The Dream Candidate : A critical discourse analysis of how the ideal applicant is constructed in job advertisements in the construction and real estate sector

The purpose of this bachelor thesis is to investigate how an ideal job applicant is described when searching real estate janitors and real estate managers in job advertising using a Swedish linguistic perspective. This is achieved by looking at how the model reader is constructed i.e. if the ways to describe the two occupational groups differ, if the descriptions tend to include or exclude groups of applicants, and if and how a relationship is created between the employer and the recipient and if so what kind of relationship. The material consists of ten job advertisements where the employer is looking for real estate janitors and ten job advertisements where the employer is looking for real estate managers. The choice of method for the study is systemic functional grammar, critical discourse analysis and gender coding. Theoretically I also start from the systemic functional grammar and the critical discourse analysis, though with an emancipatory approach. The descriptions of the dream candidates that is created in the ads differ between the two occupations. Real estate janitor is a job which requires more practical skills, while the job as a manager requires more theoretical skills. The ideal real estate janitor has equal numbers of masculine and feminine qualities. The dream candidate is self-propelled, service-oriented and is able to plan the working day in an efficient way. Since the employer seems to have a dominant attitude towards the janitor their relationship tends to not be very close. The ideal dream candidate created for real estate managers is also very self-sufficient, but he or she also has a strong internal drive and likes to run projects in combination with a strong sense of responsibility. The ideal real estate manager has a little more feminine than masculine qualities. The relationship between the employer and the ideal real estate manager is more symmetrical than the relationship that is constructed with the ideal real estate manager

Delta i traumaomhändertagande på akutmottagningen : Upplevelser hos specialistsjuksköterskor inom intensivvård och anestesisjukvård

Bakgrund. Specialistsjuksköterskor inom intensivvård och anestesisjukvård deltar i traumaomhändertagande på akutmottagningen. De utgör en viktig roll i traumateamet och ställs inför krävande utmaningar som kan framkalla känslor hos specialistsjuksköterskorna. Vilket påverkar deras upplevelser av att delta i traumaomhändertagandet. Syfte. Syftet var att beskriva upplevelser hos specialistsjuksköterskor inom intensivvård och anestesisjukvård av att arbeta med traumaomhändertagande vid nivå-1 traumalarm. Metod. Kvalitativ ansats med beskrivande design. Sju specialistsjuksköterskor inom intensivvård och fem specialistsjuksköterskor inom anestesisjukvård på tre mellanstora sjukhus i Mellansverige med erfarenhet av traumaomhändertagande inkluderades. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat. Det framkom ett övergripande tema: Traumaomhändertagandets innebörd, samt fyra huvudkategorier: Systematiskt omhändertagande, Att vara en del av traumateamet, Vårdmiljöns betydelse och Upplevda känslor och strategier genom traumaomhändertagandets förlopp. Specialistsjuksköterskorna beskrev att den givna strukturen och att de kände sig förtrogna med sin roll minskade osäkerheten. Tydlig kommunikation upplevdes förbättra samarbetet och patientsäkerheten. Begränsat utrymme och för mycket personal utöver traumateamet beskrevs komplicera traumaomhändertagandet. Traumaomhändertagandet beskrevs som en betydelsefull uppgift som skedde under positiv stress och med stort fokus. Det framfördes känslor av ovisshet inför vad de skulle mötas av. Erfarenhet, övning och utbildning ökade tryggheten. Debriefing underlättande bearbetningen. Slutsats. Specialistsjuksköterskorna har en betydelsefull roll i traumateamet och ställs inför utmanande och påfrestande situationer där vikten av övning, erfarenhet och utbildning är betydande. Att identifiera specialistsjuksköterskors upplevelser kring ämnet möjliggör uppkomsten av förbättringsområden inom traumaomhändertagande på akutmottagningen.Background. Specialist nurses in intensive care unit and nurse anesthetist take part in trauma life support care in the emergency service. They have an important role of the trauma team. Specialist nurses face challenges that may produce feelings which affect their experiences of participating in trauma life support care. Aim. The aim was to describe the experiences of specialist nurses in intensive care unit and nurse anesthetist, in trauma life support care at first-level trauma. Method. A descriptive design with a qualitative approach was used. Seven specialist nurses in an intensive care unit and five nurse anesthetists worked with trauma life support care at mid-sized hospitals in middle of Sweden were included. Data were collected with semi-structured interviews and analysed with qualitative content analysis. Result. One theme emerged: The Significance of Trauma Life Support Care. Four main categories: Systematic Care, Being Part of the Trauma Team, Importance of Hospital Environment, and Feelings and Strategies Experienced in the Course of Trauma Life Support Care. Specialist nurses described that structures provided feeling of being secure. Communication improved cooperation and patient safety. Limited workspace, excessive personnel of trauma team complicated the trauma life support care. Trauma life support care was described meaningful under positive stress. Feelings of about what they would meet were experienced encounters. Experiences, clinical practice, and education increased feelings of safety. Debriefing made processing easier. Conclusion. Specialist nurses have an important role in the trauma team. The importance of clinical practice, experiences, and education are significant. Identifying experiences of specialist nurses enables to improve trauma life support care in emergency service

