Moveit : Motivations- och engagemangsskapande metoder i arbetsmiljöarbetet

Moveit : Motivation and engagement creating methods in work environment work The purpose with this report is to describe what is meant with the concept Moveit in a context of development processes aimed at improving the work environment. With a point of departure in prior research and literature as well as in own experiences, important prerequisites for motivation and engagement in work environment work is analyzed. Examples are given on existing methods with a potentially motivating and engaging effect, i.e. a Moveit-effect regarding work environment work. Moveit has its origin in a perceived need of a strategy for how motivation and engagement for work environment work can be created through application of methods. An important part of the strategy that constitutes Moveit is based on particular properties that are important for motivation and engagement for work environment improvement activities. A point of departure is a need to create motivation and engagement for work environment work in workplaces. In some cases it can be a question of managers that perceive a need of creating an improved work environment, but has difficulties in involving the employees in the development processes. In other cases, it can be the management that needs guidance in how to initiate the work environment work in such a way that motivation and engagement can be created and strengthened at the prospect of a continuous work environment work. It also occurs that employers need more insight in and a greater interest for work environment issues, in order for the employees to have an opportunity to use their ideas and proposals regarding improvements. The report, which is a result of a project within the frame of Theme SMARTA at the National Institute for Working Life, has lead to six properties that constitutes important contents in Moveit-methods in a context of work environment aimed development processes. These properties cover interactivity, change competence, work environment knowledge, freedom of action, systematic and ability of integration.Syftet med rapporten är att göra en beskrivning av vad som avses med begreppet Moveit i ett sammanhang av arbetsmiljöinriktade förändringsprocesser. Med utgångspunkt i tidigare forskning och litteratur samt egna erfarenheter analyseras viktiga förutsättningar för motivation och engagemang i arbetsmiljöarbete. Exempel ges på redan existerande metoder som har en potentiell motivations- och engagemangsskapande effekt, det vill säga en Moveit-effekt avseende arbetsmiljöarbete på arbetsplatser. Moveit har sitt ursprung i ett uppfattat behov av en strategi för hur motivation och engagemang för arbetsmiljöarbete kan skapas genom användning av olika metoder. En betydande del av den strategi som Moveit utgör bygger på särskilda egenskaper som framstått som viktiga för motivation och engagemang för arbetsmiljöarbete. En utgångspunkt är ett uppfattat behov av att skapa motivation och engagemang för arbetsmiljöarbete på arbetsplatser. I en del fall kan det handla om chefer som upplever ett behov av att skapa bättre arbetsmiljöer, men har svårt att få med sig de anställda i förändringsarbetet. I andra fall kan det vara företagsledningen som behöver få vägledning i hur arbetsmiljöarbetet kan initieras på ett sådant sätt att motivation och engagemang kan skapas och stärkas inför ett mer kontinuerligt förbättringsarbete. Det förekommer också att arbetsgivare behöver mer insikt i och ett större intresse för arbetsmiljöfrågor, för att de anställda ska få möjlighet att använda sig av sina idéer och förslag på förbättringar. Rapporten, som är ett resultat av ett delprojekt inom ramen för tema SMARTA vid Arbetslivsinstitutet, har utmynnat i sex egenskaper som utgör ett viktigt innehåll i Moveit-metoder i ett sammanhang av arbetsmiljöinriktade förändringsprocesser. Dessa egenskaper omfattar interaktivitet, förändringskompetens, arbetsmiljökunskap, handlingsutrymme, systematik samt integrerbarhet

Bildredigering som stöd vid arbetsmiljöarbetet. : beskrivning av en metod med Moveit-egenskaper.

