Free Flap Reconstruction of the Head and Neck Region: A Series of 127 Flaps Performed by Otolaryngologists

Objective:To determine flap success rate and complications in patients who underwent microvascular free tissue reconstruction after major head and neck ablative surgery and to report the improvement in the results.Methods:Medical records of 124 patients who were operated on in 2012 to 2019 were retrospectively reviewed. Indications for different free flap types, success rates and re-exploration rates, donor site morbidities, and reasons for flap loss were analyzed. Patients were divided into two groups to identify the effects of the anticoagulant and the antiaggregant treatments on postoperative results.Results:There were 127 flaps in 124 patients, including two different free flaps each in three patients that were harvested and used in the same surgical session. Of the total 127 flaps, 82 (64.6%) were radial forearm flaps, 39 (30.7%) were fibula flaps, and 6 (4.7) were rectus abdominis flaps. Four patients were re-explored for flap perfusion problems, and 18 patients were re-explored for hematoma drainage (n=22/124, %17.3). The rate of hematoma and re-exploration was higher in patients who received anticoagulant and antiaggregant treatments synchronously (p=0.02). Three flaps were lost, and the overall success rate was 97.6%. Two patients died from perioperative complications. No major complications were observed at the donor site; minor complications were observed in 30 patients.Conclusion:The success rate for the 127 flaps in 124 patients were found comparable to those reported in the literature. These results show that successful outcomes can be achieved with experience and a head and neck team dedicated to improving the results in microsurgical reconstruction, and flap failure rarely occurs if perioperative care of the patients is given meticulously

Diagnostic performance of low-dose chest CT to detect COVID-19: A Turkish population study

PURPOSEWe aimed to evaluate the diagnostic performance of low-dose chest computed tomography (CT) in patients under investigation for coronavirus disease 2019 (COVID-19).METHODSThis retrospective study included 330 patients suspected of having COVID-19 from March 15 to April 16, 2020. We examined 306 patients upon initial presentation using both CT and real-time reverse-transcriptase polymerase-chain-reaction (rRT-PCR). The diagnostic performance of CT was calculated using rRT-PCR as a reference. Clinical and laboratory data, CT characteristics, and lesion distribution were assessed for patients with a confirmed diagnosis via rRT-PCR.RESULTSA total of 250 patients were finally diagnosed with COVID-19. Clinical and laboratory findings included myalgia or fatigue (76%), fever (64.8%), dry cough (60.8%), elevated levels of C-reactive protein (86.4%), procalcitonin (62%), and D-dimer (58.2%), increased neutrophil-lymphocyte ratio (NLR) (54.8%), and lymphopenia (34%). Sensitivity, specificity, positive predictive value (PPV) and negative predictive value (NPV) of the initial CT scan were 90.4% (95% IC, 86%–93%), 64.2% (95% IC, 50%–76%), 91.8% (95% IC, 88%–94%), and 60% (95% IC, 49%–69%), respectively. The percentage of patients diagnosed on the initial rRT-PCR test was 51.6% (n=129). Most frequent CT characteristics of COVID-19 in the subgroup of rRT-PCR-positive patients were multiple lesion (97.4%, n=220), followed by bilateral involvement (88.5%, n=200), peripheral distribution (74.3%, n=168), ground-glass opacity (GGO) (69.2%, n=157), subpleural curvilinear opacity (41.6%, n=104), and mixed GGOs (27.6%, n=67).CONCLUSIONrRT-PCR may produce initial false negative results. For this reason, typical CT findings for COVID-19 should be known especially by radiologists. We suggest that patients with typical CT findings but negative rRT-PCR results should be isolated, and rRT-PCR should be repeated to avoid misdiagnosis

Monochorionic triamniotic triplet pregnancy with a co-triplet fetus discordant for congenital cystic adenomatoid malformation of the lung