Can elite leaders in team gymnastics cope with stress situations? : A qualitative study of elite leaders in team gymnastics.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att undersöka elitledares hantering av stressade elitgymnaster under tävling inom truppgymnastik. Hur använder sig elitledare inom truppgymnastik av idrottspsykologi? Vilka mentala eller psykologiska metoder använder ledare för att hjälpa de aktiva i tävlingssituationen för att bemästra stressituationer? Metod Kvalitativa djupintervjuer har används. Fyra elitledare som tränar junior eller senior damer i truppgymnastik i fyra olika Stockholmsföreningar har intervjuats, två kvinnliga och två manliga. Resultat 3 av 4 ledare tycker att man absolut ska arbeta med idrottspsykologi med elitgymnaster. 3 av 4 ledare tycker att de kan se om deras gymnaster är stressade bl.a. genom deras kroppsspråk. När det kommer till att hantera stressade gymnaster under tävling menar bl.a. ledare A att de har olika strategier under tävling och att gymnasterna har berättat hur de vill bli bemötta under tävlingen. Ledare B menar att det beror lite på vilken gymnast det är och handlar utifrån det. B menar även att det är bara något man gör automatiskt. Ledare C menar att de jobbar med det hemma i hallen för att på det sättet vara förberedda. Ledare C menar också att om gymnasten/gymnasterna är stressade så kan de få sätta sig ner en stund för att lugna ner sig. Ledare D trycker på att det handlar om att ha kul och bara gå in på tävlingsgolvet och göra sitt bästa. Slutsats Baserat på de intervjuade ledarnas svar kan man se att de agerar på ett bestämt sätt under stressade tävlingssituationer, dock kan tyckas att ledarna möjligen borde ha en handlingsplan med enkla övningar som de kan använda sig av vid pressade/stressade situationer. Baserat på de fyra intervjuerna som genomförts vore det lämpligt att de aktuella ledarna tränade mer på hur de bemöter stressade gymnaster i tävlingssituationer

Clinical aspects of arterial wall stiffness with a focus on abdominal aortic aneurysm

