Vascularization of tissue engineered cartilage - Sequential in vivo MRI display functional blood circulation

Establishing functional circulation in bioengineered tissue after implantation is vital for the delivery of oxygen and nutrients to the cells. Native cartilage is avascular and thrives on diffusion, which in turn depends on proximity to circulation. Here, we investigate whether a gridded three-dimensional (3D) bioprinted construct would allow ingrowth of blood vessels and thus prove a functional concept for vascularization of bioengineered tissue. Twenty 10 7 10 7 3-mm 3Dbioprinted nanocellulose constructs containing human nasal chondrocytes or cell-free controls were subcutaneously implanted in 20 nude mice. Over the next 3 months, the mice were sequentially imaged with a 7 T small-animal MRI system, and the diffusion and perfusion parameters were analyzed. The chondrocytes survived and proliferated, and the shape of the constructs was well preserved. The diffusion coefficient was high and well preserved over time. The perfusion and diffusion patterns shown by MRI suggested that blood vessels develop over time in the 3D bioprinted constructs; the vessels were confirmed by histology and immunohistochemistry. We conclude that 3D bioprinted tissue with a gridded structure allows ingrowth of blood vessels and has the potential to be vascularized from the host. This is an essential step to take bioengineered tissue from the bench to clinical practice

Assessment of ePrescription quality: an observational study at three mail-order pharmacies

<p>Abstract</p> <p>Background</p> <p>The introduction of electronic transfer of prescriptions (ETP) or ePrescriptions in ambulatory health care has been suggested to have a positive impact on the prescribing and dispensing processes. Thereby, implying that ePrescribing can improve safety, quality, efficiency, and cost-effectiveness. In December 2007, 68% of all new prescriptions were transferred electronically in Sweden. The aim of the present study was to assess the quality of ePrescriptions by comparing the proportions of ePrescriptions and non-electronic prescriptions necessitating a clarification contact (correction, completion or change) with the prescriber at the time of dispensing.</p> <p>Methods</p> <p>A direct observational study was performed at three Swedish mail-order pharmacies which were known to dispense a large proportion of ePrescriptions (38–75%). Data were gathered on all ePrescriptions dispensed at these pharmacies over a three week period in February 2006. All clarification contacts with prescribers were included in the study and were classified and assessed in comparison with all drug prescriptions dispensed at the same pharmacies over the specified period.</p> <p>Results</p> <p>Of the 31225 prescriptions dispensed during the study period, clarification contacts were made for 2.0% (147/7532) of new ePrescriptions and 1.2% (79/6833) of new non-electronic prescriptions. This represented a relative risk (RR) of 1.7 (95% CI 1.3–2.2) for new ePrescriptions compared to new non-electronic prescriptions. The increased RR was mainly due to 'Dosage and directions for use', which had an RR of 7.6 (95% CI 2.8–20.4) when compared to other clarification contacts. In all, 89.5% of the suggested pharmacist interventions were accepted by the prescriber, 77.7% (192/247) as suggested and an additional 11.7% (29/247) after a modification during contact with the prescriber.</p> <p>Conclusion</p> <p>The increased proportion of prescriptions necessitating a clarification contact for new ePrescriptions compared to new non-electronic prescriptions indicates the need for an increased focus on quality aspects in ePrescribing deployment. ETP technology should be developed towards a two-way communication between the prescriber and the pharmacist with automated checks of missing, inaccurate, or ambiguous information. This would enhance safety and quality for the patient and also improve efficiency and cost-effectiveness within the health care system.</p

Artistbeskattning : - Beskattning av i utlandet bosatta ishockeyspelare verksamma i Sverige

Denna uppsats utreder rättsläget avseende anställningskontrakt enligt A-SINK(artistkontrakt). En historisk återblick presenteras med förklaring av vilken lagstiftningsom var gällande innan lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. (A-SINK), trädde i kraft. Uppsatsen beskriver aktuell lagstiftning samt hur någraishockeyklubbar, med erfarenhet vad gäller artistkontrakt, ser på utvecklingen av ASINKsamt dess tillämpning. A-SINK tillämpas för artister och idrottsutövare, bosatta i utlandet, som under enbegränsad tid vistas i Sverige för att bedriva idrott eller annat framförande. Dessa”artister” avlönas enligt speciella skatteregler. Exempelvis är skattesatsen för denskattskyldige 15 procent av den skattepliktiga inkomsten, vilket är en väsentligt lägreskattesats än vad som är frågan vid normal inkomstbeskattning enligtinkomstskattelagen. A-SINK är dock bara tillämplig för begränsat skattskyldiga somvistas i Sverige maximalt 183 dagar. Före den 1 januari 2010 utgjorde utbetalningarenligt A-SINK ej underlag för arbetsgivaravgifter. Uppsatsen finner rättsläget kring A-SINK klart. En spelare får endast vistas i Sverigeunder 183 dagar, med vistelse avses övernattning. Ishockeyklubbarna anser att kontraktenligt A-SINK har utgjort en stor möjlighet, en möjlighet som dock har försämrats sedanden 1 januari 2010. Ett nettobaserat artistkontrakt utgör fortfarande en avsevärt lägrekostnad än ett nettobaserat kontrakt beskattat enligt IL. Vid en avtalad nettolön på900 000 kronor för sex månader uppgår kostnaden för ett artisktkontrakt till 55-60procent av kostnaden för ett nettokontrakt beskattat enligt IL. Avslutningsvis är det ocksåviktigt att återpåpeka att konsekvenserna av reformen per den 1 januari 2010 inte går attfinna i A-SINK utan härrör till socialavgiftslagen

