KBT via internet för patienter med egentlig depression inom öppenvårdspsykiatrin

Föreliggande studie syftade till att undersöka guidad internetbaserad självhjälpsbehandling, enligt kognitiv beteendeteori, inom öppenvårdspsykiatrin för patienter med egentlig depression. Studien använde case series design och författarna följde symtomförändring hos sex patienter med egentlig depression under behandlingens åtta veckor med hjälp av Montgomery Åsberg Depression Rating Scale – Self rated (MADRS-S). Författarna ville även studera om patienterna skattade en kliniskt signifikant minskning av symtom efter behandlingen samt om behandlingen tycks lämpa sig för patienter med egentlig depression inom öppenvårdspsykiatrin. Klinisk signifikans mättes genom Reliable Change Index (RCI) och hur skattningarna låg i förhållande till uppsatta cutoff-värden för två av skattningsskalorna. För att även undersöka patienternas upplevelser av ångest och mental hälsa före och efter behandlingen användes: Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS) och Outcome Questionnaire 45 (OQ-45). Resultaten visade att fyra patienter i studien skattade en reliabelt lägre grad av depressiva symtom, av dessa kunde en patient anses kliniskt signifikant återställd. En patient, samma patient som kunde anses kliniskt signifikant återställd, skattade en reliabelt minskad grad av ångest och ökad mental hälsa efter behandlingen. En patient uppvisade inga reliabla förändringsvärden på något av instrumenten och en patient skattade en reliabel försämring av depressiva symtom sett till MADRS-S. Guidad internetbaserad behandling tycks lämpa sig för en majoritet av patienterna i samplet. Vidare forskning krävs för att fastställa i vilken utsträckning behandlingen lämpar sig inom öppenvårdspsykiatrin för patienter med egentlig depression

Pappa och olycklig: En intervjustudie om sju nyblivna fäder med depressiva symptom

Syftet med föreliggande studie är att ge en fördjupad förståelse för nyblivna pappors upplevelser av psykiskt lidande i samband med att bli förälder. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju nyblivna fäder som identifierade sig med att ha haft depressiva symptom i samband med föräldrablivandet. Intervjumaterialet analyserades med tematisk analys som resulterade i sex teman: Ett betungande arbete, Att inte räcka till, Livet går förbi utanför, Den enda pappan i världen, Ingen plats för sårbarheten och Att stå vid sidan av. Fäderna beskrev känslor av nedstämdhet, utmattning, stress, ilska, skuld, maktlöshet och otillräcklighet. De berättade om brist på återhämtning, hur detta leder till trötthet och känslor av att vara en dålig förälder. Vidare framkom upplevelser av att sakna ett sammanhang, såväl socialt som för sitt föräldraskap och sitt lidande, liksom att se att partnern ha andra möjligheter som förälder. Resultatet visar på ett psykiskt lidande som är mer mångfacetterat såväl gällande uttryck som gällande problemområden, än vad tidigare forskning som har försökt förstå fäders upplevelser utifrån symptom på postpartum depression har visat.The aim of this study was to gain a deeper understanding of new fathers’ experiences of psychological distress in connection with becoming a parent. Semi-structured interviews were conducted with seven new fathers who identified themselves as experiencing depressive symptoms. Thematic Analysis was used to analyse the data, and six themes were identified: The heavy workload, Not being good enough, The only dad in the world, Life passes by outside, No space for vulnerability, and Being on the outside. Fathers described feelings of sadness, exhaustion, stress, isolation, anger, guilt, powerlessness and inadequacy. They reported a lack of opportunities to rest and recover and how this leads to fatigue and feelings of inadequacy as a parent. Furthermore, they described experiencing a lack of belonging, both socially and in their parenthood and their suffering, as well as experiencing that their partner has better opportunities as a parent. These results suggest that the fathers’ psychological suffering is more multifaceted and diverse than previously believed. The study contributes a broader perspective than previous research that has attempted to understand fathers’ experiences within the framework of symptoms of depression

