Demystifying process-level scalability challenges in fashion remanufacturing: An interdependence perspective

Abstract The purpose of this paper is to determine how process-level challenges can be solved in order improve scalability of fashion remanufacturing. In order to do so, and prescribe solutions, the paper first conducts a systematic literature review to reveal three categories of process-level challenges that are related to sourcing of input material, process throughput time, and skillset requirement. These categories further guided us in conducting case study with a Swedish charity-owned fashion remanufacturer for exploring how the challenges are addressed and solved in order to achieve process-level scalability. First, our study reveals a systematized approach to determine product-process categories defined by production volume and degree of remanufacturing. Second, by exploring the process-level challenges of six different remanufactured product groups in the case study organization we identify process-level requirements for scalability, and challenges when these are unmet. The findings show that in fashion remanufacturing (particularly disassembly and reassembly), low degree of coupling, high level of formalization of activities and low skill specificity can be ways to attain process-level scalability. Overall, this highlights the need to build lower interdependence between disassembly and reassembly during fashion remanufacturing

The Industrial TransformationTowards the Circular Economy : Dynamics, Drivers and Constraints

The notion of the circular economy has recently been posited as a vital strategy to mitigate climate change. At the industrial level, the circular economy envisions socio-industrial transformation to closed-loop material systems. Presently, however, discussions of the circular economy do not include an evolutionary view of how industrial transformations may give rise to the changes in institutions and industries, as well as technological innovation. In particular, the existing assumptions in the literature have lacked an understanding of the industrial transformation mechanisms at the value chain and supply chain levels. Moreover, the interplay between actors’ transition strategies and the circularity of material and economic value have mostly been overlooked in static analyses. To that end, I aim to achieve the following objectives in this thesis: (1) framing the transformation forces and opportunities that drive the industrial transition towards a circular economy; (2) providing an understanding of the challenges in managing the transformation mechanisms towards the circular economy and how they influence supply-chain-related decisions; and (3) examining the dynamics of the material and financial flows within evolving supply chain systems enabling or constraining the circular economy strategy of incumbents. Using a mixed-method research approach, in this thesis I expand the boundaries of the theoretical foundation of the circular economy by putting an evolutionary perspective at the center of the transition for both the ecological and industrial sides. The findings indicate that actors adopt different strategies to overcome the transition tensions and capture opportunities based on their perceptions of short- and long-term disruption impacts on their businesses. In addition, actors’ value chain positions influence the implications of transition tensions on their businesses and the complementarities required to overcome them (such as technologies, operational skills and business relationships). This means that actors experience different behavioral and transition dilemmas along the upstream and downstream of the value chain. Above all, the evolving external business environment plays a vital role in actors’ ability to adapt to structural changes and capture business opportunities. When firms adopt circular economy principles at the supply chain level, they constantly revise their assumptions about their financial performance and the possibility of reusing products based on the strategic decisions of other supply chain members. Thus, the circularity of material and financial flows reaches beyond the boundaries of individual firms, and the outcomes of interactions between actors’ circular economy strategies may not necessarily enhance and sustain the circularity of material and economic performance for all actors along the supply chain. This thesis contributes to the theoretical foundation of the circular economy by conceptually framing the industrial transformation towards a circular economy from a systemic and evolutionary perspective. Consequently, it contributes to the current circular economy discourse by expanding the ecological view to an evolutionary view of industrial transformation. Moreover, this study sheds light on the fact that the transformation to