Background: Cardiovascular diseases are the most common type of age-related diseases and can affect health in several ways. As a result of increased life expectancy around the world, the prevalence of cardiovascular diseases is expected to increase. Early detection of cardiovascular morbidity is important to reduce mortality and also to improve cardiovascular health. Arterial stiffness is a well-known independent predictor of cardiovascular morbidity and mortality. The central arterial walls become stiffer with age, which has an important impact on cardiac work. The development of arterial stiffness is not an immutable and inexorable process. Instead, it should be seen as a potential target of interventions that aim to slow the vascular ageing process. Arterial stiffness in individuals affected by abdominal aortic aneurysm (AAA) is an understudied area. AAA is a disease that predominantly affects elderly males. The disease is usually asymptomatic, but a rupture of the aneurysm is life threatening. Even without rupture, individuals with an AAA have an increased risk of other major cardiovascular events, but the underlying mechanisms of this increased risk are unclear. Aim: The overall aim of the research in this thesis was to investigate clinical aspects of arterial stiffness with a focus on AAA. Methods: All studies in this thesis used a quantitative and a cross-sectional design. Paper I compared elderly hypertensive females with elderly hypertensive males and examined the effects of FBN1 genotypes within each sex. The study cohort in Paper I underwent physiological cardiovascular examinations with a focus on pulse wave analysis and blood pressure. In addition, blood samples were taken after overnight fasting. The study cohorts in Papers II–IV were males with AAA and age-matched controls without AAA. The participants underwent physiological cardiovascular examinations, and blood samples were taken after overnight fasting. In Paper II, the speed and shape of the pulse wave and blood pressure were studied non-invasively to evaluate the properties of the arterial system. In Paper III, the heart was studied using two-dimensional ultrasound with a focus on evaluation of the function of the left ventricle. In Paper IV, analyses of IL-10 levels were added to the previously performed studies. Results: A sex-related difference was found in the augmentation index (females: 36%; males 33%; p<0.001) and systolic blood pressure (females: 169 mmHg; males: 162 mmHg; p<0.05) of the elderly hypertensive participants in Paper I. In addition, females, but not males, displayed differences in augmentation index and systolic blood pressure among different FBN1 genotypes; females with the FBN1 2/3 genotype had higher augmentation index (p<0.05) and systolic blood pressure (p<0.05) than those with the FBN1 2/2 and 2/4 genotypes. In Paper II, differences in central pulse wave velocity (12.3 m/s versus 10.9 m/s; p<0.001) and peripheral pulse wave velocity (9.4 m/s versus 9.1 m/s; p<0.05) were seen between patients with AAA and controls. In Paper III, patients with AAA had lower left ventricular ejection fraction (55±8% versus 57±7%) and global longitudinal strain (19±3% versus 20±3%) than controls (both p<0.05). Moreover, the patients with AAA had lower mitral annular plane systolic excursion and higher E/e' compared with the controls (both p<0.05). In Paper IV, patients with AAA had higher levels of Interleukin-10 (21.5±14.0 ng/ml versus 16.6±9.3 ng/ml) compared with controls (p<0.01), and within the AAA cohort, patients with diabetes had higher levels of Interleukin-10 than those without diabetes (26.4±17.3 versus 20.4±13.0; p<0.05). Conclusion: The results from this thesis highlight the possibility to use pulse wave velocity and augmentation index for risk stratification in patients already affected by cardiovascular diseases. The results contribute new knowledge about arterial stiffness and left ventricle function in males with AAA. Moreover, they contribute knowledge to support new and individualised treatments for arterial stiffness in males with AAA in the future

Association of IL-10 and CRP with Pulse Wave Velocity in Patients with Abdominal Aortic Aneurysm

Background: Markers of inflammation and arterial stiffness are predictors of cardiovascular morbidity and events, but their roles in the mechanisms and progression of abdominal aortic aneurysm (AAA) in males have not been fully investigated. This study explored possible associations between inflammatory marker levels and arterial stiffness in males with AAA. Methods: A total of 270 males (191 AAA and 79 controls) were included in the study. Arterial stiffness was assessed using non-invasive applanation tonometry to measure the regional pulse wave velocity between the carotid and femoral arteries and the carotid and radial arteries. Blood samples were obtained, and interleukin-10 (IL-10) and CRP levels were analysed. Results: Subjects with an AAA had higher levels of IL-10 (21.5 ± 14.0 ng/mL versus 16.6 ± 9.3 ng/mL) compared to controls (p = 0.007). In the AAA cohort, subjects with T2DM showed higher levels of IL-10 (26.4 ± 17.3 versus 20.4 ± 13.0, p = 0.036). We observed a positive correlation between PWVcf and CRP in the control group (r = 0.332) but not the AAA group. PWVcf and CRP were negatively correlated (r = 0.571) in the T2DM subjects treated with metformin in the AAA group. Conclusion: Arterial stiffness is related to the degree of inflammation reflected by CRP and IL-10 levels in males with an AAA. IL-10 is negatively correlated with arterial stiffness in these subjects. This finding suggests that IL-10 may decrease arterial stiffness in males with AAA. The negative correlation between CRP and PWVcf in males with T2DM treated with metformin may indicate that metformin influences the arterial wall to decrease stiffness in subjects with AAA

Clinical aspects of arterial wall stiffness with a focus on abdominal aortic aneurysm