SammanfattningÅteg M, Andersson I-M. (2007) Bildredigering som stöd vid arbetsmiljöarbetet –Beskrivning av en metod med Moveit-egenskaper. Arbetslivsrapport 2007:15.Rapporten utgår från forskningsområdet ”Hur kan och bör arbetsmiljöarbetebedrivas och integreras i organisationers kärnverksamhet?” vid tema SMARTA,Arbetslivsinstitutet. I ett tidigare arbete har ett antal egenskaper hos metoderidentifierats som viktiga för motivation och engagemang för arbetsmiljöarbete,s.k. Moveit-egenskaper.Syftet är att beskriva en metod – Bildredigering – för användning av redigeringav bilder som ett hjälpmedel i, och för att skapa ökad motivation för,arbetsmiljöarbete.Den ansats som användningen av metoden bygger på utgår från en hög grad avinteraktion med personalen på den aktuella arbetsplatsen eller motsvarande.Denna arbetsform har tidigare beskrivits som konsultativ.Metoden Bildredigering beskrivs ingående, med särskild betoning på hur manpraktiskt går till väga för att redigera bilder så att de kan utgöra ett stöd iarbetsmiljöarbetet och samtidigt bidra till att skapa motivation för deltagande idetta arbete. Avsikten med rapporten är att ge tillräcklig information och kunskapom metoden så att den kan användas av aktörer inom arbetsmiljöområdet.Exempel ges också från tillämpningar av metoden.För att underlätta bedömningen av i vilka situationer Bildredigering kan varalämplig för att stärka motivation för och integration av arbetsmiljöarbeteanalyseras metoden i relation till ett tidigare utvecklat redskap.Slutsatser från rapporten är att Bildredigering är en lämplig metod för att göralättillgängliga illustrationer av förändringar i befintliga miljöer, men också för attvisualisera information om arbetsmiljöförhållanden utifrån t.ex. föreskrifter.Bildredigering stöder också ett flertal av de egenskaper som tidigare identifieratssom viktiga för att skapa motivation för arbetsmiljöarbete. Samtidigt är det viktigtatt metoden genomförs på ett sådant sätt att dessa egenskaper gynnas, dvs. ettinteraktivt och konsultativt arbetssätt. Framför allt har Bildredigering egenskapersom bidrar till att involvera anställda och chefer i diskussioner omarbetsförhållanden, arbetsmiljöfrågor och arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöfrågans väg : Samverkan mellan kundföretag och företagshälsovård

