Klassrummet - En tillgänglig lärmiljö

Syftet med denna empiriska studie är att bidra med kunskap om lärares möjligheter till att anpassa lärmiljön för alla elever i klassrummet. Studien avser därtill att kartlägga vilka olika möjligheter respektive hinder elever och lärare ser och möter. Vidare har syftet varit att få med elevernas egna perspektiv på vilka möjligheter och hinder de möter i sitt lärande. Slutligen är syftet med studien att bidra till en fördjupad kunskap om hur de olika hindren i elevernas lärmiljö kan undanröjas för att förse dem med en optimal utbildning.Motivet till att jag valt detta specifika ämnesområde, tillgänglig lärmiljö, är att jag i min kommande yrkesroll såsom speciallärare betraktar förebyggandet av hinder för inlärning som en viktig del av mitt uppdrag. I de vägledande styrdokumenten står att alla elever ska ges en likvärdig utbildning. Utbildningen skall dessutom anpassas utifrån var och ens förutsättningar och behov. Då min inriktning är svenska fokuserar studien i första hand på elevers kommunikativa förmågor och på hur utvecklingen av dessa möjliggörs, samt på vilka sätt eventuella hinder för inlärandet kan undanröjas.Metoden är kvalitativ då jag genomfört semistrukturerade intervjuer med ett antal lärare och elever. Tidigare forskning som studien refererar till är genomförd i Sverige, Danmark, övriga Europa och USA. Deras syften och resultat diskuteras i förhållande till de vilka framkommit i min studie. Slutligen tas förekommande skillnader i definitionen av begreppet inkludering upp.Denna studie bygger på det sociokulturella lärandet, på Vygoskijs teorier och på KASAM. I resultaten kan tendenser till samsyn mellan lärare och elever ses vad det gäller lärmiljö och delaktighet. Vissa aspekter betonades under intervjuerna i varierad grad, en del var viktigare ur ett elevperspektiv medan andra mer togs upp ur ett pedagogperspektiv. Studien bidrar till en utvidgad kunskap kring hur elever ser på sitt lärande och sin lärmiljö. Vidare ger den en bild av lärares tankar kring deras uppdrag med fokus på lärmiljön i klassrummet och deras möjligheter till anpassningar utifrån alla elevers individuella behov

Klassrummet - En tillgänglig lärmiljö

Syftet med denna empiriska studie är att bidra med kunskap om lärares möjligheter till att anpassa lärmiljön för alla elever i klassrummet. Studien avser därtill att kartlägga vilka olika möjligheter respektive hinder elever och lärare ser och möter. Vidare har syftet varit att få med elevernas egna perspektiv på vilka möjligheter och hinder de möter i sitt lärande. Slutligen är syftet med studien att bidra till en fördjupad kunskap om hur de olika hindren i elevernas lärmiljö kan undanröjas för att förse dem med en optimal utbildning.Motivet till att jag valt detta specifika ämnesområde, tillgänglig lärmiljö, är att jag i min kommande yrkesroll såsom speciallärare betraktar förebyggandet av hinder för inlärning som en viktig del av mitt uppdrag. I de vägledande styrdokumenten står att alla elever ska ges en likvärdig utbildning. Utbildningen skall dessutom anpassas utifrån var och ens förutsättningar och behov. Då min inriktning är svenska fokuserar studien i första hand på elevers kommunikativa förmågor och på hur utvecklingen av dessa möjliggörs, samt på vilka sätt eventuella hinder för inlärandet kan undanröjas.Metoden är kvalitativ då jag genomfört semistrukturerade intervjuer med ett antal lärare och elever. Tidigare forskning som studien refererar till är genomförd i Sverige, Danmark, övriga Europa och USA. Deras syften och resultat diskuteras i förhållande till de vilka framkommit i min studie. Slutligen tas förekommande skillnader i definitionen av begreppet inkludering upp.Denna studie bygger på det sociokulturella lärandet, på Vygoskijs teorier och på KASAM. I resultaten kan tendenser till samsyn mellan lärare och elever ses vad det gäller lärmiljö och delaktighet. Vissa aspekter betonades under intervjuerna i varierad grad, en del var viktigare ur ett elevperspektiv medan andra mer togs upp ur ett pedagogperspektiv. Studien bidrar till en utvidgad kunskap kring hur elever ser på sitt lärande och sin lärmiljö. Vidare ger den en bild av lärares tankar kring deras uppdrag med fokus på lärmiljön i klassrummet och deras möjligheter till anpassningar utifrån alla elevers individuella behov

Läsinlärning i teori och praktik - vad säger forskningen och vilka metoder förespråkas i praktiken?

Syftet med examensarbetet är att göra en jämförande undersökning mellan vad forskning och yrkesverksamma lärare anser om läsinlärning och de metoder som förespråkas. I litteraturdelen beskrivs olika teorier kring läsinlärning samt olika metoder för att arbeta med detta. Vi använder oss av en kvalitativ undersökningsmetod, intervjuer, för att få reda på hur lärare arbetar och vilka metoder de förespråkar. De lärare vi intervjuat använder sig av de båda grundmetoderna, helordsmetoden och ljudningsmetoden vid läsinlärningen för att tillgodose alla elever. Den vanligaste metoden som de intervjuade lärarna använder är helordsmetoden, dock påpekar samtliga vikten av att eleverna har ljuden med sig för att bli goda läsare. Lärarna menar att genom att använda sig av texter som utgår från eleverna eller som anknyter till deras vardag blir läsningen mer meningsfull och lustfylld