur beskriver förskollärare att dem använder utomhuspedagogik i sitt arbete? För att besvara studiens syfte och frågeställningar har två fokusgruppsintervjuer med åtta förskollärare genomförts där resultatet analyserats utifrån en tematisk analys. I resultatet har det framkommit att förskollärarna använder utomhuspedagogik men att de vill utveckla arbetet mer. Vidare framkommer det att förskollärarnas förhållningssätt och förutsättningar påverkar hur de arbetar med utomhuspedagogik. En förutsättning är exempelvis att det inte finns tillräckligt med tid och att planeringen för utomhuspedagogiken inte prioriteras mycket. Studien ska lyfta nya perspektiv om hur utomhuspedagogiken kan utformas i praktiken. I fokusgruppsintervjuerna har det framkommit att samtliga förskollärare upplever att “Vi flyttar bara ut sakerna”

How can a medium-sized technical company develop its flow of information when developing a new product? : A qualitative study on Silvent AB

Rapportens syfte var att undersöka hur ett medelstort tekniskt företag kan utveckla sittinformationsflöde internt vid framtagning av en ny produkt. Valet av studiens syfte grundarsig i att organisationer i företag oftast inte prioriteras utan att det är produktionen somgenomför effektiviseringar och förbättringar medan organisationen lätt glöms bort. Attundersöka detta informationsflöde mellan teknisk avdelning och resterande avdelningar ikedjan av informationsflödet gav studien både en prägel av ingenjörs- ochpersonalvetarperspektiv. Litteraturstudien låg till grund för rapporten och de kommunikativafaktorerna som påverkar organisationen vid framtagningen av en ny produkt varorganisationsteorier, standardiserat arbetssätt för att undvika slöseri av information, olikatyper av kommunikation och förbättringsarbete. Genom att intervjua berörda avdelningar påSilvent AB kunde en grundläggande bild av nuläget och organisationen skapas, vilket senareblev grunden för analysen. Slutsats kunde dras genom att jämföra teori, intervjuer ochnulägesbeskrivning. Denna grundades även utifrån frågeställningen och syftet i hur ettmedelstort tekniskt företag skulle kunna utveckla sitt informationsflöde internt vidframtagning av en ny produkt i framtiden. Slutsatser som framkom i studien för att kunnauppfylla detta var att skapa en teknisk bro som förtydligar och förmedlar kommunikationen inom organisationen på ett effektivt sätt.The purpose of the report was to investigate how a medium-sized technical company candevelop its information flow internally when developing a new product. The choice of thepurpose of the study is that organizations in companies are usually not prioritized without itbeing production that performs efficiency improvements and improvements while theorganization easily forget. Examining this flow of information between the technicaldepartment and the other parties gave the study both an element of engineering and personnelscience. The literature study formed the basis for the report and the communicative factorsthat affect the organization in the production of a new product were organizational theories,standardized methods of preventing the dissemination of information, different types ofcommunication and improvement work. By interviewing the relevant departments at SilventAB, a basic picture of the present and the organization could be created, which later becamethe basis for the analysis. Conclusion could be drawn by comparing theory, interviews andcurrent position description. The conclusion was also based on the question and purpose ofhow a medium-sized technical company could develop its information flow internally whendeveloping a new product in the future. Conclusions found in the study to meet this were tocreate a technical bridge that clarifies and communicates communication within theorganization effectively

“We just move things outside” : A qualitative study ofhow preschool teachers work with outdoor pedagogy.

Uppsatsen är en kvalitativ studie som handlar om förskollärarens arbetssätt med utomhuspedagogik. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver arbetet med utomhuspedagogik. Frågeställning som besvaras i denna studie:  Hur beskriver förskollärare att dem använder utomhuspedagogik i sitt arbete? För att besvara studiens syfte och frågeställningar har två fokusgruppsintervjuer med åtta förskollärare genomförts där resultatet analyserats utifrån en tematisk analys. I resultatet har det framkommit att förskollärarna använder utomhuspedagogik men att de vill utveckla arbetet mer. Vidare framkommer det att förskollärarnas förhållningssätt och förutsättningar påverkar hur de arbetar med utomhuspedagogik. En förutsättning är exempelvis att det inte finns tillräckligt med tid och att planeringen för utomhuspedagogiken inte prioriteras mycket. Studien ska lyfta nya perspektiv om hur utomhuspedagogiken kan utformas i praktiken. I fokusgruppsintervjuerna har det framkommit att samtliga förskollärare upplever att “Vi flyttar bara ut sakerna”

Population management - ett försök att minska kvicksilverhalten i gädda i Helgasjön.