Artistbeskattning : - Beskattning av i utlandet bosatta ishockeyspelare verksamma i Sverige

Denna uppsats utreder rättsläget avseende anställningskontrakt enligt A-SINK(artistkontrakt). En historisk återblick presenteras med förklaring av vilken lagstiftningsom var gällande innan lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. (A-SINK), trädde i kraft. Uppsatsen beskriver aktuell lagstiftning samt hur någraishockeyklubbar, med erfarenhet vad gäller artistkontrakt, ser på utvecklingen av ASINKsamt dess tillämpning. A-SINK tillämpas för artister och idrottsutövare, bosatta i utlandet, som under enbegränsad tid vistas i Sverige för att bedriva idrott eller annat framförande. Dessa”artister” avlönas enligt speciella skatteregler. Exempelvis är skattesatsen för denskattskyldige 15 procent av den skattepliktiga inkomsten, vilket är en väsentligt lägreskattesats än vad som är frågan vid normal inkomstbeskattning enligtinkomstskattelagen. A-SINK är dock bara tillämplig för begränsat skattskyldiga somvistas i Sverige maximalt 183 dagar. Före den 1 januari 2010 utgjorde utbetalningarenligt A-SINK ej underlag för arbetsgivaravgifter. Uppsatsen finner rättsläget kring A-SINK klart. En spelare får endast vistas i Sverigeunder 183 dagar, med vistelse avses övernattning. Ishockeyklubbarna anser att kontraktenligt A-SINK har utgjort en stor möjlighet, en möjlighet som dock har försämrats sedanden 1 januari 2010. Ett nettobaserat artistkontrakt utgör fortfarande en avsevärt lägrekostnad än ett nettobaserat kontrakt beskattat enligt IL. Vid en avtalad nettolön på900 000 kronor för sex månader uppgår kostnaden för ett artisktkontrakt till 55-60procent av kostnaden för ett nettokontrakt beskattat enligt IL. Avslutningsvis är det ocksåviktigt att återpåpeka att konsekvenserna av reformen per den 1 januari 2010 inte går attfinna i A-SINK utan härrör till socialavgiftslagen

Artistbeskattning : - Beskattning av i utlandet bosatta ishockeyspelare verksamma i Sverige

Denna uppsats utreder rättsläget avseende anställningskontrakt enligt A-SINK(artistkontrakt). En historisk återblick presenteras med förklaring av vilken lagstiftningsom var gällande innan lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. (A-SINK), trädde i kraft. Uppsatsen beskriver aktuell lagstiftning samt hur någraishockeyklubbar, med erfarenhet vad gäller artistkontrakt, ser på utvecklingen av ASINKsamt dess tillämpning. A-SINK tillämpas för artister och idrottsutövare, bosatta i utlandet, som under enbegränsad tid vistas i Sverige för att bedriva idrott eller annat framförande. Dessa”artister” avlönas enligt speciella skatteregler. Exempelvis är skattesatsen för denskattskyldige 15 procent av den skattepliktiga inkomsten, vilket är en väsentligt lägreskattesats än vad som är frågan vid normal inkomstbeskattning enligtinkomstskattelagen. A-SINK är dock bara tillämplig för begränsat skattskyldiga somvistas i Sverige maximalt 183 dagar. Före den 1 januari 2010 utgjorde utbetalningarenligt A-SINK ej underlag för arbetsgivaravgifter. Uppsatsen finner rättsläget kring A-SINK klart. En spelare får endast vistas i Sverigeunder 183 dagar, med vistelse avses övernattning. Ishockeyklubbarna anser att kontraktenligt A-SINK har utgjort en stor möjlighet, en möjlighet som dock har försämrats sedanden 1 januari 2010. Ett nettobaserat artistkontrakt utgör fortfarande en avsevärt lägrekostnad än ett nettobaserat kontrakt beskattat enligt IL. Vid en avtalad nettolön på900 000 kronor för sex månader uppgår kostnaden för ett artisktkontrakt till 55-60procent av kostnaden för ett nettokontrakt beskattat enligt IL. Avslutningsvis är det ocksåviktigt att återpåpeka att konsekvenserna av reformen per den 1 januari 2010 inte går attfinna i A-SINK utan härrör till socialavgiftslagen