the circular economy at the supply chain level comes with dynamic changes in actor positions and roles over time. Transition at the supply chain level is more than just a static view of the optimization of material flows. The research provides implications for policymakers considering the impacts of the upcoming industrial transition to the circular economy at the sociotechnical system level, which requires dynamic business positioning by industrial actors. The results may serve to help actors understand that the interrelationships, misalignments and interplay of their strategies towards the circular economy reach beyond the linear approach of managing customer and supplier relationships.Den cirkulära ekonomin har nyligen lanserats som en nyckelstrategi för att begränsa klimatförändringar. Begreppet innebär en socio-industriell omvandling till slutna kretslopp för material. För närvarande saknar dock diskussionerna om den cirkulära ekonomin en evolutionär syn på hur industriella omvandlingar kan ge upphov till utveckling av institutioner, industrier och tekniska innovationer. I synnerhet förbiser den akademiska litteraturen att förståelse skapas för industriella omvandlingsmekanismer genom att värde- och försörjningskedjor tillämpas som analysnivå. Vidare har forskningen fastnat i en statisk analys av samspelet mellan aktörers omställningsstrategier samt av materiella och finansiella flödens cirkularitet. Baserat på detta syftar denna doktorsavhandling till att uppnå följande mål: 1) Att rama in de drivkrafter och möjligheter som driver på den industriella omställningen till en cirkulär ekonomi; 2) Att skapa förståelse för utmaningar med att hantera mekanismer i omställningen till en cirkulär ekonomi och för hur dessa utmaningar påverkar beslut som relaterar till försörjningskedjan; 3) Att undersöka dynamiken i materiella och finansiella flöden inom försörjningskedjor under utveckling samt vad som möjliggör eller begränsar etablerade företags cirkulära strategier. Genom en forskningsmetod som blandar kvalitativ och kvantitativ metod utvidgar denna avhandling gränserna för den teoretiska grunden till den cirkulära ekonomin. Detta görs genom att placera ett evolutionärt perspektiv i centrum för omställningen till en cirkulär ekonomi. Resultaten indikerar att aktörer antar olika strategier för att övervinna slitningar under omställningen liksom för att ta vara på möjligheter som omställningen skapar. Dessa strategiska val baseras på aktörernas uppfattning om hur störningar kommer att påverka deras verksamheter på kort och lång sikt. Vidare påverkar aktörernas position i värdekedjan vilka konsekvenser slitningar under omställningen får för deras verksamheter, samt vilka komplement som krävs för att övervinna dessa slitningar (såsom teknologiska, operativa och relationella komplement). Detta innebär att aktörer beter sig olika under omställningen beroende på om de befinner sig uppströms eller nedströms i värdekedjan. Vidare spelar det föränderliga affärslandskapet en avgörande roll för aktörernas förmåga att anpassa sig till strukturella förändringar och att ta vara på möjligheter som omställningen skapar. När aktörer antar cirkulära principer inom försörjningskedjan tvingas de ständigt ändra sina antaganden om finansiella resultat och möjligheterna att återanvända produkter, utifrån strategiska beslut av andra aktörer i försörjningskedjan. Således ligger cirkulariteten hos materiella och finansiella flöden utanför det enskilda företagets gränser. Därmed leder samverkan kring aktörers cirkulära strategier inte nödvändigtvis till att materiella och finansiella flödens cirkularitet förbättras eller upprätthålls för alla aktörer i försörjningskedjan. Denna avhandling bidrar till den teoretiska grunden för den cirkulära ekonomin genom att konceptuellt rama in den industriella omvandlingen till en cirkulär ekonomi ur ett systemiskt och evolutionärt perspektiv. Följaktligen bidrar avhandlingen till den pågående diskussionen om den cirkulära ekonomin genom att bredda den ekologiska synen med en evolutionär syn på industriell omvandling. Dessutom belyser avhandlingen att omställningen till en cirkulär ekonomi innebär dynamiska försörjningskedjor med föränderliga aktörspositioner och -roller över tid. Omställningen innebär mer än bara en statisk bild av hur materialflödena kan optimeras inom försörjningskedjan. Vidare har denna forskning implikationer för beslutsfattare, som bör överväga effekterna av den kommande industriella omställningen till cirkulär ekonomi på socio-teknisk systemnivå. Dessutom hjälper resultaten management att förstå att samband, missanpassningar och samspel mellan cirkulära strategier skiljer sig avsevärt från motsvarande linjära strategier för att hantera kund- och leverantörsrelationer.This research was jointly conducted in Politecnico di Milano and KTH Royal Institute of Technology.</p