Upplevelser av prestationskrav, en fråga om genusordning?

Denna uppsats behandlar hur elever upplever prestationskrav ur ett genusperspektiv, baserat på sex diskurser av Inga Wernersson samt om det finns någon skillnad mellan killar och tjejer men även om det finns någon skillnad mellan elever på estisk/ praktiska program och elever på teoretiska program. Teorin som ligger till grund för uppsatsen är de sex diskurser av Wernersson. Metoden som föreligger analysen är en kvantitativ studie för att en viss generalisering skall kunna göras vilket inte hade varit möjligt med intervjumetoden. Undersökningen är genomförd bland 100 elever på en gymnasieskola i södra Sverige. Resultatet visar att det finns en del skillnader mellan eleverna på de olika programmen men att den största skillnaden finns mellan killarna och tjejerna totalt sett, tjejerna anser ser betydligt mer stressade och oroliga över skolarbetet än killarna. Vidare visar undersökningen att det i skolan finns en tänkbar genusordning men att ingen av Wernerssons sex olika diskurser är mer framträdande och påverkar elevernas prestationer. Däremot kan det tolkas som att det är en kombination av dessa som ger konsekvenser för eleverna och då framförallt tjejerna, det är kaos i genusbalansen

Transition to sustainable consumption patterns : Synthesis within the framework of the in-depth evaluation of the environmental objectives 2015

THE ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY IS TASKED WITH REGULARLY CONDUCTING evaluations of the progress being made towards the 16 Swedish environmental quality objectives and the generational goal. The in-depth evaluation for 2015 will provide a basis for: • The government’s policies and priorities • Public debate • The planning and development of work relating to the environment by government agencies • Dialogue between stakeholders As a basis for the 2015 evaluation, certain aspects of the overarching analysis were carried out within the framework of three selected focus areas: • Environmental and climate-related efforts of the business sector • Sustainable consumption • Sustainable urban development This report summarises the work being carried out within the framework of the focus area Sustainable consumption. By placing the spotlight on consumers in the transition, we highlight how different stakeholders in society can contribute to more environmentally compatible consumer behaviour and analyse how policies and instruments can incentivise environmentally sustainable choices and behaviour. This report has been prepared by the Environmental Protection Agency’s experts, working closely with a working group consisting of representatives of the Energy Agency, Public Health Agency, Agency for Marine and Water Management, Chemicals Agency, Consumer Agency, Royal Institute of Technology (KTH), National Food Administration, Society for Nature Conservation, County Administration Board of Gotland, RUS - Regional Development & Cooperation within the environmental objectives system, Forest Industries Federation, Trade Federation, Consumers’ Association and Region Västra Götaland. The Agency for Growth Policy Analysis and the County Administrative Board of Dalarna also contributed to the work. The Environmental Protection Agency is responsible for the content of the report. The Agency would like to thank all the contributors for their commitment and contributions to this synthesis report. Eva Ahlner (project leader for the focus area ‘Sustainable consumption’) and Annica Carlsson (Section for Instruments, Natural Resources and Ecocycles) were responsible for writing this report. Stockholm, October 2015 Björn Risinger Director Genera

Network governance of the commons

The survival of the commons is closely associated with the potential to find ways to strengthen contemporary management systems, making them more responsive to a number of complexities, like the dynamics of ecosystems and related, but often fragmented, institutions. A discussion on the desirability of finding ways to establish socalled cross-scale linkages, i.e. connections among different actors from different levels, i.e. connections among different actors from different levels of organisation and geographical settings, recently has been vitalised in the literature. The establishment of such linkages is believed to have many advantages for the sustainable management of the commons. In the same vein, concepts like adaptive management, comanagement and adaptive co-management have been discussed. In essence, these ways of organizing management to generate alternative governance systems are more closely related to network governance and social network theory, than to political administrative hierarchy. However, so far, attempts to incorporate social network analysis (SNA) in this literature have been rather few, and not particularly elaborate. In this paper, a framework for such an approach will be presented. The framework provides an analytical skeleton for the understanding of joint management and the establishment of cross-scale linkages. The relationships between structural network properties - like density, centrality and heterogeneity, and innovation in adaptive co-management systems - are highlighted as major features of high functioning management systems. The paper makes a theoretical and methodological contribution to the understanding of co-management, and thereby to the survival of the commons.Godkänd; 2006; 20070920 (ysko

Network governance of the commons

The survival of the commons is closely associated with the potential to find ways to strengthen contemporary management systems, making them more responsive to a number of complexities, like the dynamics of ecosystems and related, but often fragmented, institutions. A discussion on the desirability of finding ways to establish so-called cross-scale linkages has recently been vitalised in the literature. In the same vein, concepts like adaptive management, co-management and adaptive co-management have been discussed. In essence, these ways of organizing management incorporate an implicit assumption about the establishment of social networks and is more closely related to network governance and social network theory, than to political administrative hierarchy. However, so far, attempts to incorporate social network analysis (SNA) in this literature have been rather few, and not particularly elaborate. In this paper, a framework for such an approach will be presented. The framework provides an analytical skeleton for the understanding of joint management and the establishment of cross-scale linkages. The relationships between structural network properties - like density, centrality and heterogeneity - and innovation in adaptive co-management systems are highlighted as important to consider when crafting institutions for natural resource management. The paper makes a theoretical and methodological contribution to the understanding of co-management, and thereby to the survival of the commons.Validerad; 2008; 20071105 (annica_s)</p

