Biomass losses during short-term storage of bark and recovered wood

Storage of biomass is associated with problems like heat development, biomass losses, and reduction of the fuel quality. Certain processes such as biological- and chemical degradation are responsible for these storage problems. This master’s thesis was carried out at Vattenfall Research and Development AB and is aligned towards quantifying the biomass losses from short-term storage (1-2 months) of bark and recovered wood. The biomass was stored in outdoor piles during different seasons, campaign 1 (summer) and campaign 2 (autumn). Partial covering with tarpaulins of some of the piles were also investigated. The stored biomass was analysed for moisture content, ash content and heating value. The biomass losses that were based on the dry matter losses and reduction of the net heating value of the fuel were limited in the piles of recovered wood. The bark piles had higher biomass losses due to higher moisture content and smaller particle size distribution. Storage of moist bark in large piles leads to temperature development and subsequently a few percent losses in dry weight. The temperature development in the piles of recovered wood is limited and more dependent on ambient conditions. No effects of partial covering of the piles were found since the covering was most likely too small. It was found out that the method of quantifying biomass losses used in this report needs to be improved to be able to quantify small biomass losses during short-term storage, since it is not sensitive enough. The best way to store biomass at a heating plant for minimal fuel losses is under roof and with as low initial moisture content and large particle size distribution as possible.En ökad användning av biobränslen, som är biomassa avsedd för att användas som bränsle, är viktig inför en framtida omställning av energisystemet. Innan biobränslen nyttjas måste de mer eller mindre alltid lagras, vilket medför en del problem. Temperaturutveckling i bränslestackar med risk för självantändning, försämring av bränslekvaliteten och bränsleförluster är exempel på dessa problem. Detta examensarbete har genomförts på Vattenfall Research and Development AB, Älvkarleby. Innebörden av examensarbetet har varit att undersöka och kvantifiera bränsleförluster vid korttidslagring (1-2 månader) av bark och RT-flis i stackar utomhus vid Johannes kraftvärmeverk, Gävle. Två lagringskampanjer har genomförts, kampanj 1, två månaders sommarlagring av bark och RT-flis, och kampanj 2, höstlagring av RT-flis under 1 månad. I kampanj 1 lagrades fem stackar, två stora RT-flisstackar samt tre barkstackar (två stora och en liten). Vardera en av de stora RT- samt barkstackarna var täckta på toppen av en presenning för att undersöka täckningseffekter. Den lilla barkstacken byggdes upp för att undersöka skalförhållanden mellan en stor och en liten stack. Kampanj 2 utgjordes av två stycken stora RT-flisstackar, varvid den ena hade en presenning på toppen. Temperaturen mättes på tre olika nivåer för de stora stackarna samt på en nivå för den lilla barkstacken i kampanj 1 samt på två olika nivåer i kampanj 2. Biomassan i båda kampanjerna studerades och analyserades utifrån fukthalt, askhalt samt värmevärde. Från den otäckta stacken i kampanj 1 samlades även lakvatten upp. Bränsleförlusterna definierades som förluster i torrmateria samt minskning av det effektiva värmevärdet. I kampanj 1 så var temperaturutvecklingen stor i barkstackarna, där de stora stackarna nådde en temperatur på cirka 75°C och den lilla stacken en temperatur på cirka 60°C. Anledningen varför temperaturutvecklingen var så häftig var förmodligen på grund av barkmaterialets höga initiala fukthalt samt den relativt lilla partikelstorleken. I RT-flisstackarna var dock temperaturutvecklingen marginell, låg som oftast runt 15-20°C, där temperaturen till stor del följde utomhustemperaturen. Detta tros bero på att RT-flisen hade mycket låg initial fukthalt samt stor partikelstorlek. I kampanj 2 sågs samma mönster för temperaturutvecklingen, där stacktemperaturen till stor del följde utomhustemperaturen. Dock var RT-flisens fukthalt i kampanj 2 högre än 20 vikt- %, vilket anses vara gränsen för att mikrobiell tillväxt skall vara möjlig. Mikrobiell tillväxt är den största orsaken till ökad temperatur i en biobränslestack. Av detta kan slutsatsen om att partikelstorleken är mer betydande än fukthalten för temperaturutvecklingen i en biobränslestack. Askhaltsanalyserna visade i båda kampanjerna på marginella förändringar som inte kan kopplas till själva lagringen utan endast av naturlig karaktär. Förändringarna i både det kalorimetriska samt det effektiva värmevärdet var också marginella för RT-flisstackarna i båda kampanjerna. Den lilla barkstacken visade en minskning av det effektiva värmevärdet med cirka 2.8 %, medan de stora barkstackarna visade en ökning på drygt 3.2 %. Det ökade värmevärdet i de stora barkstackarna var förmodligen på grund av torkingseffekten i stackarna. Torrmateriaförluster är minskning i det lagrade materialets torrvikt. RTflisstackarna visade marginala torrmateriaförluster i båda kampanjerna. Den lilla barkstacken visade ej tillförlitliga data varför inte mycket kan sägas om eventuella substansförluster. De stora barkstackarna visade substansförluster dock med för osäkra data för att göra en kvantifiering av dess storlek. Inga synbara effekter av presenningarna sågs eftersom de med all sannolikhet täckte för liten del av stackarna. En slutsats av försöken är att metoden som använts för att kvantifiera bränsleförluster behöver förbättra eftersom den inte är känslig nog i nuläget att kvantifiera små bränsleförluster under korttidslagring. Det bästa sättet att lagra biomassa för minimala bränsleförluster vid ett värmeverk är med så stor partikelstorlek samt med så låg initial fukthalt som möjligt. Lagringen skall också fördelaktigt hållas under tak och under så kort tid som möjligt