The path of the work environment issue : Interaction between client companies and occupational health service Within the frame of the Theme SMARTA at the National Institute for Working Life, a project has been carried out with a point of departure in the research assignment How can and should work environment work be carried out and be integrated in the activities of organisations? . The project group that has been working within this field of research has the intention to develop an understanding for : and possibilities to act from : important prerequisites for the improvement process of work environment work, in interaction with players and end users. The purpose is partly to analyse decision processes in work environment issues in a perspective of the clients customer relation to a occupational health service (OHS) company, partly to analyse how an expert function within occupational health services : in this case ergonomists : work, particularly concerning working manners, methods and tools. An important foundation for the study is constituted of the examined literature in the field. The main method used is interviews : with the clients to OHS companies and with ergonomists working within OHS, which are both internal and external to the client companies, and also with alone standing ergonomics consultants. The interviews, that have touched upon decision processes, priorities, initiatives and structures for a preventive work environment work and also a systematic work environment management, has been done with contact persons at companies that are clients to a OHS company. The category ergonomists within OHS has been interviewed on which working manners they choose and also about which methods and tools they use. The results show that the decision process is complex and that prioritizing is made in several steps. In their work with work environment issues, the companies want to try solving different problems, and often do try, before contacting the OHS company. All categories within the OHS companies are consulted, but most often one at the time. The companies do trust the OHS company's recommendations, but carry through the measures on their own and without evaluating the results. Many ergonomists are functioning as experts who in their commission use few or just one method and also analyse and bring solutions. The relation between the OHS company and the client is to a small extent based on manners of working that includes dialogue and a methodology that implies a joint problem solving work.Inom ramen för Tema SMARTA vid Arbetslivsinstitutet har ett delprojekt genomförts som utgår från frågan Hur kan och bör arbetsmiljöarbete bedrivas och integreras i organisationers verksamheter? . Syftet är dels att analysera beslutsprocesser i arbetsmiljöfrågor i ett perspektiv av företagens kundrelation till ett företagshälsovårdsföretag (FHV-företag), dels att analysera hur en expertfunktion inom FHV : i det här fallet ergonomer : arbetar, särskilt avseende samverkan med kunden, metoder och verktyg. En bas för studien är genomgången av tidigare forskning inom området. Utöver detta baseras studien på intervjuer med FHV-företagens kunder och med ergonomer yrkesverksamma inom FHV, både interna och externa, samt med fristående ergonomikonsulter. Intervjuerna har berört beslutsprocesser, prioriteringar, initiativ och strukturer för ett förebyggande arbetsmiljöarbete samt systematiskt arbetsmiljöarbete. De har genomförts med kontaktpersoner på företag som är kunder till ett FHV-företag samt med ergonomer inom FHV som har intervjuats om vilka arbetssätt de väljer samt vilka metoder och verktyg de använder. Resultaten visar att beslutsprocessen är komplex och prioriteringar sker i många steg. I sitt arbete med arbetsmiljöfrågor vill företagen ofta själva prova att lösa olika problem, och gör också sådana försök, innan man tar kontakt med sitt FHV-företag. Alla yrkeskategorier inom FHV-företaget anlitas men oftast en i taget, snarare än som ett samlat team. Företagen litar på FHV-företagens rekommenda¬tioner, men genomför till stor del åtgärderna på egen hand och utan att utvärdera resultaten. Många ergonomer fungerar som experter och som i sina uppdrag använder få eller enstaka metoder samt analyserar och levererar lösningar. Relationen mellan FHV-företaget och kunden bygger i liten omfattning på arbetsformer som innehåller dialog och en metodik som innebär ett gemensamt problemlösningsarbete

Metoder och verktyg för motivation till och integration av arbetsmiljöarbete

Rapporten utgår från forskningsområdet "Hur kan och bör arbetsmiljöarbete bedrivas och integreras i organisationers kärnverksamhet?" vid tema SMARTA, Arbetslivsinstitutet. I ett tidigare arbete har ett antal egenskaper identifierats som viktiga för motivation och engagemang för arbetsmiljöarbete, sk Moveit-egenskaper. Dessa egenskaper och deras roll i arbetsmiljöarbetet ställs här i relation till perspektivet integrerat arbetsmiljöarbete, där arbetsmiljön ingår i styrsystemet och arbetsmiljöarbete betraktas som en del av styrningen av produktion och verksamhet. Syftet är att utveckla förståelsen för viktiga aspekter i arbetsmiljöarbetet utifrån en målsättning att metoder ska bidra till ett integrerat och kontinuerligt fungerande arbetsmiljöarbete. Den metodansats som rapporten utgår från bygger till stor del på interaktion med företagshälsovårdcentraler, konsulter och ergonomer samt på tidigare forskning. Ett viktigt steg i interaktionen har varit workshops som arrangerats vid tre tillfällen och vid olika platser - Borlänge, Göteborg och Umeå. Rapporten beskriver ett underlag för att bedöma metoders motivationskraft, erfarenheter från workshops med aktörer inom arbetsmiljöområdet, en fristående konsults tillämpning av metoden Visit samt olika former av förutsättningar för arbetsmiljöarbete, såsom företags mognad och hur metoder introduceras på arbetsplatser. Aspekter som identifieras som viktiga för ett integrerat arbetsmiljöarbete är: delegering av ansvar och befogenheter i arbetsmiljöfrågor, bred delaktighet och samverkan mellan anställda och ledning, hanterbara men ändå utmanande krav på arbetsmiljöarbetet, processfokusering och dynamik, samt utrymme för reflektion. Flera av dessa aspekter uppvisar överensstämmelser med egenskaper hos metoder som bidrar till att skapa motivation för arbetsmiljöarbete.Ingår i projekt1?Ingår i projektOm publikationen ingår i ett projekt, ange projektets namn. För att ange flera projekt, klicka på Ytterligare projekt.

