An Event Algebra Extension of the Triggering Mechanism in a Component Model for Embedded Systems

AbstractIn this article we present how the component triggering in SaveCCM, a component model intended for embedded vehicular systems, can be extended by means of an event algebra. The extension allows components to be triggered by complex event patterns, and not only by clock signals or single external events.Separating the detection of triggering conditions from the definition of the triggered services permits more general components and thus improves component reusability. Providing event detection mechanisms within the component model means that triggering conditions are explicitly available for system analysis at design time.An event algebra is used to define the complex triggering conditions. This algebra has a relatively simple declarative semantics and well documented algebraic properties, which facilitates formal and informal reasoning about the system. The algebra also ensures that detection of triggering conditions can be efficiently implemented with limited resources, which is critical in embedded applications

The productivity mystery

fi=vertaisarvioimaton|en=nonPeerReviewed

Fotogrammetriska mätningar med hjälp av digitala bilder tagna från UAV-flygplan : metodik, precision och vision

I arbetet undersöker jag flygfotografering med UAV-flygplan och beräkningen av ortomosaik och ytmodeller som görs från bilderna som tagits.Vilka användningsändamål som denna teknik har, noggrannheterna som uppnås och kostnaderna som uppkommer, ingår också i arbetet. Syftet med arbetet är att utvidga min egen och läsarens kunskap i ämnet till en sån grad att man vet i vilka situationer tekniken kan användas och vilka starka och svaga sidor den har. Arbetet gjordes främst genom litteraturstudier och samtal med personer som är insatta i ämnet. Kontakt togs även med ett antal UAV-tillverkare för att få fram specifikationer på deras produkter. Resultatet av detta arbete är en sammanställning av tekniken kring UAV-flygplan och en beskrivning av produkterna som fås från bilderna som tas.Työssäni tutkin lentokuvausta UAV-lentokoneella, sekä ortomosaiikin että pintamallien laskentaa otetuista kuvista. Mitkä käyttötarkoitukset tällä tekniikalla on, saatavat tarkkuudet ja mittauksesta aiheutuvat kustannukset, ovat myös työssäni mukana. Työn tarkoituksena on laajentaa omaa ja lukijan tietoa tästä aiheesta siihen asteeseen, että tiedetään missä tilanteessa tätä tekniikkaa voidaan käyttää, ja mitkä ovat sen vahvat ja heikot puolet. Työ tehtiin pääasiassa kirjallisuustutkimuksen kautta ja keskustelemalla aiheesta ammattimiesten kanssa. Yhteyttä otettiin myös pariin UAV-valmistajaan, jotta saatiin tietoja heidän tuotteistaan. Työn tulos on kooste UAV-lentokonetekniikasta ja kuvaus tuotteista, jotka saadaan otetuista kuvista.This thesis is a research on aerial photography using UAV-airplanes and on the computation of ortho-mosaic and surface models created from the pictures that have been taken. The thesis also describes how this technology can be used, the accuracy that is achieved with it , and also the costs when using it. The goal of the thesis work has been to evolve both my own and the readers’ knowledge of the subject to such a level that it becomes clear what applications this technology can be applied to and what its strong and weak qualities are. The thesis has mainly been written after literature studies and conversations with experts in the field. Contact with several UAV manufacturers was also made in order to get specifications on their products. The result of my work is a compilation of the technology concerning UAV-airplanes and a description of the products resulting from the pictures that are taken

Do prey-animals in zoos need predators?

