Physiological function of the maltose operon regulator, MalR, in Lactococcus lactis

BACKGROUND: Maltose metabolism is initiated by an ATP-dependent permease system in Lactococcus lactis. The subsequent degradation of intracellular maltose is performed by the concerted action of P(i)-dependent maltose phosphorylase and β-phosphoglucomutase. In some Gram-positive bacteria, maltose metabolism is regulated by a maltose operon regulator (MalR), belonging to the LacI-GalR family of transcriptional regulators. A gene presumed to encode MalR has been found directly downstream the maltose phosphorylase-encoding gene, malP in L. lactis. The purpose of this study was to investigate the physiological role of the MalR protein in maltose metabolism in L. lactis. RESULTS: A L. lactis ssp. lactis mutant, TMB5004, deficient in the putative MalR protein, was physiologically characterised. The mutant was not able to ferment maltose, while its capability to grow on glucose as well as trehalose was not affected. The activity of maltose phosphorylase and β-phosphoglucomutase was not affected in the mutant. However, the specific maltose uptake rate in the wild type was, at its lowest, five times higher than in the mutant. This difference in maltose uptake increased as the maltose concentration in the assay was increased. CONCLUSION: According to amino acid sequence similarities, the presumed MalR is a member of the LacI-GalR family of transcriptional regulators. Due to the suggested activating effect on maltose transport and absence of effect on the activities of maltose phosphorylase and β-phosphoglucomutase, MalR of L. lactis is considered rather as an activator than a repressor

"Livet är så kort att man inte har tid att ta det lugnt" : En kvalitativ studie om finlandssvenska ungdomars vardag i Helsingfors : Ett kosmopolitiskt perspektiv

Ungas vardag är ett återkommande forskningsområde inom socialt arbete. Enligt tidigare forskning definieras ungas vardag av balansen mellan skola och fritid, där ungas fritid i sin tur består av mediaaktivitet, hobbyn, socialt liv och gymnastik. Ämnet diskuteras även i samhällsdebatten, där man bl.a. uppmärksammar att dagens ungdomar upplever en stor press i det vardagliga livet. Syftet med föreliggande pro gradu-avhandling är att ur ett holistiskt perspektiv studera hur finlandssvenska ungdomar i Helsingfors beskriver sin vardag. Det holistiska perspektivet utgår från att vardagen även påverkas av hur unga lever i relation med andra tillstånd och trender i samhället, utöver återkommande rutiner och program. Ett kosmopolitiskt perspektiv används för att bredda begreppet vardag genom att inkludera det samtida samhället. Det samtida samhället inbegriper ur det kosmopolitiska perspektivet bl.a. att gränser som tidigare varit tydliga håller på att luckras upp. I och med att tidigare frånskilda element nu lever parallellt och tillsammans med varandra behövs det kosmopolitiska perspektivet för att förstå ungas vardagliga kontext. Forskningsfrågorna är 1. Hurdana vardagsrutiner har finlandssvenska ungdomar i Helsingfors? och 2. Hur kan ungdomarnas vardag förstås ur ett