Lex Uggla : Förmögenhetsvärdering av aktier i onoterade aktiebolag

Bedömningsprocessen kan sammanfattas i tre huvudsakliga steg. De två första stegen i bedömningen, identifiering och kommunikation, innebär egentligen inte några problem. Där finns konkreta regler att följa och ingen tolkning eller utvärdering behöver utföras av Skatteverket. Den kritik som riktats mot Skatteverket att bedömningen är godtycklig kan hänföras till det tredje steget. Där bedömer Skatteverket de uppgifter som inkommit i ärendet. Det problematiska med detta steg är att inga generella regler kan tillämpas beroende på att varje företags situation är unik och att fri bevisprövning gäller

”De är externa revisorer med sitt uppdrag och vi är interna revisorer med vårt uppdrag” : – En studie om samverkan mellan statlig internrevision och Riksrevisionen

Som ett led i att förstärka den effektiva kontrollen inom staten föreskrivs det att myndigheter skall ha en internrevision. Idag innehar ett femtiotal myndigheter en internrevisionsfunktion med uppdrag att granska myndigheternas interna styrning och kontroll. Vidare skall Riksrevisionen, en externrevision under Riksdagen, granska den statliga verksamheten och årsredovisningar som är upprättade av statliga myndigheter. Tidigare forskning visar på att intern- och externrevisionens arbetsområden kan anses sammanfalla i viss utsträckning. Enligt Riktlinjer för yrkesmässig internrevision (2006) anges att intern- och externrevisionen skall utbyta information och ha samordnade aktiviteter. Detta menar tidigare studier, skulle leda till effektivare revisioner. En stor del av forskningen inom detta område har dock genomförts ur externrevisionens perspektiv. Mot denna bakgrund är författarnas syfte med uppsatsen att undersöka hur samverkan mellan internrevisionen och Riksrevisionen ser ut från internrevisionens perspektiv samt utreda vilka faktorer som kan anses påverka denna samverkan. Undersökningen består av kvalitativa intervjuer, fyra med internrevisionschefer vid olika myndigheter samt en processägare från Riksrevisionen. Författarna har vidare använt fyra förklaringsansatser utifrån Deutsch´s theory of cooperation and competition för att analysera intervjusvaren. Ansatserna har författarna benämnt som övergripande verksamhetsmål, koordinering av arbetsuppgifter, kommunikation och lyhördhet samt attityd och inställning. Resultaten visar att det finns en skillnad i internrevisionens och Riksrevisionens verksamhetsmål. Gällande koordinering av arbetsuppgifter sker ingen direkt uppdelning. Beroende på vilket arbetsområde som beaktas varierar graden av samverkan. Kommunikationen sinsemellan kan delas in i en formell och en informell del. Samverkan föreligger företrädesvis gällande den formella kontakten medan den informella kontakten är svårare att definiera. Slutligen visar denna studie att internrevisionen innehar en huvudsaklig positiv inställning till Riksrevisionens arbete. Faktorer som kan anses påverkar samverkan är bland annat; olika uppdrag och uppdragsgivare, Riksrevisionens förtroende för internrevisionen samt personkemi

Fysisk aktivitet vid egentlig depression : En litteraturstudie om effekterna av fysisk aktivitet som behandlingsmetod

