När föräldrarna inte räcker till – anlitade och lämpliga fosterhem under 1900-talet

I alla tider och i alla samhällen har det funnits barn som av olika skäl inte har kunnat växa upp hos sina biologiska föräldrar. Lösningarna på problemen har varierat, i Sverige har det vanligaste varit att dessa barn placerats i fosterhem. När lagen om samhällets barnavård trädde i kraft år 1926 blev det obligatoriskt för alla kommuner att inrätta en barnavårdsnämnd. Dessa nämnder ansvarade för placeringar av barn och för kontroll av fosterhem. Fosterföräldrarna skulle vara lämpliga. Denna artikel handlar om vilka som anlitades som fosterföräldrar under 1900-talet. Studien bygger på textanalyser av fosterbarnsvårdens praktik. Studien visar att barnavårdsnämnden hade ambitionen att placera barn i familjekonstellationer som bedömdes vara ”normala” och ”naturliga”, för att bidra till normalisering. Fosterföräldrarna skulle helst vara gifta par. De skulle varken vara för gamla eller för unga. I mitten av seklet var fosterföräldrar ur mellanskiktet överrepresenterade. Under 1970-talet var det ett skifte i vilka som anlitades. Det blev exempelvis mindre vanligt med placering hos släktingar. Det ställdes nya krav på fosterföräldrarnas lämplighet. Tidigare erfarenhet av barn ansågs nu önskvärt. Vissa fosterföräldrar kunde benämnas som en typ av experter, deras hem kunde beskrivas i termer av behandlingshem

Co-detection of dopamine and glucose with high temporal resolution

Neuronal activity and brain glucose metabolism are tightly coupled, where triggered neurotransmission leads to a higher demand for glucose. To better understand the regulation of neuronal activity and its relation to high-speed metabolism, development of analytical tools that can temporally resolve the transients of vesicular neurotransmitter release and fluctuations of metabolites such as glucose in the local vicinity of the activated neurons is needed. Here we present an amperometric biosensor design for rapid co-detection of glucose and the neurotransmitter dopamine. The sensor is based on the immobilization of an ultra-thin layer of glucose oxidase on to a gold-nanoparticle-covered carbon fiber microelectrode. Our electrode, by altering the potential applied at the sensor surface, allows for the high-speed recording of both glucose and dopamine. We demonstrate that, even though glucose is electrochemically detected indirectly through the enzymatic product and the electroactive dopamine is sensed directly, when exposing the sensor surface to a mixture of the two analytes, fluctuations in glucose and dopamine concentrations can be visu alized with similar speed and at a millisecond time scale. Hence, by minimizing the enzyme coating thickness at the sensor surface, dual detection of glucose and dopamine can be realized at the same sensor surface and at time scales necessary for monitoring fast metabolic alterations during neurotransmission

Counting the number of enzymes immobilized onto a nanoparticle-coated electrode

To immobilize enzymes at the surface of a nanoparticle-based electrochemical sensor is a common method to construct biosensors for non-electroactive analytes. Studying the interactions between the enzymes and nanoparticle support is of great importance in optimizing the conditions for biosensor design. This can be achieved by using a combination of analytical methods to carefully characterize the enzyme nanoparticle coating at the sensor surface while studying the optimal conditions for enzyme immobilization. From this analytical approach, it was found that controlling the enzyme coverage to a monolayer was a key factor to significantly improve the temporal resolution of biosensors. However, these characterization methods involve both tedious methodologies and working with toxic cyanide solutions. Here we introduce a new analytical method that allows direct quantification of the number of immobilized enzymes (glucose oxidase) at the surface of a gold nanoparticle coated glassy carbon electrode. This was achieved by exploiting an electrochemical stripping method for the direct quantification of the density and size of gold nanoparticles coating the electrode surface and combining this information with quantification of fluorophore-labeled enzymes bound to the sensor surface after stripping off their nanoparticle support. This method is both significantly much faster compared to previously reported methods and with the advantage that this method presented is non-toxic