Background: Cardiovascular diseases are the most common type of age-related diseases and can affect health in several ways. As a result of increased life expectancy around the world, the prevalence of cardiovascular diseases is expected to increase. Early detection of cardiovascular morbidity is important to reduce mortality and also to improve cardiovascular health. Arterial stiffness is a well-known independent predictor of cardiovascular morbidity and mortality. The central arterial walls become stiffer with age, which has an important impact on cardiac work. The development of arterial stiffness is not an immutable and inexorable process. Instead, it should be seen as a potential target of interventions that aim to slow the vascular ageing process. Arterial stiffness in individuals affected by abdominal aortic aneurysm (AAA) is an understudied area. AAA is a disease that predominantly affects elderly males. The disease is usually asymptomatic, but a rupture of the aneurysm is life threatening. Even without rupture, individuals with an AAA have an increased risk of other major cardiovascular events, but the underlying mechanisms of this increased risk are unclear. Aim: The overall aim of the research in this thesis was to investigate clinical aspects of arterial stiffness with a focus on AAA. Methods: All studies in this thesis used a quantitative and a cross-sectional design. Paper I compared elderly hypertensive females with elderly hypertensive males and examined the effects of FBN1 genotypes within each sex. The study cohort in Paper I underwent physiological cardiovascular examinations with a focus on pulse wave analysis and blood pressure. In addition, blood samples were taken after overnight fasting. The study cohorts in Papers II–IV were males with AAA and age-matched controls without AAA. The participants underwent physiological cardiovascular examinations, and blood samples were taken after overnight fasting. In Paper II, the speed and shape of the pulse wave and blood pressure were studied non-invasively to evaluate the properties of the arterial system. In Paper III, the heart was studied using two-dimensional ultrasound with a focus on evaluation of the function of the left ventricle. In Paper IV, analyses of IL-10 levels were added to the previously performed studies. Results: A sex-related difference was found in the augmentation index (females: 36%; males 33%; p<0.001) and systolic blood pressure (females: 169 mmHg; males: 162 mmHg; p<0.05) of the elderly hypertensive participants in Paper I. In addition, females, but not males, displayed differences in augmentation index and systolic blood pressure among different FBN1 genotypes; females with the FBN1 2/3 genotype had higher augmentation index (p<0.05) and systolic blood pressure (p<0.05) than those with the FBN1 2/2 and 2/4 genotypes. In Paper II, differences in central pulse wave velocity (12.3 m/s versus 10.9 m/s; p<0.001) and peripheral pulse wave velocity (9.4 m/s versus 9.1 m/s; p<0.05) were seen between patients with AAA and controls. In Paper III, patients with AAA had lower left ventricular ejection fraction (55±8% versus 57±7%) and global longitudinal strain (19±3% versus 20±3%) than controls (both p<0.05). Moreover, the patients with AAA had lower mitral annular plane systolic excursion and higher E/e' compared with the controls (both p<0.05). In Paper IV, patients with AAA had higher levels of Interleukin-10 (21.5±14.0 ng/ml versus 16.6±9.3 ng/ml) compared with controls (p<0.01), and within the AAA cohort, patients with diabetes had higher levels of Interleukin-10 than those without diabetes (26.4±17.3 versus 20.4±13.0; p<0.05). Conclusion: The results from this thesis highlight the possibility to use pulse wave velocity and augmentation index for risk stratification in patients already affected by cardiovascular diseases. The results contribute new knowledge about arterial stiffness and left ventricle function in males with AAA. Moreover, they contribute knowledge to support new and individualised treatments for arterial stiffness in males with AAA in the future

School counselors’ thoughts regarding underlying circumstances of self-harm among pupils

Syftet med uppsatsen var att undersöka skolkuratorers uppfattningar om bakomliggande omständigheter till elevers självskadebeteende. Vidare undersökte studien informanternas upplevelser av att möta elever med ett självskadebeteende, samt hur arbetet med eleverna kan se ut. Uppsatsen baserades på en kvalitativ intervjustudie, där fyra semi-strukturerade intervjuer genomfördes med skolkuratorer från både grund- och gymnasieskolor i en mellanstor svensk stad. Resultatet från intervjuerna analyserades med hjälp av tidigare forskning samt symbolisk interaktionism som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visade att informanterna arbetade främjande och förebyggande mot psykisk ohälsa, men att det inte fanns några särskilda rutiner för att arbeta främjande och förebyggande mot just självskadebeteende. Genom sin erfarenhet visste informanterna hur de skulle hantera mötet med elever som hade ett självskadebeteende, och de hade med åren byggt upp en grundtrygghet i sin yrkesroll. Informanterna kände sällan att de blev rädda eller stressade i mötet med en elev med ett självskadebeteende, och menade att det var viktigt att bibehålla lugnet och visa empati gentemot eleven. Vidare definierade informanterna begreppet självskadebeteende som ett brett fenomen som innefattade många olika handlingar. Informanterna berättade att det alltid fanns en bakomliggande omständighet som utlöste självskadebeteendet. De uppgav att det var vanligt med någon form av psykisk ohälsa, men att sociala omständigheter också spelade stor roll. Informanterna menade att eleverna upplevde höga krav från samhället och sociala medier, och detta kunde ge upphov till stress och ångest, som i sin tur kunde leda till ett självskadebeteende. Vidare forskning om sociala omständigheters påverkan på skolungdomars mående behövs