kosmopolitiskt perspektiv? Att studera hur ungas vardag ser ut är nödvändigt inom socialt arbete för att öka förståelsen kring den kontext unga lever i. Intresset ligger i att se hur finlandssvenska ungas vardag ser ut samt hurdan insyn det kosmopolitiska perspektivet ger i ungas vardag. Materialet består av 8 transkriberade intervjuer med ungdomar som vid intervjutillfället varit 15–16 år gamla och gått i finlandssvensk skola i Helsingfors. Materialet är insamlat i samband med forskningsprojektet De unga i tiden som Nuorisotutkimusseura genomför. Som analysmetod används kvalitativ innehållsanalys. Resultaten ger fyra exempel på hur ungdomarna strukturerar sin vardag: (1) enligt träningsdagar och träningsfria dagar, (2) vardagsrutinerna regleras av föräldrar, (3) rutinerna regleras av träningstiden och (4) träningen nämns som en hobby. Vardagsrutinerna har sammanställts i vardagsscheman. Resultaten tyder på en skillnad i hur unga definierar träning och hobby, där träningen definieras som strukturerad och innehåller mera plikter än hobbyn. Hobbyn ses av ungdomarna som ett fritt element där de har möjlighet att välja vad de vill. Överlag kretsar ungas vardagsrutiner kring fyra återkommande element: hemmet, skolan, fritid (som inbegriper hobbyn och socialt liv) och träning. Resultaten pekar också på att det sociala livet hos unga som tränar 6–7 ggr/v. blir åsidosatt p.g.a. träning och andra vardagliga plikter. Den kosmopolitiska insynen presenteras med hjälp av kosmopolitiska dyader. I resultaten definieras tre dyader; (1) känslan av Gemenskap–Utanförskap, (2) uppfattningen om Vi –De och (3) uppfattningen om det Traditionella–det Gränslösa. Dyaden Gemenskap–Utanförskap hänvisar främst till en form av trivsel i olika vardagssituationer. Dyaden Vi–De förekommer ofta på vardagliga, offentliga platser där olika sociala grupper möter varandra. Uppfattningen om det Traditionella–det Gränslösa identifieras utgående från ungdomarnas framtidsplaner. Ur ett traditionellt perspektiv vill ungdomarna bilda familj och upplever att utbildning är viktigt för karriären samt att strävan efter ett gott liv är befintlig. Det gränslösa representeras av ungas önskan och möjlighet att röra sig över internationella gränser, samt karriärsrelaterade drömmar som inte påverkas av realistiskt tänkande. Ur resultaten framkommer också en övergripande dyad; Vardagsrutiner–det Föränderliga. Vardagen är det automatiska och traditionella, medan det Föränderliga representeras av framtiden och viljan att vara modern. Båda polerna behövs och finns i ungdomarnas vardagliga liv. Dessa poler samverkar med varandra och beskriver hur unga i vardagen gör val i hopp om en god framtid. Dyaderna belyser hur ungdomarna upplever båda polerna i vardagen och också pendlar mellan dessa poler. Det innebär att ungdomen inte statiskt definierar sig själv i en viss position, utan att positionen varierar beroende på t.ex. miljö, situation, socialt umgänge eller andra utomstående faktorer i vardagen. Det stöder tanken på att vardagen är mer komplex än själva rutinerna och att vardagens olika aspekter påverkar ungdomarnas val och sätt att agera

