Inheritance of the guanidinium chloride structure in two molybdenum (II) chloride salts

Depending on the proticity of the solvent, two different salts may be crystallized from the combination of solutions of guanidinium chloride, C(NH2)3Cl, and the acidic hydrate of molybdenum dichloride, [(Mo6Cl8)Cl6](H20 O9). From aprotic solvents such as dimethyl sulfoxide (DMSO) or formamide (FA), compound I, [(Mo6Cl8) Cl6]Cl6(C(NH2)3)8, crystallizes, while from protic solvents such as ethanol or water, compound II, [(Mo6Cl8)Cl6]Cl3 (C(NH2)3)5, crystallises. In both compounds, the basic motif of the two parent structures, the octahedral [(Mo6Cl8)Cl6]2- cluster and the planar, triangular, C(NH2)3Cl3 entity are fairly well preserved. The assembly of the blocks, however, differs distinctly, and while both compounds are rather porous, compound I (s.g. Fm3̄m, No. 225) has a volume of 27 Å3/ non-hydrogen atom, compound II (s.g. C2/c, No. 15) is somewhat denser, with a volume of 24 Å3/non-hydrogen atom

När utdelning påverkas : En studie om hur företagsledningens ägande-grad påverkar utdelningen

Företag måste på ett eller annat sätt tillfredställa sina intressenter. Intressenter kan vara i form av aktieägare som valt investera i företaget. Ett sätt att tillfredställa aktieägare på kan vara genom att göra utdelningar. Det finns en rad olika uppfattningar om hur utdelningar skall gö-ras, vad som är bäst och när man skall göra detta. Företag kan tillämpa en utdelningspolicy för att använda sig av en viss utdelningspolitik till aktieägarna. Vilket både kan tillfredställa och signalera för ägare hur företagsledningen ser på framtiden.Syftet med undersökningen är att ta reda på ifall det förekommer något samband mellan före-tagsledningens aktieinnehav och utdelningsgrad i stora och medelstora svenska företag. Un-dersökningen innefattade företag börsnoterade på OMX Stockholm Large och Mid cap-lista.En kvantitativ metod användes för datainsamling av material till undersökningen. Insamlad data bestod av företagets vinst, utdelning, totalt antal aktier och styrelsens aktieinnehav. Detta inhämtades från databaserna SIX-Trust, Affärsdata samt från finansinspektionens insynsregis-ter.I uppsatsens teorikapitel presentas tidigare forskning inom utdelningspolicy och hur olika teorier utvecklats inom området. Vidare beskrivs teorier om vad som kan tänkas påverka ut-delningar och vilka fastställda utdelningspolicys det finns.Empiri för undersökningen inhämtades från företagens årliga redovisade uppgifter. Vidare genomfördes en korrelationsanalys på empirin för att undersöka sambandet mellan variabler-na utdelningsgrad och ägandegrad. Utöver detta beräknades en determinationskoefficient för att få fram en förklaringsgrad av sambandet.Undersökningen påvisar att det inte finns något samband mellan ägandegrad i företagsled-ningen och utdelningsgrad. Resultatet påvisar att utdelningspolicy är ett komplext ämne som påverkas av flera olika faktorer. Ägandegraden i företagsledningen är dock inte en av dessa faktorer.Företag måste på ett eller annat sätt tillfredställa sina intressenter. Intressenter kan vara i form av aktieägare som valt investera i företaget. Ett sätt att tillfredställa aktieägare på kan vara genom att göra utdelningar. Det finns en rad olika uppfattningar om hur utdelningar skall gö-ras, vad som är bäst och när man skall göra detta. Företag kan tillämpa en utdelningspolicy för att använda sig av en viss utdelningspolitik till aktieägarna. Vilket både kan tillfredställa och signalera för ägare hur företagsledningen ser på framtiden.Syftet med undersökningen är att ta reda på ifall det förekommer något samband mellan före-tagsledningens aktieinnehav och utdelningsgrad i stora och medelstora svenska företag. Un-dersökningen innefattade företag börsnoterade på OMX Stockholm Large och Mid cap-lista.En kvantitativ metod användes för datainsamling av material till undersökningen. Insamlad data bestod av företagets vinst, utdelning, totalt antal aktier och styrelsens aktieinnehav. Detta inhämtades från databaserna SIX-Trust, Affärsdata samt från finansinspektionens insynsregis-ter.I uppsatsens teorikapitel presentas tidigare forskning inom utdelningspolicy och hur olika teorier utvecklats inom området. Vidare beskrivs teorier om vad som kan tänkas påverka ut-delningar och vilka fastställda utdelningspolicys det finns.Empiri för undersökningen inhämtades från företagens årliga redovisade uppgifter. Vidare genomfördes en korrelationsanalys på empirin för att undersöka sambandet mellan variabler-na utdelningsgrad och ägandegrad. Utöver detta beräknades en determinationskoefficient för att få fram en förklaringsgrad av sambandet.Undersökningen påvisar att det inte finns något samband mellan ägandegrad i företagsled-ningen och utdelningsgrad. Resultatet påvisar att utdelningspolicy är ett komplext ämne som påverkas av flera olika faktorer. Ägandegraden i företagsledningen är dock inte en av dessa faktorer

