Direct displacement effects of labour market programmes: the case of Sweden

Using a panel of 260 Swedish municipalities over the period 1987-1996, this paper investigates the direct displacement effects of active labour market programmes (ALMPs). Compared to earlier studies on this topic, we have more and better data. From our GMM estimations, we find that (i) there are direct displacement effects from those ALMPs that generate subsidised labour (in the order of approximately 65 percent), but there seems to be no (significant) displacement effects from training, (ii) most ALMPs seem to increase labour force participation, and (iii) the adjustment to the optimal level of employment seems to be sluggish. A consequence of (ii) is that the earlier studies have overstated the displacement effects (since they nomalised with the labour force).Labour market programmes; Displacement effects; GMM estimation

Direct Displacement Effects of Labour Market Programmes: The Case of Sweden

Using a panel of 260 Swedish municipalities over the period 1987-1996, this paper investigates the direct displacement effects of active labour market programmes (ALMPs). Compared to earlier studies on this topic, we have more and better data. From our GMM estimations, we find that (i) there are direct displacement effects from those ALMPs that generate subsidised labour (in the order of approximately 65 percent), but there seems to be no (significant) displacement effects from training, (ii) most ALMPs seem to increase labour force participation, and (iii) the adjustment to the optimal level of employment seems to be sluggish. A consequence of (ii) is that the earlier studies have overstated the displacement effects (since they normalised with the labour force).Labour market programmes; Displacement effects; GMM estimation

Pushing the Frontiers of Biodiversity Research: Unveiling the Global Diversity, Distribution, and Conservation of Fungi

Fungi comprise approximately 20% of all eukaryotic species and are connected to virtually all life forms on Earth. Yet, their diversity remains contentious, their distribution elusive, and their conservation neglected.We aim to flip this situation by synthesizing current knowledge.We present a revised estimate of 2-3 million fungal species with a "best estimate" at 2.5 million. To name the unknown >90% of these by the end of this century, we propose recognition of species known only from DNA data and call for large-scale sampling campaigns.We present an updated global map of fungal richness, highlighting tropical and temperate ecoregions of high diversity. We call for further Red List assessments and enhanced management guidelines to aid fungal conservation. Given that fungi play an inseparable role in our lives and in all ecosystems, and considering the fascinating questions remaining to be answered, we argue that fungi constitute the next frontier of biodiversity research

Influence of professionally assessed normative orthodontic treatment need on adult OHRQoL

Introduction: There is an increasing amount of research regarding the impact of malocclusions on OHRQoL. Reviews on this topic has mostly focused on children and adolescents, and therefore the aim of this thesis is to investigate the impact of professionally assessed normative orthodontic treatment need on adult OHRQOL. Materials and methods: Four electronic databases (PubMed, EMBASE, Cochrane library and Google Scholar) were searched using a search syntax including orthodontic treatment need, malocclusion, OHRQoL. The following inclusion criteria were used: Adult study population, healthy study participants, no previous or ongoing orthodontic treatment, a focus on malocclusion and quality of life, malocclusions assessed by professionals, OHRQoL estimated using validated questionnaires, and full-text articles written in English or in the Scandinavian languages. Methodical quality was assessed according to the Newcastle-Ottawa scale. Results: A total of 1152 titles and abstracts were identified after duplicates were removed and 11 studies were included for the final analysis. The studies represented a large variation in sample size, methodology and geographical spread and were assessed as being of low to moderate methodological quality. All 11 studies presented significant associations between malocclusion (indices or specific malocclusions) and OHRQoL (domains or total scores). Regression analyses disclosed most of the associations as weak to moderate. Conclusion: Adults with considerable malocclusions have significantly poorer OHRQoL than people with occlusions near or within norms. Future studies would benefit from longitudinal studies with large representative samples

Hyggesfritt eller kalhyggesbruk?

Skogens olika värden uppmärksammas alltmer. Det är inte längre bara timmer- och massaproduktion som är i blickfånget utan även biologisk mångfald, biobränsle, renskötsel, rekreation och friluftsliv och ekosystemtjänster. Debatten om det bästa sättet att bruka och sköta skogen har stundtals varit hård. Nu växer insikten om att olika skötselmetoder an komplettera varandra för att förverkliga olika mål

Att läsa brandspår i skogslandskapet: olika underlag för att förstå naturlandskapets branddynamik