Bakgrund Ett stort antal människor världen över lider idag av depression. Fysisk aktivitet har dokumenterat positiv effekt på fysiskt välmående och rekommenderas som en del i en hälsosam livsstil. Kopplingen mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa är inte fastställd med samma säkerhet, men forskningen tyder på att träning kan hjälpa till att förebygga eller lindra depressiva symtom. Målet med denna studie är att utforska om fysisk aktivitet har effekt vid behandling av depression. Enligt Dorothea Orems teori är egenvård grundläggande för tillfrisknande och välbefinnande. Att ge adekvat vägledning för detta är en viktig del i sjuksköterskans dagliga arbete.   Syfte Att undersöka evidensen för fysisk aktivitet som behandlingsform vid egentlig depression.   Metod Litteraturstudie baserat på tio vetenskapliga originalartiklar publicerade i PubMed eller CINHAL mellan 2004 och 2016. En systematisk litteraturstudie har utförts där kvaliteten på den litteratur som använts har granskats och bedömts enligt checklista för kvalitetsbedömning av randomiserade, kontrollerade studier.   Resultat En majoritet av de granskade studierna påvisar lindring av depressiva symtom vid fysisk aktivitet. Träning i olika utföranden visar sig effektiv i sig själv eller som tillägg till annan behandling vid egentlig depression av varierande svårighet. Huruvida träningsform, intensitet eller grad av fysisk träning har betydelse för behandlingen kunde inte klart säkerställas.   Slutsats Egentlig depression är en sjukdom som kan yttra sig på många olika sätt och vars behandling oftast består av psykoterapi och farmakologisk behandling. Resultaten i av denna studie understryker värdet av att införa fysisk aktivitet som en del av behandlingen.Background A large number of people around the world suffer from depression. Physical activity has been proven to have a positive effect on the wellbeing and is recommended as part of a healthy lifestyle. The relationship between physical activity and mental health has not been as entirely determined, although research implies that exercise could help prevent or alleviate depressive symptoms. The aim of this is to further investigate if physical activity has a positive effect on depression. According to Dorothea Orems theory is self-care essential for recovery and well- being. As a nurse it is important to give such guidance in the daily work.   Aim To investigate what evidence there is in favor of physical activity as a form of treatment for patients suffering from major depressive disorder.   Method Literature review based on the results of ten original scientific articles published in the PubMed or CINHAL databases between 2004 and 2016. A literature review has been done where the checklist was used to assess the quality of the included studies.   Results The majority of the studies shows a decrease in depressive symptoms for patients who are physically active. Various forms of exercise seem to be effective on its own or as an addition to standard therapy in the treatment of major depressive disorder of diverse severity.  However, which type of exercise or level of intensity could not be confirmed.    Conclusion Major depressive disorder is expressed in many different ways and the treatment usually consists of psychotherapy and pharmacotherapy. The results of this study support physical activity as a part of this treatment

Fysisk aktivitet vid egentlig depression : En litteraturstudie om effekterna av fysisk aktivitet som behandlingsmetod

Bakgrund Ett stort antal människor världen över lider idag av depression. Fysisk aktivitet har dokumenterat positiv effekt på fysiskt välmående och rekommenderas som en del i en hälsosam livsstil. Kopplingen mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa är inte fastställd med samma säkerhet, men forskningen tyder på att träning kan hjälpa till att förebygga eller lindra depressiva symtom. Målet med denna studie är att utforska om fysisk aktivitet har effekt vid behandling av depression. Enligt Dorothea Orems teori är egenvård grundläggande för tillfrisknande och välbefinnande. Att ge adekvat vägledning för detta är en viktig del i sjuksköterskans dagliga arbete.   Syfte Att undersöka evidensen för fysisk aktivitet som behandlingsform vid egentlig depression.   Metod Litteraturstudie baserat på tio vetenskapliga originalartiklar publicerade i PubMed eller CINHAL mellan 2004 och 2016. En systematisk litteraturstudie har utförts där kvaliteten på den litteratur som använts har granskats och bedömts enligt checklista för kvalitetsbedömning av randomiserade, kontrollerade studier.   Resultat En majoritet av de granskade studierna påvisar lindring av depressiva symtom vid fysisk aktivitet. Träning i olika utföranden visar sig effektiv i sig själv eller som tillägg till annan behandling vid egentlig depression av varierande svårighet. Huruvida träningsform, intensitet eller grad av fysisk träning har betydelse för behandlingen kunde inte klart säkerställas.   Slutsats Egentlig depression är en sjukdom som kan yttra sig på många olika sätt och vars behandling oftast består av psykoterapi och farmakologisk behandling. Resultaten i av denna studie understryker värdet av att införa fysisk aktivitet som en del av behandlingen.Background A large number of people around the world suffer from depression. Physical activity has been proven to have a positive effect on the wellbeing and is recommended as part of a healthy lifestyle. The relationship between physical activity and mental health has not been as entirely determined, although research implies that exercise could help prevent or alleviate depressive symptoms. The aim of this is to further investigate if physical activity has a positive effect on depression. According to Dorothea Orems theory is self-care essential for recovery and well- being. As a nurse it is important to give such guidance in the daily work.   Aim To investigate what evidence there is in favor of physical activity as a form of treatment for patients suffering from major depressive disorder.   Method Literature review based on the results of ten original scientific articles published in the PubMed or CINHAL databases between 2004 and 2016. A literature review has been done where the checklist was used to assess the quality of the included studies.   Results The majority of the studies shows a decrease in depressive symptoms for patients who are physically active. Various forms of exercise seem to be effective on its own or as an addition to standard therapy in the treatment of major depressive disorder of diverse severity.  However, which type of exercise or level of intensity could not be confirmed.    Conclusion Major depressive disorder is expressed in many different ways and the treatment usually consists of psychotherapy and pharmacotherapy. The results of this study support physical activity as a part of this treatment