Icke-farmakologiska behandlingsmetoder vid demensrelaterad agitation : En litteraturstudie

Syftet med denna studie var att via litteraturen beskriva eventuella effekter av icke-farmakologiska behandlingsmetoder vid demensrelaterad agitation. Data samlades in genom sökning i databaserna Medline och Academic Search Elite.The aim of this literature review was to describe the potential effects of non-pharmacological treatments for agitated behaviours associated with dementia. Data was collected through the databases Medline and Academic Search Elite. Searches were limited to articles published within the last ten years, written in either Swedish or English

CSR : Att redovisa med hjärna och hjärta?

  Världen idag blir alltmer globaliserad och öppen, vilket medför att betydelsen växer för företag att vårda och förvalta företagets varumärke och identitet. Ett sätt att göra detta på och som har fått stor spridning på senare år är Corporate Social Responsibility (CSR), vilket kan beskrivas som bidragande till hållbarutveckling genom socialt-, miljömässigt- och ekonomisktansvarstagande. Företag påverkas även av en rad olika intressenter såsom investerare, ägare, kunder och medarbetare för att nämna några. Dessa intressenter ställer i olika utsträckning krav på företaget att förmedla information om företagets verksamhet. Syftet med uppsatsen var att undersöka olika företags CSR-rapportering genom att studera varför innehållet i de undersökta hållbarhetsrapporterna skiljer sig åt, samt undersöka vilka intressenter som kunde tänkas påverka hållbarhetsrapporteringen. De metoder som valdes ut för undersökningen bestod av en kvantitativ del samt en kvalitativ del. Den kvantitativa delen bestod av empiri i form av hållbarhetsrapporter inhämtade från undersökningsobjekten. Den kvalitativa delen bestod av intervjuer med tre företag som är verksamma inom området för rapportering av CSR. Även en förstudie genomfördes, för att motivera urvalet av undersökningsobjekten. Förstudien resulterade i följande urval som studerades: SKF, Atlas Copco, TeliaSonera, Holmen. I uppsatsens teorikapitel presentas hur CSR utvecklas som begrepp. Vidare beskrivs teorier för att analysera arbetet med CSR samt Global Reporting Initiatives (GRI) ramverk för hållbarhetsrapportering. Empiri för studien inhämtades från undersökningsobjektens hållbarhetsrapporter. Empirin analyserades sedan utifrån teorierna samt även ifrån den infallsvinkel, som respondenterna som intervjuades för studien bidrog med. I slutsatsen presenteras hur hållbarhetsrapporteringen är individuellt anpassad för olika verksamheter och företag. Vidare beskrivs i slutsatsen hur hållbarhetsrapporteringen kan tänkas påverkas i olika utsträckning beroende på intressent.