The purpose of this study is to explore different methods to understand the local history of past fire disturbance regimes in a forest management unit. Focusing on the Bergslagen region in south-central Sweden, which has a very long history of forest management, the frequency of occurrence of fire scars on living trees, burned wood, and macroscopic charcoal in the litter layer and in small peat bogs, were studied in landscape strata different with different biophysical characteristics affecting the probability of fire. The prediction of the so called ASIO model was tested, that the distribution of relative fire frequencies Absent, Seldom, Intermittent and Often (in Swedish: Aldrig, Sällan, Ibland and Ofta) were related to site type, and to three landscape strata, (I) dry soil on coarse sediments, (II) glacial till on south-western and (III) north-eastern slopes, respectively. The site type distribution was clearly different among the three landscape strata and with a gradient from more to less fire fire-prone site types from coarse sediment and to south-western and north-eastern slopes. While fire-scarred trees were absent in the study area, the frequency of occurrence of signs of past fire events was highest in site types of the Often type, and declined to Intermittent and Seldom types in both soil litter and peat bogs. To conclude, this study shows that examination of biological archives can be used the stratify forest management units into different strata to guide forest management so that natural disturbance regimes are emulated where appropriate

Retention of seed trees fails to lifeboat ectomycorrhizal fungal diversity in harvested Scots pine forests

Fennoscandian forestry has in the past decades changed from natural regeneration of forests towards replantation of clear-cuts, which negatively impacts ectomycorrhizal fungal (EMF) diversity. Retention of trees during harvesting enables EMF survival, and we therefore expected EMF communities to be more similar to those in old natural stands after forest regeneration using seed trees compared to full clear-cutting and replanting. We sequenced fungal internal transcribed spacer 2 (ITS2) amplicons to assess EMF communities in 10- to 60-year-old Scots pine stands regenerated either using seed trees or through replanting of clear-cuts with old natural stands as reference. We also investigated local EMF communities around retained old trees. We found that retention of seed trees failed to mitigate the impact of harvesting on EMF community composition and diversity. With increasing stand age, EMF communities became increasingly similar to those in old natural stands and permanently retained trees maintained EMF locally. From our observations, we conclude that EMF com m unities, at least common species, post-harvest are more influenced by environmental filtering, resulting from environmental changes induced by harvest, than by the continuity of trees. These results suggest that retention of intact forest patches is a more efficient way to conserve EMF diversity than retaining dispersed single trees