Today is one of the goals with zoos to conserve endangered species and some animals may also become reintroduced. But behaviours can change in generations of captive animals because of environments that differ from the wild. Animals must then be prepared before being reintroduced and predator training enhances the animal’s chance to survive in the wild. When training animals to avoid predators it is often necessary to use frightening stimuli. However, it has been shown that experienced demonstrators improve unexperienced juveniles’ learning about predators. These juveniles also seem to be more successful in reintroductions. In zoos enrichments are used to provide animals with natural environments and possibilities to perform natural behaviours. But in order to keep natural behaviours that could be advantageous in future reintroductions, specific anti-predator behaviour programs should be developed. But programs for retaining such natural behaviours can be in conflict with ethical principles and animal welfare. This makes it more important to carefully plan and evaluate anti-predator behavioural programs. Using visual models could be one approach when designing enrichments, this because prey-animals seem to have an innate system for recognizing predators visually.Idag är ett av målen med djurparker att bevara hotade djurarter och vissa djur kan även planeras att bli återintroducerade. Men beteende kan förändras genom generationer hos djur i fångenskap på grund av att miljöerna är annorlunda än i det vilda. Därför måste djur förberedas innan återintroduktion och predator träning ökar chansen för djuren att överleva i det vilda. När djur tränas för att undvika rovdjur behöver man ofta använda sig av skrämmande stimuli. Men det har även visats sig att erfarna demonstratörer kan förbättra oerfarna yngre djurs inlärning om predatorer. Dessa djur har även visat sig vara mer framgångsrika i återintroduktioner. På djurparker används berikningar för att erbjuda djurparksdjur naturliga miljöer och möjligheter att utföra naturligt beteende. Men för att behålla djurets naturliga beteenden som skulle kunna vara till fördel inför framtida återintroduceringar, borde man även utforma specifika program för anti-predator beteenden. Program för att behålla sådana naturliga beteenden kan dock krocka med etiska principer och djurens välfärd, vilket gör att planering och utvärdering av skrämselberikningar är viktigt. För att använda sig av skrämselberikningar kan ett sätt vara att använda visuella modeller på grund av att bytesdjur verkar ha ett inbyggt system för att visuellt känna igen rovdjur

Kan frekvensen av återkommande korsförlamningsfall hos häst minskas med en anpassad foderstat?

Korsförlamning är en muskelsjukdom som kan drabba alla olika typer av hästar men är vanligast hos tävlingshästar och arbetshästar. De kliniska symptomen för korsförlamning är smärta, kramper och stelhet i musklerna som i värsta fall leder till en tillfällig förlamning främst lokaliserad i rygg och bakben. Hästarna blir ofta svettiga, får kolik-liknande symptom samt myoglobinuri, i allvarliga fall utvecklas akut njursvikt. Det finns fler än en etiologi till korsförlamning och därför har man valt att dela upp sjukdomen i framför allt två olika typer, Recurrent Exertional Rhabdomyolysis (RER) och Polysaccharide Storage Myopathy (PSSM). RER är en ärftlig typ av korsförlamning som främst drabbar galoppörer och travare, där ett nervösare temperament visats vara stimulerande för att framkalla kliniska symptom. Etiologin är en defekt i kalciumregleringen i muskelcellerna som leder till försämrad funktion i muskeln som då inte lika effektivt kan t.ex. bryta ner glykogen eller sköta cellulära transporter. PSSM är en inlagring av glykogen och anormala polysackarider i skelettmuskulaturen, som vanligen är orsakat av en genetisk mutation (PPSM typ 1) men det finns även fall med okänd etiologi (PSSM typ 2). PSSM drabbar främst quarterhästar och arbetshästar och är inte stressrelaterat som RER. Gemensamt för RER och PSSM är att båda uppträder kroniskt hos majoriteten av individer drabbade av sjukdomen. I denna litteraturstudie undersöks huruvida olika typer av foder kan minska frekvensen av korsförlamningsepisoder på hästar med återkommande korsförlamning. Forskningen som denna studie grundar sig på visar att både RER och PSSM kan regleras med med en anpassad foderstat, men att det även krävs ett nytt träningsupplägg för att uppnå optimala resultat. Foderstaten behöver drastiskt minskas på stärkelse och socker, vilket bör ersättas med fett för att bibehålla önskad kalorimängd. Huruvida fettet i sig har en specifik positiv egenskap eller bara är ett substitut för stärkelse och socker är ännu okänt. Olika fodertillsatser som E-vitamin, selen och elektrolyter kan vara nödvändiga att tillföra korsförlamningshästar för en god muskelfunktion, men brist på dessa ämnen har inte påvisats vara en primär etiologi till korsförlamning hos häst. För hästar drabbade av RER är en stärkelsefattig foderstat viktig för att minska stress och ge ett lugnare temperament, samt att inte tillföra kroppen mer stärkelse och socker än nödvändigt då den försämrade muskelfunktionen kan ge en upplagring av glykogen. För hästar som lider av PSSM är det viktigast att minska tillgängligt glukos i kroppen och därmed begränsa mängden substrat som finns tillgängligt för den överdrivna glykogenesen som sjukdomen karaktäriseras av.Exertional rhabdomyolysis (ER) is a muscle disease that affects all types of horses, but is most common in competing and draft horses. The clinical symptoms of ER are pain, cramps and stiffness in the muscles which at worst lead to a temporary paralysis that is mainly located to the back and hind legs. The horses are often also sweaty, have symptoms similar to colic, myoglobinuria, and in some cases develop acute renal failure. ER has been divided into different subsets of the disease due to the different etiologies that have so far been examined and proved, the two main types being Reccurent Exertional Rhabdomyolysis (RER) and Polysaccharide Storage Myopathy (PSSM). RER is a hereditary type of ER that mainly affects competing horses, where a nervous temperament proves to be stimulating for the development of clinical symptoms. Etiology is a defect in the calcium regulation of the muscle cells which leads to impaired function in the muscle, for example faulty glycolysis and reduced function of cellular transport. PSSM is a storage of glycogen and abnormal polysaccharides in the skeletal muscle, which is usually caused by a genetic mutation (PPSM type 1) but there are also cases of unknown etiology (PSSM type 2). PSSM mainly affects quarter horses and draft horses, and is not stress-related as RER. Common for both RER and PSSM is that it appears chronic in majority of individuals affected by the disease. The purpose of this study is to investigate whether an adjusted diet can reduce the frequency of ER cases in horses with chronic ER. This literature study is based on research that demonstrates that both RER and PSSM can be regulated with a changed diet, but it is also required to introduce a new training regime to achieve optimal results. The feed needs to be drastically reduced on starch and sugar, which should be replaced with fat to maintain the desired amount of calories. Whether the fat itself has a specific positive impact on ER or is just a substitute for starch and sugar is still unknown. Various food additives such as vitamin E, selenium and electrolytes may be provided to ER horses for a good muscle function, but a deficiency of these substances has not been shown to be a primary etiology of ER. For horses affected by RER, a diet low in starch is important for reducing stress and nervousness, as well as not adding more starch to the body than necessary as the impaired muscle function may give rise to glycogen storage. For horses suffering from PSSM, it is most important to reduce available glucose in the body and thereby limit the amount of substrate available to the excessive glycogenesis by which the disease is characterized