Manager's task to support integrated autonomy at the workplace : Results from an intervention

A new managerial task arises in today’s working life: to provide conditions for and influence interaction between actors and thus to enable the emergence of organizing structure in tune with a changing environment. We call this the enabling managerial task. The goal of this paper is to study whether training first line managers in the enabling managerial task could lead to changes in the work for the subordinates. This paper presents results from questionnaires answered by the subordinates of the managers before and after the training. The training was organized as a learning network and consisted of eight workshops carried out over a period of one year (September 2009–June 2010), where the managers met with each other and the researchers once a month. Each workshop consisted of three parts, during three and a half hours. The first hour was devoted to joint reflection on a task that had been undertaken since the last workshop; some results were presented from the employee pre-assessments, followed by relevant theory and illuminating practices, finally the managers created new tasks for themselves to undertake during the following month. The subordinates’ answers show positive change in all of the seventeen scales used to assess it. The improvements are significant in scales measuring the relationship between the manager and the employees, as well as in those measuring interaction between employees. It is concluded that the result was a success for all managers that had the possibility of using the training in their management work.Regisserad Kompetensutvecklin

Arbetsmiljöarbete och motivation. : teoretisk översikt och konstruktion av ett frågeformulär.

Sammanfattning Åteg M, Andersson I-M, Neely G, Rosén, Laring J, Nygren O. (2007) Arbetsmiljöarbete och motivation. Teoretisk översikt och konstruktion av ett frågeformulär. Arbetslivsrapport, Arbetslivsinstitutet, Stockholm. Den här rapporterade studien behandlar behovet av att skapa motivation och engagemang för arbetsmiljöarbete. Studien utgår från frågan om utvecklade och spridda metoder för arbetsmiljöarbete fungerar i bemärkelsen att de inte bara leder till arbetsmiljöförbättringar, utan också om de medför en ökad motivation för arbetsmiljöarbete hos deltagarna. För att kunna behandla sådana frågor är det dock nödvändigt med en förståelse för motivation och dess förutsättningar i sammanhang av arbetsmiljöarbete. Studien har haft två syften. Ett första syfte har varit att skapa en förståelse för motivationens roll i arbetsmiljöarbete och utifrån motivationsteori beskriva och analysera förutsättningar för motivation. Ett andra syfte var att föra ett resonemang om möjligheten att med hjälp av ett frågeformulär mäta potentiella förändringar i motivation för arbetsmiljöarbete. Motivation för arbetsmiljöarbete kan påverkas av dels att förändringsarbete skapar nya förutsättningar för arbetet, dels av hur förändringsarbetet organiseras. Deltagande i aktiviteter inom arbetsmiljöområdet har visats leda till ytterligare motivation. En orsak kan vara att individer som deltar i sådana aktiviteter erhåller positiv uppmärksamhet och olika former av belöningar, erkänsla och uppmuntran, vilket motiverar dem att utföra ytterligare aktiviteter. Samtidigt har det visats att ett gott säkerhetsklimat på en arbetsplats ger högre motivation. Högre motivation leder till högre deltagande i arbetsmiljöarbetet, dvs. att individen i högre utsträckning väljer att delta i att skapa en säkrare miljö. Det finns ett flertal etablerade metoder för att mäta motivation för arbete. Det finns dock mindre forskning och färre instrument för att mäta motivation för arbetsmiljöarbete. I studien utvecklades ett frågeformulär, som bygger på att respondenten svarar utifrån tre perspektiv: den egna synen, synen på arbetskamraternas och synen på ledningens intresse, ansvar, delaktighet i arbetsmiljöarbetet. I den tidigare forskningen finns stöd för denna uppdelning, dock tydligast när det gäller den egna synen och synen på ledningen. Ett antal faktorer har identifierats som kan stärka frågeformulärets validitet. Fortsatt utveckling av formuläret är därför aktuellt. Tidigare studier har visat att uppföljningar av åtgärder på arbetsmiljöområdet sällan följs upp och att effekterna inte utvärderats. Att mäta motivation till följd av arbetsmiljöinriktade aktiviteter är ett bidrag till möjligheterna att göra sådana utvärderingar och uppföljningar. Det finns ett intresse både från forskarhåll, från FHV-företag och från företag och arbetsplatser att genomföra mätningar av de anställdas motivation för arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöarbete och motivation. : teoretisk översikt och konstruktion av ett frågeformulär.