Nyttan av naturhänsyn för marksvampar : resultat fem år efter avverkning

Vardagshänsyn är ett viktigt verktyg inom skogsbruket som kan hjälpa många arter att överleva hyggesfasen. Det gäller inte minst den artrika gruppen mykorrhizasvampar med omkring 2000 arter i Sverige, som för sin energiförsörjning är beroende av att leva i symbios med levande träd. Trakthygge resulterar oundvikligen i att merparten av mykorrhizasvamparna dör ut lokalt och behöver återetableras när ny skog växer upp. Knappt 200 av Sveriges mykorrhizasvampar är rödlistade på grund av att de huvudsakligen förekommer i äldre skog eller är ovanliga på grund av speciella miljökrav. Många mykorrhizabildande svamparter, inklusive de rödlistade, har svårt att återetablera sig och missgynnas av trakthyggesbruk. Samtidigt är mykorrhizasvamparnas mycel långlivade och kan leva vidare under många decennier och förmodligen betydligt längre, om det kontinuerligt finns träd på platsen. Enstaka, eller grupper av, hänsynsträd är ett sätt att möjliggöra för rödlistade- och andra mykorrhizasvampar att överleva hyggesfasen och finnas med i det uppväxande beståndet. Senare tids forskning pekar också på att hyggesfasens markeutrofiering selekterar för andra mykorrhizasvampar än de som normalt dominerar i äldre skog. Till exempel verkar vissa skinnsvampar, med sämre förmåga att mobilisera näring från markens organiska material, gynnas på bekostnad av främst spindelskivlingar, som är särskilt effektiva på att frigöra organiskt bundna näringsämnen under fattiga förhållanden.Syftet med studien var att undersöka betydelsen av att lämna olika många hänsynsträd vid avverkning i äldre tallskog för överlevnaden av mykorrhizasvampar, med eller utan kompletterande naturvårdsbränning. Det är en naturvårdsfråga av stor praktisk betydelse, och det är viktigt att kvantifiera vilken effekt olika nivåer och utförande av naturhänsyn kan ha för mängden och artsammansättningen av mykorrhizasvampar på kort och lång sikt, särskilt för naturvårdsintressanta arter.Studien utfördes på Effaråsen, ett storskaligt långtidsexperiment som finns tre mil väster om Mora. Här finns hela skogsbestånd som bränts och/eller avverkats, där den totala nivån av naturhänsyn varierar i en gradient av skötselmetoder som sträcker sig från en allmänt praktiserad nivå till en hög nivå av naturhänsyn. Designen för hänsynen omfattar både lämnade levande träd och skapad död ved, men endast de levande träden, det vill säga intakta träd och katade träd, är av intresse för denna studie.I undersökningen har vi samlat in markprover från varje provyta längs transekter. Den första provtagningen ägde rum 2012 innan avverkning med olika nivåer av naturhänsyn och naturvårdsbränningar genomfördes. Fem år senare, 2017, gjordes en uppföljande undersökning. Markprovernas innehåll av specifika DNA-markörer sekvenserades, identifierades och analyserades med fokus på mykorrhizasvampar. Vi undersökte artsammansättningen, andelen mykorrhizasvamp i det totala svampsamhället samt artantalet i förhållande till avståndet till närmaste träd. Vi lät också utföra en kompletterande studie av fruktkroppsförekomster under hösten 2021, för att bättre kunna undersöka tesen att mycel av rödlistade mykorrhizasvampar och signalarter kan överleva i närheten av hänsynsträd precis som vanligare mykorrhizasvamparter.I markprovsundersökningen identifierades 141 olika arter av mykorrhizasvampar varav fyra rödlistade. Resultaten visar ett starkt samband mellan förekomst av mykorrhiza och närhet till träd. Parallellt med att genomsnittsavståndet till träden på ytorna ökade från i genomsnitt tre meter på kontrollytor utan avverkning till 14 meter vid tre procent naturhänsyn minskade successivt andelen mykorrhizasvamp i förhållande till det totala svampsamhället i marken från 11 procent till 2–4 procent och artantalet av mykorrhizasvampar halverades. Samtidigt förändrades artsammansättningen; förekomster av spindelskivlingar och sandsopp minskade successivt med avtagande hänsyn, medan en speciell skinnsvampsart (Piloderma sphaerosporum, saknar svenskt namn), som sedan tidigare är känd för att dominera svampsamhällen i ungskogar som genomgått en hyggesfas, var mindre påverkad.Överlevnad och förekomst av mykorrhizasvampar efter avverkning är direkt kopplad till mängden rötter i marken och den rumsliga fördelningen av levande rotsystem. Fler kvarlämnade hänsynsträd ledde till högre överlevnad. Naturvårdsbränning i kombination med avverkning gav den största förändringen, det vill säga hade störst påverkan på mykorrhizasvamparnas förekomst, artrikedom och artsammansättning. Den främsta anledningen var hög dödlighet hos kvarlämnade träd på grund av den relativt intensiva bränningen. Inventeringen av fruktkroppar kunde påvisa förekomster av ytterligare fem rödlistade svampar och en signalart vid hänsynsträd och längs kanterna till angränsande trädbärande bestånd eller lämnad kantzon mot vatten.Mykorrhizasamhället med den största naturhänsynen (NS-behandlingen), som motsvarade 50 procent lämnade levande hänsynsträd (inklusive katade träd), skilje sig inte tydligt åt från det på kontrollytor utan avverkning. Här var förekomsten av de dominerande mykorrhizasvamparna mer eller mindre intakt. Det är dessa dominerande arter som svarar för merparten av mykorrhizasvamparnas funktionalitet och driver processer i marken. Vid lägre täthet av kvarlämnade hänsynträd minskar de flesta arternas förekomst successivt med tydligast negativ inverkan på sandsopp och spindelskivlingar, som tros spela en viktig roll för trädens näringsupptag från organiska förråd i måren. En mindre tydlig effekt sågs på skinnsvampar, som tros ha lägre förmåga att mobilisera organiskt bunden näring.Det är oklart vilken betydelse denna förskjutning i dominerande arter kan ha över tid för mykorrhizasvamparnas funktion. Det är också oklart i vilken omfattning återetablering av olika arter sker i brukad skog och om artsammansättningen hinner närma sig den som kännetecknar äldre skogar under en omloppstid. Tidigare undersökningar har visat att tydliga förändringar i svampdiversitet kvarstår minst 50 år efter avverkning av tallskog. Högre nivåer av hänsynsträd är ett sätt att minska effekterna av avverkning på diversiteten av mykorrhizasvampar och troligen också snabba på återgången till ett artrikare samhälle med bevarad funktionalitet.Förmodligen kan de allra flesta rödlistade arter och signalarter av mykorrhizasvampar överleva en avverkning med hjälp av hänsynsträd. Utmaningen är att placera hänsynsträden där naturvårdsintressanta svampar växer. Deras förekomster är oftast inte kända när en skog avverkas och om dom finns i beståndet är deras utbredning väldigt lokal, som regel bara med någon eller några få kvadratmeter stora mycel.Vi bedömer att nyttan blir större för både naturvårdsintressanta och funktionellt mer betydelsefulla arter om hänsynsträd sprids över hygget snarare än att de aggregeras på något sätt eller ställs i grupper. På så sätt bör sannolikheten att hänsynsträdens rotsystem överlappar med mycel från ovanligare arter öka samtidigt som funktionellt viktiga arter, som spindelskivlingar, effektivare kan fortleva och spridas i det uppväxande beståndet.Fler hänsynsträd resulterar otvetydigt i att en större del av det gamla beståndets mykorrhizasvampar kommer att överleva en avverkning och fortleva in i det uppväxande beståndet. Undersökningens fortsättning syftar till att kvantifiera effekterna av olika nivåer av hänsyn som underlag för att bättre kunna göra välgrundade avvägningar mellan produktionsintressen och olika naturvårdsintressen