Tuottavuuden kehitysnäkymät ja aineettomat investoinnit : onko meillä mittausongelma?

fi=vertaisarvioimaton|en=nonPeerReviewed

Behovsanalys och förslag till framtida verksamhet i våtmarksövervakningen

Under 2016 genomförde Naturvårdsverket en revision av programområde Våtmark med det övergripande syfte att utvärdera utformningen och genomförandet av det löpande programarbetet mot bakgrund av de viktigaste kravställarna. Den här rapporten är en av två delutredningar inom revisionen av programområde Våtmark. Syftet med denna delutredning är att framställa underlag till den samlade revisionen 2016, med inriktning på att beskriva samhällets behov av våtmarksdata och hur dessa bäst kan tillgodoses. Delutredningens mål är att besvara de övergripande frågorna: Produceras rätt information i verksamheten? Används resultaten och data från programområde Våtmark? Hur kan användningen ökas? Kan programmet effektiviseras? Den här delutredningen sammanfattar existerande verksamheter med fokus på löpande dataproduktion i våtmarker med syfte att undersöka vilka data som samlas in i våtmarker. Baserat på intervjuer med tolv länsstyrelser, Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, Sametinget ett par kommuner samt en grupp potentiella avnämare av våtmarksdata sammanfattar rapporten vilka behov samhället har av miljöövervakningsdata från våtmarker samt hur dessa data används idag. Utredningen visar att miljöövervakningsdata kring våtmarker främst efterfrågas från olika myndigheter. Data över våtmarkernas status behövs för att beslutsfattare på olika nivåer, EU, nationell och regional nivå skall kunna utforma, genomföra och utvärdera strategier som rör en långsiktigt hållbar förvaltning av våtmarkernas ekossystemtjänster och biologiska mångfald. Data över våtmarkernas tillstånd kan t.ex. utgöra en referens mot vilka framförallt miljömålen ”Myllrande våtmarker” och ”Ett rikt växt och djurliv” kan utvärderas. Det finns även möjligheter med dagens miljöövervakningsdata att åtminstone delvis utvärdera kort- och långsiktiga effekter av olika drivkrafter. Redan idag används data från de nationella miljöprogrammen RT, NILS och THUF i regional, nationell och internationell rapportering kring våtmarkers status och förändring. Heltäckande data från den satellitbaserade övervakningen (SBÖ) av våtmarker utgör en stor del av Naturvårdsverkets miljöövervakningsprogram Våtmarker och används främst av länsstyrelser som underlag för prioritering av åtgärder/restaureringar och för uppföljning i skyddade områden men även vid regional miljömålsuppföljning. En nyckel för en effektiv miljöövervakning är samordning när det gäller utlägg, fältarbete och analys. När det gäller samordning är det framförallt de nationella övervakningsprogrammen som kan stå för kontinuitet och kompetens. Myndigheterna efterfrågar i stor utsträckning ”färdiga analyser” där resultaten sätts i sitt sammanhang och användas vid miljömålsrapporteringen. Ett sätt att effektivisera detta är att länsstyrelser m.fl. i större utsträckning går ihop och beställer ”färdiga analyser” i dialog med miljöövervakningsprogrammen. En viktig slutsats är att det finns stora möjligheter att göra effektivare analyser av redan insamlat data med hjälp av olika modeller och samanalys av data som är insamlat i olika övervakningsprogram. Effektivare analyser skulle t.ex. göra det möjligt att uttala sig om mindre redovisningsområden än tidigare. Analyser skulle även kunna ge upphov till modellbaserade kartor som kan användas för beslutsunderlag, framtidsscenarier samt orsaksanalyser. Vidare efterfrågar, framförallt länsstyrelserna objektsbaserad data för att kunna uttala sig om statusen i ett specifikt våtmarksobjekt. För detta behövs det heltäckande data i form av satellitbaserad övervakning av våtmarker, laserdata och/eller fotogrammetri data