En socialtjänst med kvalitet? Öppna jämförelser som skyltfönster och verktyg

Social work with quality? Public Comparisons as show-window and tool Auditing, evaluations, rankings and performance measurements of the public sector are often presented as tools to ensure accountability, improvement, quality and transparancy in publicly funded organizations. One such tool is called "Public Comparisons" (Öppna jämförelser), a Swedish publicly reported measurement of quality in social work. The aim of this study was to examine "Public Comparisons", and what kind of 'knowledge' and 'truth' it conveys. Furthermore, the aim was to examine how professionals in social work perceive and relate to this 'knowledge'. The study was conducted by analyzing official documents in which "Public Comparisons" is described, explained and carried out to the professionals, such as policy documents, questionnaires, manuals and charts. Also, qualitative interviews were conducted with seven professionals working in six different municipalities in southern Sweden. The respondents all had experience of using "Public Comparisons". The empirical data was analyzed with a constructionist approach. The findings of the study suggest that in contrast to a view of quality as vague and elusive, quality in "Public Comparisons" is regarded as a property that can be defined, quantified and objectively measured. Apart from a small number of deviating statements, the documents present "Public Comparisons" as a reliable tool, with which it is possible to measure and thereby trigger improvement of quality in social work. The professionals perceive "Public Comparisons" as a way by which state authorities can express what kind of quality is 'good' or 'right'. Some professionals agree with the documents' definition of quality, while others are more sceptical. Scepticism towards the documents' definition of quality is often based on the impression that the quality indicators target form rather than substance

ADDIS young, a change in the substance abuse treatmentfor the youth? : A qualitative study on what the substance use disorder diagnosticinstrument developed for young people has contributed with for thesubstance abuse treatment

Syftet med studien var att undersöka yrkesverksammas erfarenheter av att använda Alkohol Drog Diagnos Instrumentet ADDIS Ung i missbruksvården. Studien baserades intervjuer medyrkesverksamma som använder sig av bedömningsinstrumentet. Den insamlade informationenfrån intervjuerna har sedan bearbetats med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visade attsamtliga intervjupersoner ansåg att ADDIS Ung var ett bra verktyg och att instrumentetsstyrka låg i de djupgående frågorna och den helhet som dessa skapar. Resultatet visade även att intervjupersonerna var samstämmiga gällande svårigheterna avseende att det kan ta långtid att genomföra en ADDIS Ung när klienten använder flera droger. De var ävensamstämmiga angående att vissa frågor var svåra för klienterna att förstå vilket också upplevssom en viss svårighetThe purpose of the study was to examine professionals' experience of the assessmentinstrument ADDIS Ung in substance use treatment. The study was based on qualitative research and the data has been collected through interviews with professionals using theassessment instrument. The data that has been collected through interviews has been analyzed with content analysis. The results showed that all of the interviewees believed that ADDIS Ung is a good tool and that the instrument's strength lies in the depth of the questions and thewholeness that these create. The results also showed that the interviewees were in agreementregarding the difficulties that exist with the instrument

ADDIS young, a change in the substance abuse treatmentfor the youth? : A qualitative study on what the substance use disorder diagnosticinstrument developed for young people has contributed with for thesubstance abuse treatment

Syftet med studien var att undersöka yrkesverksammas erfarenheter av att använda Alkohol Drog Diagnos Instrumentet ADDIS Ung i missbruksvården. Studien baserades intervjuer medyrkesverksamma som använder sig av bedömningsinstrumentet. Den insamlade informationenfrån intervjuerna har sedan bearbetats med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visade attsamtliga intervjupersoner ansåg att ADDIS Ung var ett bra verktyg och att instrumentetsstyrka låg i de djupgående frågorna och den helhet som dessa skapar. Resultatet visade även att intervjupersonerna var samstämmiga gällande svårigheterna avseende att det kan ta långtid att genomföra en ADDIS Ung när klienten använder flera droger. De var ävensamstämmiga angående att vissa frågor var svåra för klienterna att förstå vilket också upplevssom en viss svårighetThe purpose of the study was to examine professionals' experience of the assessmentinstrument ADDIS Ung in substance use treatment. The study was based on qualitative research and the data has been collected through interviews with professionals using theassessment instrument. The data that has been collected through interviews has been analyzed with content analysis. The results showed that all of the interviewees believed that ADDIS Ung is a good tool and that the instrument's strength lies in the depth of the questions and thewholeness that these create. The results also showed that the interviewees were in agreementregarding the difficulties that exist with the instrument