BACKGROUND: Spontaneous monochorionic triamniotic pregnancy is rare and is at increased risk for pregnancy complications. The presence of an anomalous fetus further complicates the management. CASE PRESENTATION: We present a case of monochorionic triamniotic triplet pregnancy diagnosed at 15 weeks of gestation with one fetus having developed a multicystic lung lesion, suggestive of congenital cystic adenomatoid malformation (CCAM). At 24 weeks, the largest cyst measured 10 mm in diameter. We managed the pregnancy conservatively and delivered three live male fetuses with birth weights 1560 g, 1580 g and 1590 g at 35 weeks of gestation. Two newborns were admitted to the neonatal intensive care unit with respiratory distress, the third one died due to sepsis 7 days postpartum. One of the newborns was discharged healthy at 24 days postpartum. The newborn with CCAM developed a pneumothorax on the right side, recovered after treatment, and was discharged after one month. Computerized tomography (CT) of the infant at 3 months demonstrated two cystic lesions in the middle lobe of the right lung measuring 25 mm and 15 mm. A repeat CT of the infant at 6 months showed a 30 mm solitary cystic mass. CONCLUSION: Monochorionic triamniotic triplet pregnancy with a co-triplet fetus discordant for CCAM, present rarely and can be managed conservatively. These findings may help in decision making and counselling of parents

Cricohyoidoepiglottopexy vs near-total laryngectomy with epiglottic reconstruction in the treatment of early glottic carcinoma

Objective: To compare functional and oncological outcomes of cricohyoidoepiglottopexy ( CHEP) and near-total laryngectomy with epiglottic reconstruction ( NTLER) techniques in early glottic carcinoma

”Fan, jag kommer få F!” : Provångest i gymnasieskolan

Syftet med den här studien är att öka förståelsen för i vilka situationer elever på gymnasiet kan uppleva provångest och på vilka sätt provångest kan ta sig i uttryck. För att undersöka detta har semistrukturerade intervjuer genomförts med 12 gymnasieelever. Intervjuernas innehåll har analyserats med stöd av meningskodning och resulterat i olika nyckelord och kategorier. Studien visar att provångest förekommer i olika situationer som yttrar sig innan, under och efter en provsituation. Ångesten kan yttra sig kroppsligt, mentalt och känslomässigt. Vidare framkommer att stress är ett gemensamt drag hos de elever som har den här sortens upplevelser. Studien visar också att elevers prestationer och deras vilja att lyckas i skolan kan utlösa provångest. Möjliga framgångsfaktorer i skolan för att motverka provångest visar sig i elevernas beskrivningar, där studieteknik, positiva lärmiljöer samt att ta bort tidspressen när eleverna gör prov. Dessa faktorer kan bidra till elevers lärande och prestationer i skolan

”Fan, jag kommer få F!” : Provångest i gymnasieskolan

Syftet med den här studien är att öka förståelsen för i vilka situationer elever på gymnasiet kan uppleva provångest och på vilka sätt provångest kan ta sig i uttryck. För att undersöka detta har semistrukturerade intervjuer genomförts med 12 gymnasieelever. Intervjuernas innehåll har analyserats med stöd av meningskodning och resulterat i olika nyckelord och kategorier. Studien visar att provångest förekommer i olika situationer som yttrar sig innan, under och efter en provsituation. Ångesten kan yttra sig kroppsligt, mentalt och känslomässigt. Vidare framkommer att stress är ett gemensamt drag hos de elever som har den här sortens upplevelser. Studien visar också att elevers prestationer och deras vilja att lyckas i skolan kan utlösa provångest. Möjliga framgångsfaktorer i skolan för att motverka provångest visar sig i elevernas beskrivningar, där studieteknik, positiva lärmiljöer samt att ta bort tidspressen när eleverna gör prov. Dessa faktorer kan bidra till elevers lärande och prestationer i skolan

”Fan, jag kommer få F!” : Provångest i gymnasieskolan

Syftet med den här studien är att öka förståelsen för i vilka situationer elever på gymnasiet kan uppleva provångest och på vilka sätt provångest kan ta sig i uttryck. För att undersöka detta har semistrukturerade intervjuer genomförts med 12 gymnasieelever. Intervjuernas innehåll har analyserats med stöd av meningskodning och resulterat i olika nyckelord och kategorier. Studien visar att provångest förekommer i olika situationer som yttrar sig innan, under och efter en provsituation. Ångesten kan yttra sig kroppsligt, mentalt och känslomässigt. Vidare framkommer att stress är ett gemensamt drag hos de elever som har den här sortens upplevelser. Studien visar också att elevers prestationer och deras vilja att lyckas i skolan kan utlösa provångest. Möjliga framgångsfaktorer i skolan för att motverka provångest visar sig i elevernas beskrivningar, där studieteknik, positiva lärmiljöer samt att ta bort tidspressen när eleverna gör prov. Dessa faktorer kan bidra till elevers lärande och prestationer i skolan