Orsaker och preventiva åtgärder gällande fallolyckor hos äldre personer boende på vårdhem : En litteraturstudie

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vad som orsakar fallolyckor hos äldre inom vårdhem, beskriva preventionsåtgärder samt att granska de urvalsmetoder som de granskade artiklarna använde sig av.Metod: Artiklar söktes i databaserna PubMed, Medline samt Cinahl med publiceringsbegränsning mellan år 2008-2013. Totalt 16 artiklar inkluderades.                 Resultat: Föreliggande litteraturstudies resultat delades upp i två huvudkategorier med sex underrubriker varav fyra berörde orsaker till fallolyckor och två behandlade preventionsåtgärder. 1) Individuella faktorer; flera individuella faktorer såsom ålder, ostabil gång samt medicinsk bakgrund visade sig orsaka fallolyckor hos äldre boende på vårdhem. 2) Fysisk vårdmiljö; många aspekter av vårdhemmets miljö orsakade fallolyckor hos äldre boende på vårdhem, exempel på dessa aspekter var rummens utformning samt inredning. 3) Hjälpmedel; ett samband påvisades mellan fallolyckor och hjälpmedlet rullstol där antalet fallolyckor ökade vid användandet av rullstolar. Användandet av fysiska begränsningsåtgärder visade sig ha olika effekt på antalet fallolyckor. 4) Läkemedel; medicinering med centralverkande läkemedel orsakade en ökad risk att drabbas av fallolyckor medan icke-centralverkande läkemedel inte visades orsaka fallolyckor. 5) Fysiska preventionsåtgärder; interventionsprogram med fysiska preventionsåtgärder visade sig ha olika effekt på antalet fallolyckor. Det visade sig att olika undergrupper påverkades olika av preventionsåtgärder. 6) Preventionsåtgärder genom vårdpersonal; preventionsåtgärder genom vårdpersonal visade sig inte ha någon effekt på antalet fallolyckor. Metodologisk aspekt gällande urvalsmetod; av de granskade artiklarna framgick en tydlig beskrivning av urvalsmetod i åtta artiklar, i två artiklar beskrevs urvalsmetoden men ej utförligt och sex artiklar saknade helt beskrivning av urvalsmetod.Slutsats: Fallolyckor är ett världsomspännande folkhälsoproblem och förekomsten är stor hos äldre boende på vårdhem. Föreliggande litteraturstudie visade att ett flertal orsaker till fallolyckor hos äldre boende på vårdhem och fallolyckspreventionsåtgärder var belagt i vetenskapliga studier men att mer forskning krävs för att stärka bevisvärdet samt att förbättra preventionsarbetet. För att minska antalet fallolyckor hos äldre boende på vårdhem krävs det att sjuksköterskan ser till individen och arbetar förebyggande samt utvärderar de handlingar som utförs. 

Arbetsmotivation och lycka : En kvantitativ studie om arbetsförhållandens påverkan på den anställdas motivation och lycka.

