Påverkansfaktorer på vätgasrelaterad reaktivitet hos CFB-flygaskor

Vätgasbildning vid behandling av flygaska är ett problem många förbränningsanläggningar hanterar. På E.ON i Norrköping har vätgasbildning lett till kraftig explosion i bergrum där flygaska deponeras, men även för askmottagare innebär vätgasbildningen risker då incidenter med självantändande askhögar inträffat. Detta examensarbete har därför fokus på att minimera dessa vätgasrelaterade risker genom att undersöka vad som påverkar vätgasbildningen i flygaskan och reaktiviteten, främst med avseende på metalliskt aluminium, i CFB-pannorna P14 och P15 på Händelöverket. Med hjälp av kvantifiering av gasbildning har maximal vätgasbildning, vätgasbildningshastigheten, pH samt vikt-% metalliskt aluminium dokumenterats. De resultat som sammanställts inkluderar olika driftstörningar och förhållanden i pannorna som påträffats under projektets tidsperiod, därav skillnad mellan pannorna, kiselsand eller ilmenit som bäddmaterial, ammoniakdosering, del-last samt avstängd NID-reaktor. Utöver detta erhölls även totalhaltanalys utfört via ICP-SFMS analys där askans sammansättning presenteras. Resultaten påvisade skillnader i vätgasbildning för flera av de olika driftstörningarna och förutsättningarna mellan pannorna men även inom en och samma panna. Aska från P15 har högre reaktivitet, det påvisades även mindre vätgasbildning vid ilmenit som bäddmaterial samt vid avstängd NID-reaktor och vid del-last. Trots dessa skillnader i vätgasutveckling drogs slutsatsen att flygaska från avfallseldande CFB-pannor inte går att påverka till den grad att det avsevärt minskar mängden metalliskt aluminium och därmed vätgasbildningen utan att separera aluminiumet innan det genomgår förbränning.Minimering av vätgasrelaterade risker från Avfallseldande CFB-panno

Beskattningstidpunkten för värdepapper förvärvade med inskränkningar i förfoganderätten

Beskattningstidpunkten för värdepapper en anställd förvärvar på förmånliga villkor och för vilka gäller inskränkningar i förfoganderätten har på senare år varit föremål för diskussion. Förvärven avser värdepapper anställda (ofta högre uppsatta bolagsfunktionärer) erhåller som del i incitamentsprogram. Tidpunkten för beskattning av aktuella värdepapper bestäms av en särskild regel i 10 kap. 11 § 1 st. IL, den sk. värdepappersregeln. Regeln innebär att beskattning av dessa värdepapper skall ske direkt vid förvärvet, inte då de kan disponeras eller på annat sätt kommer den anställde till del som huvudregeln i 10 kap 8 § IL stipulerar. Värdepappersregeln tillkom som en reaktion på RÅ 1986 ref. 36. Fallet innebar att då ett värdepappersförvärv villkorats med inskränkningar i förfoganderätten skedde förmånsbeskattningen först vid den tidpunkt dessa inskränkningar upphörde. Detta ledde till att avsevärda skattekrediter kunde skapas, vilket lagstiftaren ville förhindra genom införandet av värdepappers-regeln. Det framgår av lagtext, förarbeten och praxis att beskattningen av värdepapper en anställd förvärvar p.g.a. tjänsten skall ske vid tidpunkten för den civilrättsliga äganderättsövergången. Detta även om värdepapprena har behäftats med villkor om förfoganderättsinskränkningar. Det är dock inte helt klarlagt hur äganderätten skall fastställas i vissa av dessa fall. Den praxis som finns ger dock en ganska klar bild över rättsläget. Skatteverket å sin sida har sedan 2007 drivit processer där verket hävdar att beskattning skall ske först när förfoganderättsinskränkningarna upphör. Verkets uppfattning i frågan har skapat osäkerhet i den privata sektorn och det finns en önskan att få klarhet. För en tid sedan skickade några av de större advokat- och revisionsbyrårena en skrivelse till Skatteverket där dess uppfattning i frågan begärdes. Den linje verket för tycks sakna författningsstöd. Även begreppet värdepapper i 10 kap. 11 § IL ger upphov till vissa spörsmål när inskränkningar i förfoganderätten är för handen. Begreppet finns inte definierat vare sig i IL eller annan lag och dess innebörd är inte helt klar. Även här ger dock existerande praxis en god bild av dess innebörd i dessa sammanhang.The time of taxation for securities an employee acquires on favorable terms and for which there is a restriction in the right of use has in recent years been subject of discussion. The acquisitions regards securities staff (often higher-ranking corporate officers) receive as part of the incentive program. The time of taxation of current assets is determined by a specific rule in Chapter 10. 11 § IL, the so-called värdepappersregeln. The rule stipulates that the taxation of these securities shall be made directly in the acquisition, not when they can be appropriated or otherwise disposed by the employee as the general rule in Chapter 10, § 8 IL stipulates. Värdepappersregeln came in response to RÅ 1986 ref. 36. This case meant that when a purchase of securities was united with restrictions on the right of disposal the time of taxation entered when the restrictions ceased. This led to the possibility to create significant tax credits, which the legislator wanted to prevent by introducing värdepappersregeln. It is clear from the legislative text, legislative history and practice that taxation of securities an employee acquires is to be effected at the time of the civil ownership transition. This is the case even if the securities have been united with restrictive conditions on the right of disposal. However, it is not entirely clear how ownership is to be determined in some of these cases. The practice, however, gives a pretty clear picture of the situation. Swedish tax authorities have nonetheless since 2007 argued that taxation shall be effected only when the restrictions cease. The authority’s views on the issue have created uncertainty in the private sector and there is a desire to ascertain the matter. Some time ago some of the major law and accounting firms sent a letter to the Tax authorities where its opinion on the matter was requested. The concept of “security” in chapter 10. 11 § IL raises some questions when restrictions are at hand. The term is not defined either in IL or other law and its meaning is not entirely clear. However existing practice gives a good picture of its meaning in these contexts

