24 research outputs found

    On the development of postural adjustments in sitting and standing

    Get PDF
    We have studied postural adjustments, i.e., muscle activity elicited by external perturbations in typically developing infants during the periods in life when independent sitting and standing emerge. We also studied two types of motor control (voluntary and automatic) in children with cerebral palsy (CP), and in a group of age-matched, typically developing children. Already at the age of one month, the infants were able to produce direction specific postural muscle activity, during unsupported sitting. Translations in the bw direction, evoked direction specific postural adjustments in 85% of the trials, and translations in the fw direction, in 72% of the trials. The postural adjustments were noted in all recorded muscles and particularly, direction specific postural adjustments were found in the neck muscles. The `complete' pattern, i.e., when all direction specific muscles were activated during the same trial, became more frequent with age. However, the development of postural adjustments was not linear. We found that at 3 months the infants, used the 'complete' pattern less often that at 1 and 2 months, during both fw and bw translations. From 3 and 4 months onwards the activation rate gradually rose. Infants aged 8 and 10 months, who are not yet able to stand independently exhibited direction specific postural adjustments during standing both with and without support. Therefore, we argue that direction specificity might constitute a prerequisite for the development of independent standing. We also found that the development of postural control in standing resembles that of sitting, i.e., great variation in the postural adjustments at early age, and fine-tuning to the situation with increasing age and experience. This strengthens the proposal that postural control develops through a selection process of the most suitable postural adjustments for the situation from a repertoire of direction specific postural adjustments (Forssberg 1999, HaddersAlgra 2000). Additionally, differences in response rates were noted between the two standing positions, indicating that already before independent standing is established, sophisticated sensorimotor integration enables task specific postural adjustments. We also examined two types of motor control, i.e., voluntary ankle dorsiflexion and automatic postural adjustments (during external perturbations in standing without support) in nine children aged 9-15 years with hemiplegic CP. The ability to dorsiflex the ankle was investigated using the Selective Motor Control scale and by recording muscle activity during dorsiflexion. During both voluntary dorsiflexion and automatic control of the leg muscles the children with CP activated more muscles than the typically developing children, both synergistic and antagonistic muscles. In the group of CP, there was a significant correlation (rho=-0.71, p<0.05) between the number of muscles activated during dorsiflexion (1-7 muscles) and the SMC scores (1 -4). A trend for positive correlation between the numbers of muscles activated during the two tasks was noted

    ART OF PARTICIPATION - an Examination through the Circle

    No full text
    ART OF INCLUSION – an Examination of the Circle is the master thesis of the artist Åsa Maria Hedberg. It retells the process of an examination of the circle, used as a conceptual and visual tool in two public art acts: IMPRINT and IMPRESSION. The purpose of the study is to understand the characteristics and effects of the circle when used in participatory art of the artist. The study also aims to position the artist within the field of participatory art and artists of today. The use of the circle is found to inform the art of the author-artist when her art works conceptually touches upon the subject matter of inclusion/exclusion. The socio-political aspect of openness of the circles of societies to any newcomer, will be an increasingly important future topic for artists to take on and engage in. As a parallel, the international art world is another circle that includes and excludes. The artist learns from her participants and will find her way in.ART OF INCLUSION – an Examination of the Circle is the master thesis of the artist Åsa Maria Hedberg. It retells the process of an examination of the circle, used as a conceptual and visual tool in two public art acts: IMPRINT and IMPRESSION. The purpose of the study is to understand the characteristics and effects of the circle when used in participatory art of the artist. The study also aims to position the artist within the field of participatory art and artists of today. The use of the circle is found to inform the art of the author-artist when her art works conceptually touches upon the subject matter of inclusion/exclusion. The socio-political aspect of openness of the circles of societies to any newcomer, will be an increasingly important future topic for artists to take on and engage in. As a parallel, the international art world is another circle that includes and excludes. The artist learns from her participants and will find her way in.This master thesis will be published as a separate book, but also included as an appenix on a USB that will be attached to a circular artists book printed in a limited edition of 100 copies. Find it via asamariahedberg.s

    What cause burnout syndrome among the social workers?

    No full text
    Socialsekreterare Àr en yrkeskategori som far illa pÄ grund av sin arbetssituation. Idag ser man pÄ den höga arbetsbelastningen som det stora problemet. Det finns socialsekreterare som uppger att de har 40-50 pÄgÄende Àrenden samtidigt. Att arbeta under sÄdana omstÀndigheter skapar en negativ stress för mÄnga och för vissa har arbetet som socialsekreterare lett till utmattningssyndrom. Den hÀr studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fem socialsekreterare pÄ tre olika socialtjÀnster i VÀsternorrland och VÀsterbottens lÀn. Studien fokuserar pÄ deras insjuknande i utmattningssyndrom och pÄ vad de sjÀlva tror vara orsaken till att just de drabbats. Resultatet visar att de socialsekreterare som vi intervjuat har insjuknat i utmattningssyndrom till följd av en kombination av inre- och yttre stressorer. De inre, innebÀr att de har vissa egenskaper och personlighetsdrag, som gör att de inte klarar av de yttre, d.v.s. att jobba utifrÄn ett abstrakt förhÄllningssÀtt för att försöka hantera den extremt hög arbetsbelastningen