Resultat från fisken 1979 visade oväntat stor andel gös bland rovfisken i Helgasjön. Då gösens föda utgörs till mindre del än gäddans av abborre motverkar den stora göspopulationen och dess predation ansträngningarna att med riktat fiske påverka abborrpopulationen med avseende på individantal och tillväxttakt. Undersökningarna 1980 bekräftar abborrens nyckelroll för kvicksilverhalten i gädda i Helgasjön.Resultat från fisken 1979 visade oväntat stor andel gös bland rovfisken i Helgasjön. Då gösens föda utgörs till mindre del än gäddans av abborre motverkar den stora göspopulationen och dess predation ansträngningarna att med riktat fiske påverka abborrpopulationen med avseende på individantal och tillväxttakt. Undersökningarna 1980 bekräftar abborrens nyckelroll för kvicksilverhalten i gädda i Helgasjön

Effekter av åtgärder mot fosforförluster från jordbruksmark och åtgärdsutrymme

EU:s ramvattendirektiv ställer stora krav på åtgärder för minskade växtnäringsförluster från jordbruksmarken. Denna rapport uppdaterar kunskapsläget för det underlag som hittills använts inom Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram för åtgärder mot fosforförluster, och sammanställer också kunskapen kring nya åtgärder för kväve och fosfor. En del uppdateringar kring åtgärders effekter och metoder för uppskattning av åtgärdsutrymmen föreslås, men för flera åtgärder är kunskapsunderlaget fortfarande litet. Det gäller till exempel kalkfilterdiken, tvåstegsdiken och strukturkalkning med de produktblandningar som används idag. Att man behöver sätta ett stort effektintervall för en åtgärd beror ibland på bristande underlag, men ofta på att effekten varierar naturligt beroende på förutsättningarna. Att snäva in åtgärdsutrymmet till de förhållanden som ger en god effekt är ett sätt att få större total effekt och säkrare resultat på ett mindre utrymme. För våtmarker, dammar och skyddszoner föreslås metoder för att optimera placering, t ex utefter hydraulisk belastning och fosforbelastning, för att begränsa åtgärdsutrymmet till de områden där man kan förvänta sig en viss effekt. Åtgärdsutrymmet behöver i vissa fall definieras efter fler kriterier än de rent naturvetenskapliga. För strukturkalkning bör det exempelvis inte bara begränsas av lerhalt utan också av faktorer som har med möjlighet till timing och tillgång på kalk att göra. För stallgödselåtgärder finns ett omfattande regelverk, och för områden som omfattas av Nitratdirektivet bör man kunna anta att åtgärder redan är genomförda och att utrymme för ytterligare implementering därmed är litet. Hur lång tid det tar innan en åtgärd ger effekt och dess varaktighet är något som måste beaktas i effektuppskattning. Här är åtgärden som gäller att minska markens fosforförråd genom minskad stallgödseltillförsel exempel på en åtgärd som får effekt först efter lång tid. Därför bör den tas bort ur åtgärdsprogrammet, som har ett annat tidsperspektiv vad gäller effektuppskattningar. Det är dock fortfarande en viktig åtgärd på gårdar med fosforrika marker. Åtgärder, som inte tidigare ingått i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram är exempelvis precisionsgödsling, fånggrödor, reducerad jordbearbetning, täckdikning och dikesunderhåll, samt reglerbar dränering. Dessa är åtgärder med god potential, men där några kan få motsägande effekter på kväve- respektive fosforförluster

Åtgärder i jordbruket mot övergödning - förslag till system för uppföljning av effekt

Läckage av kväve och fosfor från jordbruket bidrar till övergödning i vattendrag, sjöar och hav. I ett effektivt åtgärdsarbete för minskat näringsläckage behöver alla delar finns med, från kunskap om åtgärders funktion och effektivitet till uppföljning av den samlade effekten i jordbrukslandskapets vatten. Här ingår också att ta fram underlag i form av näringsläckage beroende av plats så att åtgärder kan väljas och lokaliseras dit de ger störst nytta. Det behövs också vägledningar, checklistor och verktyg till stöd i det lokala åtgärdsarbetet. För att allt ska fungera behövs systemstöd där inte bara rådata utan också beräknad information kan lagras och tillgängliggöras i en form som passar olika användare. Dessutom behöver det dokumenteras var, när och hur åtgärder har genomförts, inte bara de åtgärder som har stöd från Landsbygdsprogrammet. Stöd för samordning mellan myndigheter, organisationer, brukare med flera för erfarenhetsutbyte och delaktighet i utvecklingsarbetet är också en viktig funktion. Här sammanfattas förslag på hur arbetssättet för åtgärdsarbete mot övergödning kan utvecklas. Förslagen har valts så att de så långt som möjligt kompletterar eller bygger på redan existerande verksamheter, projekt och försök. Förslagets struktur kan också användas för exempelvis åtgärder för ökad biologisk mångfald och för klimatåtgärder. Rapporten har tagits fram med finansiering från SLU:s miljöanalys och Havs- och vattenmyndigheten