Påverkansfaktorer på vätgasrelaterad reaktivitet hos CFB-flygaskor

Vätgasbildning vid behandling av flygaska är ett problem många förbränningsanläggningar hanterar. På E.ON i Norrköping har vätgasbildning lett till kraftig explosion i bergrum där flygaska deponeras, men även för askmottagare innebär vätgasbildningen risker då incidenter med självantändande askhögar inträffat. Detta examensarbete har därför fokus på att minimera dessa vätgasrelaterade risker genom att undersöka vad som påverkar vätgasbildningen i flygaskan och reaktiviteten, främst med avseende på metalliskt aluminium, i CFB-pannorna P14 och P15 på Händelöverket. Med hjälp av kvantifiering av gasbildning har maximal vätgasbildning, vätgasbildningshastigheten, pH samt vikt-% metalliskt aluminium dokumenterats. De resultat som sammanställts inkluderar olika driftstörningar och förhållanden i pannorna som påträffats under projektets tidsperiod, därav skillnad mellan pannorna, kiselsand eller ilmenit som bäddmaterial, ammoniakdosering, del-last samt avstängd NID-reaktor. Utöver detta erhölls även totalhaltanalys utfört via ICP-SFMS analys där askans sammansättning presenteras. Resultaten påvisade skillnader i vätgasbildning för flera av de olika driftstörningarna och förutsättningarna mellan pannorna men även inom en och samma panna. Aska från P15 har högre reaktivitet, det påvisades även mindre vätgasbildning vid ilmenit som bäddmaterial samt vid avstängd NID-reaktor och vid del-last. Trots dessa skillnader i vätgasutveckling drogs slutsatsen att flygaska från avfallseldande CFB-pannor inte går att påverka till den grad att det avsevärt minskar mängden metalliskt aluminium och därmed vätgasbildningen utan att separera aluminiumet innan det genomgår förbränning.Minimering av vätgasrelaterade risker från Avfallseldande CFB-panno

Påverkansfaktorer på vätgasrelaterad reaktivitet hos CFB-flygaskor

Vätgasbildning vid behandling av flygaska är ett problem många förbränningsanläggningar hanterar. På E.ON i Norrköping har vätgasbildning lett till kraftig explosion i bergrum där flygaska deponeras, men även för askmottagare innebär vätgasbildningen risker då incidenter med självantändande askhögar inträffat. Detta examensarbete har därför fokus på att minimera dessa vätgasrelaterade risker genom att undersöka vad som påverkar vätgasbildningen i flygaskan och reaktiviteten, främst med avseende på metalliskt aluminium, i CFB-pannorna P14 och P15 på Händelöverket. Med hjälp av kvantifiering av gasbildning har maximal vätgasbildning, vätgasbildningshastigheten, pH samt vikt-% metalliskt aluminium dokumenterats. De resultat som sammanställts inkluderar olika driftstörningar och förhållanden i pannorna som påträffats under projektets tidsperiod, därav skillnad mellan pannorna, kiselsand eller ilmenit som bäddmaterial, ammoniakdosering, del-last samt avstängd NID-reaktor. Utöver detta erhölls även totalhaltanalys utfört via ICP-SFMS analys där askans sammansättning presenteras. Resultaten påvisade skillnader i vätgasbildning för flera av de olika driftstörningarna och förutsättningarna mellan pannorna men även inom en och samma panna. Aska från P15 har högre reaktivitet, det påvisades även mindre vätgasbildning vid ilmenit som bäddmaterial samt vid avstängd NID-reaktor och vid del-last. Trots dessa skillnader i vätgasutveckling drogs slutsatsen att flygaska från avfallseldande CFB-pannor inte går att påverka till den grad att det avsevärt minskar mängden metalliskt aluminium och därmed vätgasbildningen utan att separera aluminiumet innan det genomgår förbränning.Minimering av vätgasrelaterade risker från Avfallseldande CFB-panno