    Avfallsindikatorer - VÀgledning för hur man kan mÀta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering

    No full text
    Det finns idag ett stort behov av att kunna mÀta och förstÄ hur resurseffektiv vÄr avfallshantering Àr, bÄde pÄ nationell nivÄ och i vÄra kommuner. Vi har successivt infört allt fler mÄl, styrmedel och ÄtgÀrder för att utveckla avfallshanteringen och stora förÀndringar har dÀrigenom skett. Allt talar för att utvecklingen kommer att fortsÀtta i samma takt, potentialen att förbÀttra svensk avfallshantering Àr stor. Hur mÀter vi om vi blir bÀttre? Hur effektiv Àr avfallshanteringen? Hur vÀl uppfyller vi de avfallspolitiska mÄlen? Finns det skillnader i utvecklingen mellan olika kommuner och vilka slutsatser kan vi i sÄ fall lÀra oss av det? Hur stor klimatpÄverkan orsakar avfallsbehandlingen pÄ de olika stegen i avfallshierarkin? FrÄgorna Àr mÄnga, men svaren Àr svÄra att fÄ fram. Trots förbÀttrad information och kunskap om avfallshanteringen har utmaningarna med att mÀta och följa upp utvecklingen bara ökat. Inte minst eftersom man idag strÀvar efter att hantera sÄ mycket av de de uppkomna avfallsmÀngderna pÄ de övre stegen i avfallshierkin, det vill sÀga avfallsförebyggande, ÄteranvÀndning och materialÄtervinning. Dessa delar Àr betydligt svÄrare att beskriva, mÀta och följa upp jÀmfört med de nedre behandlingsstegen. Denna vÀgledning Àr en av tre rapporter frÄn ett projekt som har haft som syfte att ta fram mÀtetal, eller ""avfallsindikatorer"", som ska kunna mÀta och följa utvecklingen för vÄr avfallshantering. Syftet Àr att avfallsindikatorerna Ärsvis ska presentera utvecklingen och dÀrmed kunna ge svar pÄ bland annat de frÄgor som nÀmns ovan. Avfallsindikatorerna presenteras mer utförligt i rapporten ""Indikatorer för en resurseffektiv avfallshantering"" som finns att ladda ner pÄ Waste Refinerys hemsida. I rapporten kan man följa berÀknings-metoderna, val av indata och hur projektgruppen resonerade om vilka indikatorer som behövs för att kunna mÀta resurseffektivitet. PÄ Waste Refinerys hemsida finns Àven en rapport innehÄllande en litteraturstudie över vilka indikatorer som idag anvÀnds i Europa: Litteraturstudie över indikatorer för en resurseffektiv avfallshantering

    Klimatanpassning 2017 – sĂ„ lĂ„ngt har kommunerna kommit

    No full text
    FN:s klimatpanel IPCC har dragit slutsatsen att vi mÀnniskor pÄverkar klimatsystemet. Klimatet har redan förÀndrats och kommer att fortsÀtta att förÀndras framöver. I Sverige kan vi bland annat förvÀnta oss högre temperaturer, vÀrmeböljor, mer nederbörd och ökad risk för översvÀmningar, ras, skred och erosion. För att minska risken för negativa konsekvenser behöver samhÀllet anpassas till ett förÀndrat klimat. Klimatanpassning gör vÄra samhÀllen sÀkrare, grönare, mer hÀlsosamma och mer beboeliga. Kommunerna fyller en central funktion dÄ de har ett stort ansvar för att genomföra konkreta ÄtgÀrder och implementera klimatanpassningsarbetet. För tredje Äret i rad har IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med Svensk FörsÀkring under vÄren 2017 genomfört en enkÀtundersökning för att kartlÀgga hur Sveriges kommuner arbetar med klimatanpassning. Resultaten frÄn undersökningen har legat till grund för en jÀmförelse och rankning av kommunernas arbete. Syftet Àr att undersöka hur lÄngt kommunerna har kommit i sitt anpassningsarbete och uppmÀrksamma goda exempel. Vi vill Àven lyfta fram ett verktyg, the Adaptation Support Tool, som kan ge stöd till kommuner som önskar arbeta mer systematiskt med klimatanpassning. Rankningen bygger pÄ en poÀngsÀttning och summering av kommunernas svar i enkÀtundersökningen. MaxpoÀng som kan uppnÄs i kommunrankningen Àr 33 poÀng. I Ärets rankning kommer Uppsala pÄ förstaplats med 33 poÀng, tÀtt följd av Lomma och Stockholm pÄ delad andraplats. This report is only available in Swedish.För att minska risken för negativa konsekvenser behöver samhÀllet anpassas till ett förÀndrat klimat. Klimatanpassning gör vÄra samhÀllen sÀkrare, grönare, mer hÀlsosamma och mer beboeliga. För tredje Äret i rad har IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med Svensk FörsÀkring under vÄren 2017 genomfört en enkÀtundersökning för att kartlÀgga hur Sveriges kommuner arbetar med klimatanpassning. Denna rapport redovisar resultaten frÄn undersökningen
    corecore