Förväntningsgapet : - Investerare och revisorers skilda uppfattningar om revisorns roll

Revisionsbranschen har fått utstå mycket kritik, kritikerna hävdar att revisorer inte fullföljer sina åtaganden om oberoende granskning. Revisorerna å andra sidan menar att de upprätthåller sitt ansvar och efterlever de standards som finns upprättade. Kan kritiken bero på ett förväntningsgap mellan intressenter och revisorer avseende vad som faktiskt är revisorns roll? Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida ett förväntningsgap existerar mellan svenska revisorer och mindre svenska investerare, och i så fall hur det tar sig uttryck. För att besvara syftet har vi samlat in empiriskt material genom kvalitativa intervjuer med revisorer och mindre investerare. För att analysera det empiriska materialet har vi använt teoretiskt material från böcker och artiklar med utgångspunkt i vår frågeställning. Vi utgår från etablerade verk avseende förväntningsgapet för att på så vis presentera vad tidigare forskning visar. Vår slutsats är att förväntningsgapet tar sig utryck på ett annorlunda sätt än vad den tidigare forskning vi tagit del av visar. Det förväntningsgap vi finner vara störst är avseende revisorns ansvar att upptäcka bedrägerier och felaktigheter. Investerarna har höga förväntningar medan revisorerna har en mer återhållsam uppfattning till sitt ansvar. Likaså framstår ett stort förväntningsgap avseende revisionens funktion som kvalitetssäkring för framtida ekonomisk ställning, i ett längre perspektiv

Förväntningsgapet : - Investerare och revisorers skilda uppfattningar om revisorns roll

Revisionsbranschen har fått utstå mycket kritik, kritikerna hävdar att revisorer inte fullföljer sina åtaganden om oberoende granskning. Revisorerna å andra sidan menar att de upprätthåller sitt ansvar och efterlever de standards som finns upprättade. Kan kritiken bero på ett förväntningsgap mellan intressenter och revisorer avseende vad som faktiskt är revisorns roll? Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida ett förväntningsgap existerar mellan svenska revisorer och mindre svenska investerare, och i så fall hur det tar sig uttryck. För att besvara syftet har vi samlat in empiriskt material genom kvalitativa intervjuer med revisorer och mindre investerare. För att analysera det empiriska materialet har vi använt teoretiskt material från böcker och artiklar med utgångspunkt i vår frågeställning. Vi utgår från etablerade verk avseende förväntningsgapet för att på så vis presentera vad tidigare forskning visar. Vår slutsats är att förväntningsgapet tar sig utryck på ett annorlunda sätt än vad den tidigare forskning vi tagit del av visar. Det förväntningsgap vi finner vara störst är avseende revisorns ansvar att upptäcka bedrägerier och felaktigheter. Investerarna har höga förväntningar medan revisorerna har en mer återhållsam uppfattning till sitt ansvar. Likaså framstår ett stort förväntningsgap avseende revisionens funktion som kvalitetssäkring för framtida ekonomisk ställning, i ett längre perspektiv

Application of the convolution method for calculation of output factors for therapy photon beams

The output factor for a therapy photon beam is defined as the dose per monitor unit relative to the dose per monitor unit in a reference field. Convolution models for photon dose calculations yield the dose in units normalized to the incident energy fluence with phantom scatter intrinsically modeled. Output factors calculated with the convolution method as the dose per unit energy fluence relative to the calculated dose per unit energy fluence in a reference field could deviate as much as 5% if corrections are not made for perturbations due to treatment head scatter. Significant perturbations are particles backscattered from the collimators to the monitor and photons forward scattered from the filter and collimators in the treatment head. The forward scatter adds an "unmonitored" contribution to the total energy fluence of the beam. A model is developed that describes the field size dependence of these perturbations for conversion of output factors, calculated with the convolution method, to machine output factors as an integrated part in treatment planning. The necessary machine characteristics are derived from measurements of the output in air for a limited set of field sizes. The method has been tested using five different multileaf collimated irregular fields at 6 MV and for a large set of rectangular fields at 5, 6, and 18 MV and found to predict output factors with an accuracy better than 1%