Bakgrund Inledningsvis arbetade människan med jakt, där motivationen var att stilla hungern och kompensationen således föda. Genom samhällets utveckling och en ökad konkurrens bland företag har arbetstagaren fått ett större inflytande. Det är av denna anledning viktigt för verksamhetsledare att eftersträva tillfredsställelse hos de anställda för att kunna hålla en låg personalomsättning. Syfte Syftet är att bidra med relevant information till chefer inom företag angående deras anställda. Avsikten är att undersöka om arbetstagaren motiveras av de arbetsförhållanden företaget erbjuder, för att vidare kartlägga om dessa arbetsförhållanden påverkar individens upplevda lycka. Vi kommer även undersöka om en skillnad kan utläsas baserat på individens ålder. Studien kommer vidare analysera om arbetstimmarna och tillfredsställelsen med individens fritid påverkar om individen kommer att preferera en högre lön eller en kortare arbetsdag. Genomförande Studien baseras på tidigare teorier och empirin är insamlad genom en kvantitativ metod med en enkätundersökning. Urvalet består av 129 arbetstagare inom IT-branschen i Örnsköldsvik, där chefer exkluderats. Resultat och slutsatser Resultatet redogör för att arbetsmotivationen påverkas positivt av inre belöningar, såsom stimulerande arbetsuppgifter och att känna sig betydelsefull för verksamheten. Det är också statistiskt säkerställt att en god arbetsmiljö med respektfulla arbetskollegor bidrar till en högre motivation. Hälsan och yttre kompensationer såsom lön eller beröm har en svag positiv effekt på arbetsmotivation. Arbetstimmarna påverkar däremot motivationen i en negativ riktning, även om relationen är insignifikant. Lyckan påverkas i samma riktning som arbetsmotivationen av arbetsförhållanden inom företaget, de kan till och med förklara en högre grad av variansen i lycka än i motivation. Hälsosamma och äldre människor tenderar att vara lyckligare, medan yngre individer erhåller en högre arbetsmotivation. Individer som arbetar åtta till tolv timmar dagligen önskar en kortare arbetsdag, med oförändrad lön, i en högre utsträckning än de som arbetar sex timmar om dagen. Motsatsvis önskar respondenter som arbetar sex timmar per dag istället en ökad ersättning, givet oförändrad arbetstid, i en högre utsträckning än de som arbetar åtta till tolv timmar. De som anser sig ha tillräckligt med fritid önskar en högre ersättning med oförändrat antal arbetstimmar i en högre utsträckning än de som inte anser att fritiden räcker till. Å andra sidan sätter respondenter som anser att fritiden är otillräcklig ett högre värde vid att införa en kortare arbetsdag, givet samma ersättning, i en högre utsträckning än de som anser att fritiden är tillräcklig.

Arbetsmotivation och lycka : En kvantitativ studie om arbetsförhållandens påverkan på den anställdas motivation och lycka.

Bakgrund Inledningsvis arbetade människan med jakt, där motivationen var att stilla hungern och kompensationen således föda. Genom samhällets utveckling och en ökad konkurrens bland företag har arbetstagaren fått ett större inflytande. Det är av denna anledning viktigt för verksamhetsledare att eftersträva tillfredsställelse hos de anställda för att kunna hålla en låg personalomsättning. Syfte Syftet är att bidra med relevant information till chefer inom företag angående deras anställda. Avsikten är att undersöka om arbetstagaren motiveras av de arbetsförhållanden företaget erbjuder, för att vidare kartlägga om dessa arbetsförhållanden påverkar individens upplevda lycka. Vi kommer även undersöka om en skillnad kan utläsas baserat på individens ålder. Studien kommer vidare analysera om arbetstimmarna och tillfredsställelsen med individens fritid påverkar om individen kommer att preferera en högre lön eller en kortare arbetsdag. Genomförande Studien baseras på tidigare teorier och empirin är insamlad genom en kvantitativ metod med en enkätundersökning. Urvalet består av 129 arbetstagare inom IT-branschen i Örnsköldsvik, där chefer exkluderats. Resultat och slutsatser Resultatet redogör för att arbetsmotivationen påverkas positivt av inre belöningar, såsom stimulerande arbetsuppgifter och att känna sig betydelsefull för verksamheten. Det är också statistiskt säkerställt att en god arbetsmiljö med respektfulla arbetskollegor bidrar till en högre motivation. Hälsan och yttre kompensationer såsom lön eller beröm har en svag positiv effekt på arbetsmotivation. Arbetstimmarna påverkar däremot motivationen i en negativ riktning, även om relationen är insignifikant. Lyckan påverkas i samma riktning som arbetsmotivationen av arbetsförhållanden inom företaget, de kan till och med förklara en högre grad av variansen i lycka än i motivation. Hälsosamma och äldre människor tenderar att vara lyckligare, medan yngre individer erhåller en högre arbetsmotivation. Individer som arbetar åtta till tolv timmar dagligen önskar en kortare arbetsdag, med oförändrad lön, i en högre utsträckning än de som arbetar sex timmar om dagen. Motsatsvis önskar respondenter som arbetar sex timmar per dag istället en ökad ersättning, givet oförändrad arbetstid, i en högre utsträckning än de som arbetar åtta till tolv timmar. De som anser sig ha tillräckligt med fritid önskar en högre ersättning med oförändrat antal arbetstimmar i en högre utsträckning än de som inte anser att fritiden räcker till. Å andra sidan sätter respondenter som anser att fritiden är otillräcklig ett högre värde vid att införa en kortare arbetsdag, givet samma ersättning, i en högre utsträckning än de som anser att fritiden är tillräcklig.