Operationssjuksköterskors upplevelser av de första två arbetsåren efter examen . En kvalitativ intervjustudie.

Bakgrund: Den första yrkesverksamma tiden kan upplevas som omvälvande för den nyutexaminerade operationssjuksköterskan. Erfarenhet ska förvärvas och en trygghet i den nya yrkesrollen börja grundläggas. Kommunikation och samarbete på operationssalen är essentiellt för såväl patientsäkerheten som operationsverksamhetens funktion, vilket ställer krav på samtliga yrkeskategorier. Syfte: Studien avsåg att belysa operationssjuksköterskors upplevelser av erfarenhet, kommunikation och samarbete på operationssalen under de två första arbetsåren efter examen. Metod: Studien utfördes med en kvalitativ ansats genom semi-strukturerade intervjuer. Åtta operationssjuksköterskor med yrkeserfarenhet från sex månader till två år deltog. Den efterföljande analysen gjordes genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras utifrån de tre områdena erfarenhet, kommunikation och samarbete. Den första yrkesverksamma tiden präglades av en strävan efter trygghet. Tvärprofessionell träning i kommunikation och samarbete redan under utbildningstiden kan ha positiv inverkan för operationsteamets funktion och patientsäkerheten

How to redesign lawns with an ecological approach?

Conventional lawn is the dominating element in green space in Swedish cities. This is not unique. As a result of globalisation the conventional lawn is a universal element, which covers up to 70 per cent of open green areas in cities in many parts of the world. Being the most common green space element in the urban environment with almost exactly the same appearance and plant species composition in different cities around the world, regardless climatic conditions, it plays a significant role in threatening both biodiversity and place significant identity. The homogenous conventional lawn’s contribution to ecological function is very limited and it also offers few experiential values as well as requires intensive maintenance. In recent years, the high prevalence of conventional lawns, have therefore started to be questioned. This thesis focuses on redesign of conventional lawns in Swedish residential areas. The aim is to combine theoretical knowledge with practical lessons in order to obtain a result, which deals with new approaches and at the same time is realistic to implement. To get a comprehensive understanding of the subject the main aspects are ecology, design and maintenance. We present selected ecological principles and experiential values to consider when redesigning conventional lawns in Swedish residential areas. We also present more sustainable alternatives to the conventional lawn and explain how they should be established and managed. A case study in a residential area in Gothenburg shows how this approach can be applied. By introducing a varied composition of elements such as meadows, grass-free lawns, trees and shrubs the proposal transforms a homogenous residential area dominated by conventional lawn, into a heterogeneous area that offers rich experiences and high ecological values. The proposal is presented in neighbourhood scale followed by selected design interventions in detail where applied ecological principles, experiential values, establishment methods and maintenance are explained.Den traditionella gräsmattan är idag ett dominerade element i urbana miljöer i Sverige. Som ett resultat av globalisering har gräsmattan blivit ett universellt element som täcker upp till 70 procent av öppna grönytor i de flesta av världens städer. Trots att den förekommer i olika klimat och kulturer har gräsmattan ett homogent utseende och består av nästintill samma artsammansättning oavsett plats i världen. Detta resulterar i att gräsmattan är ett hot mot både biologisk mångfald och den platsspecifika identiteten. Den homogena gräsmattan bidrar till få ekologiska funktioner samt erbjuder få upplevelsevärden och kräver intensiv skötsel. Under senare år har därför den höga förekomsten av traditionell gräsmatta blivit ifrågasatt. Denna uppsats har som syfte att omvandla traditionella gräsmattor i svenska bostadsområden för att åstadkomma högre ekologiska värden, erbjuda fler och starkare upplevelsevärden samt minska skötselintensiteten. Uppsatsen fokuserar därmed på aspekterna ekologi, upplevelsevärden och skötsel. Målet är att kombinera teori med praktiska lärdomar för att generera ett resultat som behandlar nya metoder och som även är realistisk att genomföra. I uppsatsen presenteras utvalda ekologiska principer och upplevelsevärden som kan appliceras för att omvandla traditionella gräsmattor i svenska bostadsområden. Även mer hållbara alternativ till den traditionella gräsmatta och hur de ska skötas presenteras. Utvalda ekologiska principer, upplevelsevärden och alternativ till den traditionella gräsmattan appliceras slutligen i en fallstudie av ett bostadsområde i Göteborg. Designförslaget för området introducerar fler typer av vegetationsytor som exempelvis olika typer av ängar, ’grass-free lawn’ och högt gräs, för att skapa ett område med större variation i utseende, habitat och upplevelser. Förslaget presenterar omvandlingen av hela bostadsområdet, där vissa platser inom området beskrivs mer detaljerat om hur de utvalda ekologiska principerna, upplevelsevärden tillämpas samt hur förslaget etableras och sköts

An overview on preclinical and clinical experiences with photodynamic therapy for bladder cancer

Photodynamic therapy (PDT) is one of the most interesting methods of photo treatment. In general, PDT is a modality for the treatment of non-muscle invasive tumors. PDT is very well suited in managing bladder cancer, as the bladder is accessible by endoscopy and the tumors are most often limited to the mucosa or sub-mucosa. PDT is likely more useful for patients with recurrent tumors after conventional therapies, as well as for patients with diffuse non-muscle invasive bladder carcinomas that are refractory to standard treatments before the commitment to radical extirpative surgery, particularly in patients at surgical high risk. The treatment of tumors with PDT includes three major parameters: presence of oxygen in tumor tissue, administration of a photosensitizer, and subsequent exposure to light. The PDT mechanism relies on the in situ generation of cytotoxic agents by the activation of a light-sensitive drug, resulting in cell death. In this review, we present past and current advances in the use of PDT with urinary bladder cancer and discuss the future roles for this type of therapy in the treatment of bladder cancer

Hästägaren som konsument - Beslutsprocessen för högengagerande produkter och tjänster