Sammanfattning Åteg M, Andersson I-M, Neely G, Rosén, Laring J, Nygren O. (2007) Arbetsmiljöarbete och motivation. Teoretisk översikt och konstruktion av ett frågeformulär. Arbetslivsrapport, Arbetslivsinstitutet, Stockholm. Den här rapporterade studien behandlar behovet av att skapa motivation och engagemang för arbetsmiljöarbete. Studien utgår från frågan om utvecklade och spridda metoder för arbetsmiljöarbete fungerar i bemärkelsen att de inte bara leder till arbetsmiljöförbättringar, utan också om de medför en ökad motivation för arbetsmiljöarbete hos deltagarna. För att kunna behandla sådana frågor är det dock nödvändigt med en förståelse för motivation och dess förutsättningar i sammanhang av arbetsmiljöarbete. Studien har haft två syften. Ett första syfte har varit att skapa en förståelse för motivationens roll i arbetsmiljöarbete och utifrån motivationsteori beskriva och analysera förutsättningar för motivation. Ett andra syfte var att föra ett resonemang om möjligheten att med hjälp av ett frågeformulär mäta potentiella förändringar i motivation för arbetsmiljöarbete. Motivation för arbetsmiljöarbete kan påverkas av dels att förändringsarbete skapar nya förutsättningar för arbetet, dels av hur förändringsarbetet organiseras. Deltagande i aktiviteter inom arbetsmiljöområdet har visats leda till ytterligare motivation. En orsak kan vara att individer som deltar i sådana aktiviteter erhåller positiv uppmärksamhet och olika former av belöningar, erkänsla och uppmuntran, vilket motiverar dem att utföra ytterligare aktiviteter. Samtidigt har det visats att ett gott säkerhetsklimat på en arbetsplats ger högre motivation. Högre motivation leder till högre deltagande i arbetsmiljöarbetet, dvs. att individen i högre utsträckning väljer att delta i att skapa en säkrare miljö. Det finns ett flertal etablerade metoder för att mäta motivation för arbete. Det finns dock mindre forskning och färre instrument för att mäta motivation för arbetsmiljöarbete. I studien utvecklades ett frågeformulär, som bygger på att respondenten svarar utifrån tre perspektiv: den egna synen, synen på arbetskamraternas och synen på ledningens intresse, ansvar, delaktighet i arbetsmiljöarbetet. I den tidigare forskningen finns stöd för denna uppdelning, dock tydligast när det gäller den egna synen och synen på ledningen. Ett antal faktorer har identifierats som kan stärka frågeformulärets validitet. Fortsatt utveckling av formuläret är därför aktuellt. Tidigare studier har visat att uppföljningar av åtgärder på arbetsmiljöområdet sällan följs upp och att effekterna inte utvärderats. Att mäta motivation till följd av arbetsmiljöinriktade aktiviteter är ett bidrag till möjligheterna att göra sådana utvärderingar och uppföljningar. Det finns ett intresse både från forskarhåll, från FHV-företag och från företag och arbetsplatser att genomföra mätningar av de anställdas motivation för arbetsmiljöarbete