Fysisk aktivitet vid egentlig depression : En litteraturstudie om effekterna av fysisk aktivitet som behandlingsmetod

Bakgrund Ett stort antal människor världen över lider idag av depression. Fysisk aktivitet har dokumenterat positiv effekt på fysiskt välmående och rekommenderas som en del i en hälsosam livsstil. Kopplingen mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa är inte fastställd med samma säkerhet, men forskningen tyder på att träning kan hjälpa till att förebygga eller lindra depressiva symtom. Målet med denna studie är att utforska om fysisk aktivitet har effekt vid behandling av depression. Enligt Dorothea Orems teori är egenvård grundläggande för tillfrisknande och välbefinnande. Att ge adekvat vägledning för detta är en viktig del i sjuksköterskans dagliga arbete.   Syfte Att undersöka evidensen för fysisk aktivitet som behandlingsform vid egentlig depression.   Metod Litteraturstudie baserat på tio vetenskapliga originalartiklar publicerade i PubMed eller CINHAL mellan 2004 och 2016. En systematisk litteraturstudie har utförts där kvaliteten på den litteratur som använts har granskats och bedömts enligt checklista för kvalitetsbedömning av randomiserade, kontrollerade studier.   Resultat En majoritet av de granskade studierna påvisar lindring av depressiva symtom vid fysisk aktivitet. Träning i olika utföranden visar sig effektiv i sig själv eller som tillägg till annan behandling vid egentlig depression av varierande svårighet. Huruvida träningsform, intensitet eller grad av fysisk träning har betydelse för behandlingen kunde inte klart säkerställas.   Slutsats Egentlig depression är en sjukdom som kan yttra sig på många olika sätt och vars behandling oftast består av psykoterapi och farmakologisk behandling. Resultaten i av denna studie understryker värdet av att införa fysisk aktivitet som en del av behandlingen.Background A large number of people around the world suffer from depression. Physical activity has been proven to have a positive effect on the wellbeing and is recommended as part of a healthy lifestyle. The relationship between physical activity and mental health has not been as entirely determined, although research implies that exercise could help prevent or alleviate depressive symptoms. The aim of this is to further investigate if physical activity has a positive effect on depression. According to Dorothea Orems theory is self-care essential for recovery and well- being. As a nurse it is important to give such guidance in the daily work.   Aim To investigate what evidence there is in favor of physical activity as a form of treatment for patients suffering from major depressive disorder.   Method Literature review based on the results of ten original scientific articles published in the PubMed or CINHAL databases between 2004 and 2016. A literature review has been done where the checklist was used to assess the quality of the included studies.   Results The majority of the studies shows a decrease in depressive symptoms for patients who are physically active. Various forms of exercise seem to be effective on its own or as an addition to standard therapy in the treatment of major depressive disorder of diverse severity.  However, which type of exercise or level of intensity could not be confirmed.    Conclusion Major depressive disorder is expressed in many different ways and the treatment usually consists of psychotherapy and pharmacotherapy. The results of this study support physical activity as a part of this treatment

Lex Uggla : Förmögenhetsvärdering av aktier i onoterade aktiebolag

Bedömningsprocessen kan sammanfattas i tre huvudsakliga steg. De två första stegen i bedömningen, identifiering och kommunikation, innebär egentligen inte några problem. Där finns konkreta regler att följa och ingen tolkning eller utvärdering behöver utföras av Skatteverket. Den kritik som riktats mot Skatteverket att bedömningen är godtycklig kan hänföras till det tredje steget. Där bedömer Skatteverket de uppgifter som inkommit i ärendet. Det problematiska med detta steg är att inga generella regler kan tillämpas beroende på att varje företags situation är unik och att fri bevisprövning gäller