Att leva med DAMP och ADHD - en empirisk studie om hur pedagoger kan underlätta och stödja barn som lever med DAMP och ADHD

Denna uppsats är en empirisk studie om hur man behandlar barn med DAMP och ADHD och hur man som pedagog kan underlätta för barn med neuropsykiatriska diagnoser i skolan. Syftet med uppsatsen är att få insikt i hur det är för barn att leva med DAMP och ADHD och hur det påverkar dem i skolan. Vi ville veta vad vi kan göra för att vara hjälpande pedagoger för dessa barn. I litteraturdelen har vi tagit upp fakta om DAMP och ADHD, hur hjärnan påverkar DAMP och ADHD, pedagogik gällande DAMP och ADHD. Resultatet grundas på våra intervjuer med specialpedagoger som har arbetat med barn med DAMP och ADHD under många år. Grundskolan var målgruppen och barnen var mellan 7 – 10 år gamla. Resultatet visar att struktur och regler är viktigt för att det ska fungera för barn som lever med DAMP eller ADHD i skolan, det visar även att det är viktigt att skola och hem samarbetar för barnens bästa

När livet på ett ögonblick förändras : Anhörigas upplevelse av traumatiskt dödsfall

Bakgrund: När livet på ett ögonblick förändras genom ett oförutsett traumatiskt dödsfall rubbas de anhörigas grundläggande trygghet och tillvaro och livet ställs på sin spets. Den oförutsedda händelsen innebär en stark känslomässig påverkan vilken för de anhöriga kan vara svår att hantera. I den påfrestande och sårbara situation som den anhöriga befinner sig i efter ett traumatiskt dödsfall är behovet av stödinsatser och ett professionellt bemötande av stor betydelse. Sjuksköterskeprofession innefattar möten med anhöriga som befinner sig i kris vid traumatiskt dödsfall och en viktig del i dessa möten är att stödja och ge omsorg. I mötet med anhöriga i kris anses ett personcentrerat förhållningssätt vara en förutsättning. Genom att etablera en god vårdrelationen byggd på medkänsla, förståelse och tilltro kan den fortsatta sorgeprocessen främjas och framtida ohälsa förebyggas. Syfte: Syftet var att undersöka anhörigas upplevelser vid traumatiskt dödsfall. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Datainsamlingen utfördes i de två databaserna PubMed och CINAHL, där ämnesord och sökord valdes utifrån syftets bärande begrepp.Resultat: I föreliggande arbete identifierades fem huvudkategorier, reaktioner i samband med dödsbeskedet, existentiellt lidande, betydelsen av stöd från hälso- och sjukvården, förlustens påverkan på familjerelationerna samt strategier för att uthärda förlusten. Slutsats: De anhöriga betonade att det bemötande och de stödinsatser som erhölls av hälso- och sjukvårdspersonal vid ett traumatiskt dödsfall var avgörande för hela upplevelsen. Dock visade resultatet i föreliggande arbete att de anhörigas känslomässiga behov ofta inte tillfredsställdes. Anhöriga upplevde även att hälso- och sjukvårdspersonalen var i behov av mer utbildning i att bemöta anhöriga i kris vid traumatiskt dödsfall och en ökad medvetenhet om relevant krisstöd

När livet på ett ögonblick förändras : Anhörigas upplevelse av traumatiskt dödsfall

Bakgrund: När livet på ett ögonblick förändras genom ett oförutsett traumatiskt dödsfall rubbas de anhörigas grundläggande trygghet och tillvaro och livet ställs på sin spets. Den oförutsedda händelsen innebär en stark känslomässig påverkan vilken för de anhöriga kan vara svår att hantera. I den påfrestande och sårbara situation som den anhöriga befinner sig i efter ett traumatiskt dödsfall är behovet av stödinsatser och ett professionellt bemötande av stor betydelse. Sjuksköterskeprofession innefattar möten med anhöriga som befinner sig i kris vid traumatiskt dödsfall och en viktig del i dessa möten är att stödja och ge omsorg. I mötet med anhöriga i kris anses ett personcentrerat förhållningssätt vara en förutsättning. Genom att etablera en god vårdrelationen byggd på medkänsla, förståelse och tilltro kan den fortsatta sorgeprocessen främjas och framtida ohälsa förebyggas. Syfte: Syftet var att undersöka anhörigas upplevelser vid traumatiskt dödsfall. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Datainsamlingen utfördes i de två databaserna PubMed och CINAHL, där ämnesord och sökord valdes utifrån syftets bärande begrepp.Resultat: I föreliggande arbete identifierades fem huvudkategorier, reaktioner i samband med dödsbeskedet, existentiellt lidande, betydelsen av stöd från hälso- och sjukvården, förlustens påverkan på familjerelationerna samt strategier för att uthärda förlusten. Slutsats: De anhöriga betonade att det bemötande och de stödinsatser som erhölls av hälso- och sjukvårdspersonal vid ett traumatiskt dödsfall var avgörande för hela upplevelsen. Dock visade resultatet i föreliggande arbete att de anhörigas känslomässiga behov ofta inte tillfredsställdes. Anhöriga upplevde även att hälso- och sjukvårdspersonalen var i behov av mer utbildning i att bemöta anhöriga i kris vid traumatiskt dödsfall och en ökad medvetenhet om relevant krisstöd