Non-Image-Forming Effects of Light : Implications for the Design of Living and Working Environments

Våra ögon är viktiga, inte bara för vårt seende, utan också för att synkronisera vår inre biologiska klocka med dygnets 24 timmar. Den biologiska klockan som styr människors dygnsrytm regleras främst av det mönster av ljus och mörker som vi utsätts för under dygnet.Tidigare trodde man att de klassiska fotoreceptorerna, tapparna och stavarna, var de enda ljuskänsliga cellerna i ögat. På 1980-talet publicerades de första forskningsresultaten som tydde på att det fanns ytterligare en typ av receptor. I början av 2000-talet genomfördes forskningsstudier som tydligt visade att det finns en tredje typ av fotoreceptor som har en viktig roll i att förmedla information om den omgivande ljusmiljön från ögat till ett område i hjärnan som styr den biologiska klockan. Dessa receptorer har en större känslighet för energi i det kortvågiga området av den del av det elektromagnetiska våglängdsområdet som definieras som ljus (380 nanometer - 780 nanometer).Idag tillbringar människor alltmer tid inomhus och vistas mindre ute i dagsljus. Det innebär att vi exponeras för det naturliga dagsljusets dygnsrtytm i lägre utsträckning än tidigare. Det artificiella ljuset på dagens arbetsplatser, i våra hemmiljöer och i andra inomhusmiljöer som vi vanligtvis vistas i under dagen skiljer sig på många sätt från det naturliga dagsljuset utomhus. Belysningsstyrkan är lägre och ljusstrålningen har ett annat spektrum, dvs en annan fördelning av energi vid olika våglängder. Dessutom varierar dagsljuset kraftigt över dagen medan det artificiella ljuset normalt är mer statiskt. Detta leder till viktiga frågor om vilken typ av artificiellt ljus som människor bör vistas i för att få en väl fungerande dygnsrytm och ett välbefinnande.En snabb och omfattande teknikutveckling har gjort att vi idag har tillgång till energieffektiva ljuskällor och avancerad teknik för styrning av artificiell belysning och dagsljus i våra byggnader. Detta har gjort det möjligt att i hög grad anpassa belysningen. Med hjälp av kunskap om hur olika aspekter av den dagliga ljusexponeringen påverkar människor kan vi utforma belysningen utifrån människors fysiologiska och psykologiska behov.Syftet med den här avhandlingen har varit att identifiera faktorer i den dagliga ljusexponering som har en avgöande påverkan på människors hälsa och psykologiska välbefinnande. Frågorna i avhandlingen handlade om vilka ljusförhållanden kontorsarbetande människor normalt vistas i under dagen och över året. Vidare undersöktes om det finns en årstidsvariation i den dagliga utsöndringen av två hormon som påverkas av ljus samt när det gäller psykologiskt välbefinnande och sömn. Dessutom studerades hur människor upplevde ljusmiljön på arbetsplatserna vid olika tidpunkter under året. Dagens krav och rekommendationer på inomhusbelysning baseras huvudsakligen på förutsättningarna för att vi skall kunna se. Eftersom de sk icke-visuella effekterna av ljus till stor del bestäms av den tredje receptortypen, som har en annan känslighet för ljusstrålning, handlade andra frågeställningar om hur ljuset i ett rum bör utvärderas med avseende på de icke-visuella effekterna av ljusexponeringen. Den dagliga ljusexponeringen under de olika årstiderna mättes genom att deltagarna under två-tre dagar varje månad bar två olika mätinstrument. Ett av instrumenten registrerade belysningsstyrkan och det andra instrumentet registrerade mängden strålningsenergi i olika våglängdsområden. Dessutom fick deltagarna föra dagbok över den tid de vistades utomhus. På arbetsplatserna mättes ljusets belysningsstyrka och spektrum på förmiddagen och eftermiddagen vid fem tillfällen under året. Detta innebar också att jämförelser mellan de statiska mätningarna och de kontinuerliga mätningarna med de bärbara instrumenten kunde genomföras. Resultaten visade stora årstidsskillnader i den dagliga ljusexponeringen, både när det gäller nivåer och exponeringsmönster. Dessutom tydde resultaten på att det förekom en årstidsskillnad i ljusstrålningens energiinnehåll i olika delar av spektrum.Frågeformulär och dagböcker användes för att ta reda på om det fanns några skillnader under året beträffande välbefinnande och sömn. Resultaten visade ett högre positivt känsloläge under sommaren, speciellt på kvällen. Vidare observerades längre sömn under vintern i jämförelse med sommar, höst och vår.Vid fem tillfällen under året bedömde deltagarna, med hjälp av ett frågeformulär, hur ljuset i kontorsrummen upplevdes. Resultaten visade att upplevelsen av ljuset skiljde sig åt under året. Dessutom observerades samband mellan känsloläget och upplevelsen av ljuset.Jämförelsen mellan de två metoderna att utvärdera ljusförhållandena i kontorsrummen, med hjälp av bärbara instrument och genom statiska mätningar, visade på skillnader mellan metoderna.Resultaten styrker att det är viktigt att ta hänsyn till de icke-visuella effekterna av ljus vid utformningen av belysningsanläggningar. Detta är speciellt viktigt på platser långt från ekvatorn där det är stora årstidsskillnader i dagsljustillgång. Under stora delar av året sker här en betydande del av den dagliga ljusexponeringen på arbetsplatsen. Baserat på laboratoriestudier har vi idag en god förståelse för de aspekter av den dagliga ljusexponeringen som påverkar icke-visuella effekter av ljus. Det här arbetet har bidragit till att visa hur människor som arbetar i kontorsmiljöer vanligtvis exponeras för ljus i vardagen. Studierna visar också att det finns ett behov att utveckla metoder för att utvärdera ljusförhållandena i verkliga ljusmiljöer med avseende på icke-visuella effekter och att inkludera denna kunskap i krav och rekommendationer för belysning