Se, uppfatta, höra, men inte störa : En utvärdering av umgängesstöd för barn

Denna studie är en utvärdering av umgängesstöd för barn enligt Föräldrabalken vid en av socialtjänstens umgängesverksamheter i Stockholm, där stödet verkställs i en särskild lokal. Syftet med studien är att utvärdera umgängesstödet i relation till dess avsikt att skapa trygghet för barnet och bidra till ett normaliserat umgänge. Normalisering betyder i detta sammanhang att barn och förälder efter en begränsad tid med umgängesstöd klarar fortsatt umgänge på egen hand. Ett andra syfte med studien är att göra en analys av målgruppen för umgängesstöd och deras behov. Utvärderingen utgår från en programteoretisk modell. Den bygger på intervjuer med berörda barn, föräldrar och personal, dokumentanalyser samt observationer. Resultaten visar att det i allmänhet är yngre barn som får umgängesstöd. De flesta barn bor med sin mamma och har umgänge med sin pappa. Behovet av umgängesstöd kan uppstå för att ett yngre barn inte har träffat sin umgängesförälder under en längre tid och föräldrarna inte kan mötas. Behovet kan också uppstå för att ge barnet skydd och säkerhet om det tidigare har förekommit våld i nära relation eller om umgängesföräldern till exempel har missbruksproblem. Uppgifter i akterna ger indikation på att det har förekommit våld i nära relation i många ärenden. I rapporten presenteras identifierade framgångsfaktorer respektive hinder för att umgängesstödet ska bidra till trygghet för barnet och normalisering. En slutsats av studien är att socialtjänsten behöver vara klar över syftet med umgängesstödet i det individuella fallet då umgängesstöd har kommit att användas inte endast i ärenden där domstolen har bedömt att umgänget kan normaliseras, utan ibland även i syfte att få mer information som underlag för bedömning av vad som är barnets bästa. Det innebär att det blir problematiskt att utgå ifrån att umgänget alltid ska normaliseras. Talet om normalisering inom en viss tid kan skapa mycket stress och oro för berörda barn och boendeföräldrar om det exempelvis har förekommit våld i nära relation eller om umgängesföräldern har missbruksproblem

Ett gott hem? : Barnavårdsnämndens praktik i Växjö 1926-1935

Denna rapport handlar om fosterbarnsvård under perioden 1926–1935, då många barn bodde i fosterhem i Sverige. Vid studiens startpunkt hade en ny lag om samhällets barnavård införts där det ingick bestämmelser om kontroll över fosterbarnens vård. Vem som helst fick inte ta hand om fosterbarn, därför skulle fosterhems och fosterföräldrars lämplighet utredas och barnens vård i hemmen kontrolleras. I rapporten ges en inblick i hur lämplighetsfrågan och fosterhemstillsynen hanterades i en lokal praktik vid barnavårdsnämnden i Växjö. Ann-Sofie Bergman är socionom och fil. mag. i historia. Detta är hennes licentiatavhandling i socialt arbete.This study is about foster family care in Sweden during a period at the beginning of the twentieth century, when many children were placed in foster homes. Because of the law regulating society’s children care (lag om samhällets barnavård) which came into force in 1926, children’s welfare boards (barnavårdsnämnder) were raised in the municipalities of Sweden. These boards got the responsibility for the supervising of foster care and for placing children with suitable foster parents. Then what was meant by foster parents being suitable? In this study the children’s welfare boards documented suitability tests of foster parents and foster homes are being analysed in a local context. It’s primarily language and argumentation which are being focused upon in this analysis. The local study has been located to Växjö during the period of 1926 to 1935. The result of the study shows that the foster children often were placed in foster homes in the local surroundings. The children’s welfare board preferred to place children with married couples who were living in the countryside without children of their own. Furthermore it was considered necessary that there was a woman in the foster home who took care of the children and the home. The foster parents’ care of the children was inspected by the board. How the foster parents took care of the children was essential, and the material conditions were important in this context, but also feelings and the relationship between the children and the adults. Problems in the foster homes which drew the attention of the board could be lack of good enough material conditions, illness or unsuitable lodgers. But the opinions about what was proper or improper could differ – children, parents and foster parents sometimes thought differently about this than the board did. When deciding upon this issue there could be negotiations or disputes taking place between the involved. Conclusively, this study has pointed out the significance of economy at the suitability tests carried out on the foster homes. If the foster parents did not receive any economic compensation for the foster child, the demands on the suitability of a foster home could be lower

“In a Proper Home” : Foster Children’s Needs and Foster Parents’ Suitability during the Twentieth Century

In all times and in all societies, there have been children who for various reasons have not been able to grow up with their biological parents. The solutions to the problems have varied; in Sweden, most of the children have been placed in foster care. Because of the act regulating state childcare passed in 1926, child welfare boards were established in the municipalities. These boards were responsible for placing children with foster parents and for supervising foster homes. Foster parents were required to be suitable in order to be allowed to take care of a foster child. This article analyzes conceptions of foster parents’ suitability in relation to perceptions of foster children’s needs during the twentieth century. This study is based on document analysis of the child welfare practice. Via a long-term analysis, the study reveals continuity as well as changes over time. Major changes took place in the 1960s and 1970s with new requirements on foster parents due to changes in which children were placed in care and changing perceptions of childhood and parenthood in the society