Syfte: Huvudsyftet med uppsatsen är att öka förståelsen av hästägaren som konsument. Vi har valt att belysa detta genom att titta på beslutsprocessen för högengamangsprodukter och tjänster. Metod: Två olika metoder har använts som grund till uppsatsen. Den ena metoden består av ett kvantitativt tillvägagångssätt genom ett elektroniskt frågeformulär utlagt på internetsidor för hästägare. Den andra metoden utgörs av intervjuer med kunniga personer inom häst¬branschen. Resultat: Hästägaren som konsument påverkas av ett antal faktorer i sin beslutsprocess. Huvudsakliga särdrag hos hästägaren kan sammanfattas med att de har hög tilltro till veterinären i ett klart övervägande antal situationer, de är aktiva i sitt informationssökande om hästen via internet och de är mycket engagerade i sin hästs skötsel och hälsa vilket också yttrar sig i deras val av produkter och tjänster

Carriage of methicillin-resistant Staphylococcus pseudintermedius in dogs--a longitudinal study

<p>Abstract</p> <p>Background</p> <p>Methicillin-resistant <it>S. pseudintermedius </it>strains (MRSP) are reported with increasing frequency in bacterial cultures from dogs. The objectives of this study were to determine whether MRSP could be found in dogs several months after a clinically apparent infection and whether the length of carriage varied depending on systemic antimicrobial treatment, diagnosis at time of the first positive MRSP culture and the presence of skin disease or wounds. Thirty-one dogs previously diagnosed with a clinical infection were sampled repeatedly for a minimum of eight months or, with the exception of two dogs, until two consecutive negative results were obtained. Five specified locations were sampled, and the results were evaluated to determine future recommendations concerning sample strategies when screening for MRSP carriage. Information was collected from medical records and questionnaires to evaluate factors that may influence length of carriage.</p> <p>Results</p> <p>The overall median length of MRSP carriage was 11 months (48 weeks). The presence of wounds and signs of dermatitis did not influence length of carriage. Systemic treatment for three weeks or longer with antimicrobial agents to which the bacterium was resistant was associated with prolonged carriage compared to dogs treated for a shorter period of time. Three of five dogs treated with an antimicrobial to which their MRSP-isolates were susceptible (tetracycline) were found to still be MRSP-positive when sampled after the end of treatment. Wound samples had the highest positive MRSP yield (81%) for the positive sample sites, compared to less than 70% for each of the other four sample sites. Cultures from the nostrils were less likely to detect MRSP carriage relative to the pharynx, perineum, wounds and the corner of the mouth.</p> <p>Conclusions</p> <p>Dogs can carry MRSP for more than a year after a clinically apparent infection. Systemic antimicrobial treatment of infections with antimicrobial agents to which the MRSP-bacteria are resistant should be avoided when possible in dogs with possible or confirmed MRSP carriage or infection, since it may prolong time of MRSP carriage. Simultaneous sampling of pharynx, perineum, and the corner of the mouth as well as wounds when present is recommended when screening for MRSP. Cultures from nostrils were shown to be less likely to detect MRSP carriage.</p

Feasibility of Ambient RF Energy Harvesting for Self-Sustainable M2M Communications Using Transparent and Flexible Graphene Antennas

Lifetime is a critical parameter in ubiquitous, battery-operated sensors for machine-to-machine (M2M) communication systems, an emerging part of the future Internet of Things. In this practical article, the performance of radio frequency (RF) to DC energy converters using transparent and flexible rectennas based on graphene in an ambient RF energyharvesting scenario is evaluated. Full-wave EM simulations of a dipole antenna assuming the reported state-of-the-art sheet resistance for few-layer, transparent graphene yields an estimated ohmic efficiency of 5 %. In the power budget calculation, the low efficiency of transparent graphene antennas is an issue because of the relatively low amount of available ambient RF energy in the frequency bands of interest, which together sets an upper limit on the harvested energy available for the RF-powered device. Using a commercial diode rectifier and an off-the-shelf wireless system for sensor communication, the graphene-based solution provides only a limited battery lifetime extension. However, for ultra-low-power technologies currently at the research stage, more advantageous ambient energy levels, or other use cases with infrequent data transmission, graphene-based solutions may be more feasible