The Effects of Endocrine Disrupters on Fetal Male Rat Testicular and Adrenal Development

Many of the reproductive disorders that emerge in adulthood have their origin during fetal development. Numerous studies have demonstrated that exposure to endocrine disrupting chemicals can permanently affect the reproductive health of experimental animals. In mammals, male sexual differentiation and development are androgen-dependent processes. In rat, the critical programming window for masculinization occurs between embryonic days (EDs) 15.5 and 19.5. Disorders in sex steroid balance during fetal life can disturb the development of the male reproductive tract. In addition to the fetal testis, the adrenal cortex starts to produce steroid hormones before birth. Glucocorticoids produced by the adrenal cortex are essential for preparing the fetus for birth. In the present study, the effects of exposure to endocrine disrupters on fetal male rat testicular and adrenal development were investigated. To differentiate the systemic and direct testicular effects of endocrine disrupters, both in vivo and in vitro experiments were performed. The present study also clarified the role of desert hedgehog signalling (Dhh) in the development of the testis. The results indicate that endocrine disrupters, diethylstilbestrol (DES) and flutamide, are able to induce rapid steroidogenic changes in fetal rat testis under in vitro conditions. Although in utero exposure to these chemicals did not show overt effects in fetal testis, they can induce permanent changes in the developing testis and accessory sex organs later in life. We also reported that exposure to antiandrogens can interfere with testicular Dhh signalling and result in impaired differentiation of the fetal Leydig cells and subsequently lead to abnormal testicular development and sexual differentiation. In utero exposure to tetrachlorodibenzo-p-dioxin (TCDD) caused direct testicular and pituitary effects on the fetal male rat but with different dose responses. In a study in which the effects of developmental exposure to environmental antiandrogens, di-isononylphthalate and 1,1-dichloro-2,2-bis(p-chlorophenyl)ethylene (p,p’-DDE), on fetal male rat steroidogenesis were investigated, chemicals did not down-regulate testicular or adrenal steroid hormone synthesis or production in 19.5-day-old fetal rats. However, p,p’-DDE-treatment caused clear histological and ultrastructural changes in the prenatal testis and adrenal gland. These structural alterations can disturb the development and function of fetal testis and adrenal gland that may become evident later in life. Exposure to endocrine disrupters during fetal life can cause morphological abnormalities and alter steroid hormone production by fetal rat Leydig cells and adrenocortical cells. These changes may contribute to the maldevelopment of the testis and the adrenal gland. The present study highlights the importance of the fetal period as a sensitive window for endocrine disruption.Siirretty Doriast