Stöd till barn när föräldrar har familjerättsliga konflikter : En utvärdering av Rädda Barnens samtalsmaterial "Hanna & Theo"

När föräldrar är i familjerättslig konflikt om vårdnad, boende och umgänge påverkas även barnen. Tidigare forskning visar att barnen kan utveckla psykisk ohälsa, beteende- och skolproblem. Rädda Barnen har utvecklat samtalsmaterialet ”Hanna & Theo” som riktas till barn i åldrarna 6–13 år vars föräldrar har familjerättsliga konflikter. Syftet med materialet är att barnen ska få möjlighet att tillsammans med en professionell prata och reflektera kring olika situationer som kan uppstå när de har föräldrar som är i konflikter med varandra; att de ska få hjälp att förstå att de inte är ensamma i sin situation; samt att de ska få verktyg för att lättare kunna hantera sin situation. I den här rapporten utvärderas samtalsmaterialet ”Hanna & Theo”. Det har prövats i en pilotstudie i två kommuner i Sverige under år 2017. Tolv barn, deras föräldrar och nio samtalsledare medverkar i utvärderingen. Den bygger på deltagarnas erfarenheter av hur samtalsserien och materialet har fungerat för barnen. Föräldrarna har gjort skattningar av barnens mående och beteende före och efter samtalsserien. Barnen har gjort skattningar av sin tillfredsställelse med livet, före och efter samtalsserien. Resultaten visar att såväl barn som föräldrar och samtalsledare i hög grad har positiva erfarenheter av samtalsserien och materialet. Barnen beskriver att bok, övningar och samtalsledare har haft betydelse och varit till stöd. Mätningar av barnens mående och beteende visar att symtomen har minskat för åtta av elva barn vid den andra mätningen, enligt deras föräldrars skattningar. Minskningen gäller särskilt barnens emotionella symtom. Sex av elva barn skattar en förbättrad tillfredställelse med livet. Det finns en god överensstämmelse mellan föräldrars och barns skattningar vilket ger indikation på att de har en likartad bild av barnens mående. Det finns exempel på att barn som har deltagit i studien inte har känt igen sig i berättelsen. Det kan bero på att den familjerättsliga konflikten inte är barnets primära problem. Det bekräftar betydelsen av att vara noggrann vid bedömningen av vilka barn som ska få en specifik stödinsats. Samtalsmaterialet behöver en viss anpassning för att fungera så bra som möjligt för de allra yngsta barnen. 

Ett gott hem? : Barnavårdsnämndens praktik i Växjö 1926-1935

Denna rapport handlar om fosterbarnsvård under perioden 1926–1935, då många barn bodde i fosterhem i Sverige. Vid studiens startpunkt hade en ny lag om samhällets barnavård införts där det ingick bestämmelser om kontroll över fosterbarnens vård. Vem som helst fick inte ta hand om fosterbarn, därför skulle fosterhems och fosterföräldrars lämplighet utredas och barnens vård i hemmen kontrolleras. I rapporten ges en inblick i hur lämplighetsfrågan och fosterhemstillsynen hanterades i en lokal praktik vid barnavårdsnämnden i Växjö. Ann-Sofie Bergman är socionom och fil. mag. i historia. Detta är hennes licentiatavhandling i socialt arbete.This study is about foster family care in Sweden during a period at the beginning of the twentieth century, when many children were placed in foster homes. Because of the law regulating society’s children care (lag om samhällets barnavård) which came into force in 1926, children’s welfare boards (barnavårdsnämnder) were raised in the municipalities of Sweden. These boards got the responsibility for the supervising of foster care and for placing children with suitable foster parents. Then what was meant by foster parents being suitable? In this study the children’s welfare boards documented suitability tests of foster parents and foster homes are being analysed in a local context. It’s primarily language and argumentation which are being focused upon in this analysis. The local study has been located to Växjö during the period of 1926 to 1935. The result of the study shows that the foster children often were placed in foster homes in the local surroundings. The children’s welfare board preferred to place children with married couples who were living in the countryside without children of their own. Furthermore it was considered necessary that there was a woman in the foster home who took care of the children and the home. The foster parents’ care of the children was inspected by the board. How the foster parents took care of the children was essential, and the material conditions were important in this context, but also feelings and the relationship between the children and the adults. Problems in the foster homes which drew the attention of the board could be lack of good enough material conditions, illness or unsuitable lodgers. But the opinions about what was proper or improper could differ – children, parents and foster parents sometimes thought differently about this than the board did. When deciding upon this issue there could be negotiations or disputes taking place between the involved. Conclusively, this study has pointed out the significance of economy at the suitability tests carried out on the foster homes. If the foster parents did not receive any economic compensation for the foster child, the demands on the suitability of a foster home could be lower