Stockholms outdoor space : outdoor training in an urban city

Mot bakgrunden av att den urbana staden blir allt mer exploaterad och stadens uterum, det vill säga ytorna mellan bebyggelsen, minskar så ska denna uppsats behandla landskapsarkitektur, stadsplanering och fysisk aktivitet i Sveriges huvudstad, Stockholm. I dagens samhälle är en av de främsta folkhälsouppgifterna att få befolkningen mer fysiskt aktiv. Genom litteraturstudier, platsbesök och intervjustudie undersöker detta arbete hur Stockholm jobbar med detta ärende samt hur det har hanterats genom historian. Frågorna som ställs är: Hur implementeras möjligheter till utomhusträning inom Stockholms stadsplanering? Hur påverkas människan fysiskt och psykiskt av utomhusträning? Samt: Hur kan Stockholms utemiljö utvecklas för att främja fysisk aktivitet? Stockholm är en stad som har speglats av sin naturgeografiska position. Stadsplaneringen har utformats med en ambition av att skapa ett sammanhängande nät av parker, natur och stråk som ska bevaras, samtidigt som en eftersträvan av ett stadslandskap där omgivande stadsdelar växer samman. Stockholm har genom utformningen och planeringen av staden försökt underlätta och uppmuntra människor till ett aktivt liv, detta genom att planera för kortare avstånd mellan bostad, arbetsplats och träningsmöjligheter, god tillgång till parker och grönområden samt länka samman staden via gröna stråk. Dock är detta inte en garanterad strategi för att få människor fysiskt aktiva då faktorer så som trafik, god ljudnivå, goda och varierande förutsättningar för gång- och cykeltrafik, estetiskt tilltalande design samt områden som känns trygga och säkra är aspekter som påverkar befolkningens vilja att träna i utemiljön. Människan har ett behov av fysik aktivitet och samhället har ett ansvar att erbjuda dessa ytor till dess befolkning. Fysisk aktivitet utomhus kommer med många fördelar för både sinnet och kroppen då endorfiner och proteiner frigörs som och erbjuder goda hälsoeffekter. Olika förutsättningar och skiftande behov och motivation leder dock till att det bland annat inte råder samma förutsättningar i Stockholms innerstad som i Stockholms ytterstad. Att värna för närheten och tillgången till natur, en attraktiv design av stadens uterum och en större och mer varierande utbud av faciliteter för utomhusträning skulle kunna leda till ett mer frekvent utförande av utomhusträning i staden.The urban city is becoming increasingly exploited and the outdoor space is shrinking. This thesis will deal with landscape architecture, urban planning and physical activity in Sweden's capital, Stockholm. In today's society, one of the main tasks of public health is to make the population more physically active. Through literature studies, site studies, survey study and an interview study, this work examines how Stockholm handles this problem and how it has been handled throughout their history. The questions that are asked are: How are opportunities for outdoor training implemented in Stockholm's urban planning? How are people physically and mentally affected by outdoor training? As well as: How can Stockholm's outdoor environment be developed to encourage physical activity? Stockholm is a city that has been formatted by its natural geographical position. Urban planning has taken place with an ambition of creating a coherent network of parks, nature and paths that are to be preserved, while at the same time striving for an urban landscape where surrounding districts connect with each other. Through the design and planning of the city, Stockholm has tried to facilitate and encourage people to live an active life, this by planning for shorter distances between home, workplace and training opportunities, good access to parks and green areas and linking the city via green spaces. However, this is not a guaranteed strategy to get people physically active as factors such as traffic, good noise level, good and varying conditions for walking and cycling, aesthetically pleasing design and areas that feel safe and secure are aspects that affect the population's willingness to exercise in outdoor environment. Man has a need for physical activity and society has a responsibility to offer these areas to its population. Physical activity outdoor comes with many benefits for both the mind and the body as endorphins and proteins are released which in return provides good health effects. Different conditions, varying needs and motivation lead to conditions not being the same in Stockholm's inner city as in Stockholm's suburbs, but a larger and more varied range of facilities for outdoor training could lead to a broader activity of outdoor training in the city

Retoriskt lyssnande. En fallstudie om lyssnandets funktioner i fyra svensklärares rapporterade undervisning i gymnasieskolan

I föreliggande studie undersöks retorikens receptionsaspekt, lyssnandet, utifrån fyra gymnasielärares rapporterade svenskundervisning. Därtill granskas hur lyssnandet uttrycks explicit i läroplaner utifrån ett historisk perspektiv samt ett progressionsperspektiv. Ambitionen är att söka svar på hur lyssnande som egen färdighet uttrycks genom olika läroplansdimensioner. Tre frågeställningar ligger till grund för studien vilka var och en söker svara mot olika läroplansdimensioner: hur lyssnande uttrycks i den formella läroplanen utifrån dess manifesta budskap; hur de fyra lärarna uppfattar och tolkar läroplanen samt hur de fyra lärarna uppfattar att de operationaliserar läroplanen. För att förstå lyssnandet som en retoriskt aktiv och meningsskapande språkaktivitet är ett sociokulturellt perspektiv på lärande en förutsättning. Språkfilosofisk och modern retorisk teori verkar som utgångspunkt för att analysera materialet för examensarbetet som har två delar. Den första delen består av 1970 års läroplan för gymnasieskolan, 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna, samt 2011 års läroplaner för förskola fram till och med gymnasieskola. Den andra delen består av samtalsintervjuer med fyra verksamma gymnasielärare i svenska. Resultatet visar att lyssnande som egen receptionsdisciplin i den formella läroplanen är under tillväxt. Mest framträdande typer av lyssnande i lärarnas uppfattade läroplan är förståelselyssning och kritisk lyssning, där lyssnandets främsta funktion utgörs av att expressivt ge respons i syfte att ge feedback till talaren samt att lyssnaren själv ska bli en bättre talare. I lärarnas undervisningspraktik dominerar att eleverna ger öppen respons utifrån ett kritiskt lyssnande, samt övningar i att gestalta uppmärksamhet. En viktig slutsats är att lärarnas uppfattade och operationaliserade läroplan generellt stämmer väl överens, men att det saknas didaktiskteoretisk kunskap om receptionen lyssnande

The output and productivity benefits of fintech collaboration : Scotland and Ireland

This paper is a thought piece on the impact of joint collaboration in fintech on output and productivity. It identifies a distinct fintech sector from both the Scottish and Irish financial and technology related industrial groupings and maps the largest employers amongst the fintech start ups. The multiplier effect of this subgrouping and the sectors productivity enhancing nature are used to forecast the job impact of such collaboration. Our analysis of the Scottish and Irish fintech sub-sector shows that joint collaboration in fintech will increase output and labour productivity, outpacing Scottish and Irish GDP growth and labour productivity. The key conclusion is that collaboration could be net positive for employment assuming no exogenous shocks caused by the new technology from other geographies

Biometristen järjestelmien yksityisyys – haasteet ja mahdollisuudet

Siirretty Doriast

Arrangements, circular arrangements and the crossing number of C7×Cn

AbstractMotivated by the problem of determining the crossing number of the Cartesian product Cm×Cn of two cycles, we introduce the notion of an (m,n)-arrangement, which is a generalization of a planar drawing of Pn+1×Cm in which the two “end cycles” are in the same face of the remaining n cycles. The main result is that every (m,n)-arrangement has at least (m−2)n crossings. This is used to show that the crossing number of C7×Cn is 5n, in agreement with the general conjecture that the crossing number of Cm×Cn is (m−2)n, for 3⩽m⩽n

Nansens resa över Atlanten

Titel: Nansens resa över Atlanten – Förväntningars betydelse för att förklara kulturella skeenden Seminariedatum: 5 Juni, 2013 Kurs: FEKH49, Examensarbete i organisation på Kandidatnivå, 15 högskolepoäng Författare: Sophie Adamsson, Johannes Lindmark & Andrea McCarthy Handledare: Nadja Sörgärde Nyckelord: Organisationskultur, Identitet, Etablering utomlands, Förväntningar, Värderingar Syfte: Vi har genomfört vår studie i syfte att ge en alternativ bild av vilka byggstenar som kan anses vara centrala i en kulturmodell Metod: Arbetet bygger på en kvalitativ metod med en induktiv ansats som hjälper oss att förstå sociala samspelet mellan chefer och anställda ur ett socialkonstruktionistiskt och hermeneutiskt förhållningssätt Teori: Studiens teoretiska referensram åskådliggör grundläggande teorier om kultur och identitet Empiri: Studiens empiri består utav elva stycken semistrukturerade intervjuer med både chefer och anställda, på ett svenskt IT-bolag som har etablerats utomlands Resultat: Vårt resultat landar i att chefernas intention med etableringen utomlands som stämmer väl överens med vad de anställda uppskattar och värderar högt, även om de anställdas förväntningar har påverkats till det negativa av tidigare erfarenhete