Metodutveckling för datainsamling i NILS landskapsruta

NILS är en stickprovsbaserad inventering som syftar till att producera information om miljön i Sverige. Resultaten används bland annat för nationell statistik och internationell rapportering liksom för forskning. Inventeringen baseras på åter-kommande inventering av 631 systematiskt utlagda samplingsenheter eller ”rutor” där varje ruta består av: en 1 km stor ruta som tolkas i detalj i IR-flygbilder, 12 provytor som besöks i fält, samt en 5 * 5 km stor ruta som skall ge information om omgivande landskap. Projektet har haft som syfte att undersöka möjligheter för att kartera NILS 5 km ruta med automatiska metoder som kan utföras med en begrän-sad tidståtgång. I denna rapport rapporteras försök med att använda optiska satellitdata från Landsat TM och SPOT HRG sensorerna, samt laserskannerdata från lantmäteriets nationella skanning för en ny nationell höjdmodell (NH). Viss förhandstolkning av ägoslagsgränser har gjorts i fotogrammetrisk arbetsstation. För att minska mängden manuellt arbete har möjligheterna att använda referensdata från NILS inventering-ens fältytor eller 1 km ruta, samt från Riksskogstaxeringen också undersökts. De väsentligaste resultaten redovisas nedan: Krontäckning och trädvegetationens höjd kan skattas från laserdata om re-ferensdata beräknas från Riksskogstaxeringens klavträd, eller bedöms i fo-togrammetrisk arbetsstation; däremot så var Riksskogstaxeringens fältbe-dömda krontäckningar inte lika bra referensdata. Busktäckning kunde inte skattas med laserskannerdata från Lantmäteriets nationella laserskanning, men har kunnat skattas i andra studier som gjorts med mera specialiserade skanningar, De referensytor som täcker en satellitregistrering sammanfaller i regel end-ast delvis med de referensytor som täcker lämpliga laserskannerdata för samma skattningsområde, ett stratifierat arbetssätt är därför att föredra. Lantmäteriets laserskanning i kombination med referensdata från Riks-skogstaxeringen lämpade sig därvid väl för att dela in landskapet i öppna och trädtäckta marker (i detta projekt definierades trädtäckta områden som områden med mer än 10% krontäckning och mer än 3 m trädhöjd). Inom trädtäckta områden kan en klassning i grova trädslagsklasser göras från kombinationen av satellitbilder och Riksskogstaxeringens ytor. För det öppna landskapet undersöktes om befintliga fältdata kunde använ-das för en grov markvegetationsklassning, men datamaterialet, både från NILS och Riksskogstaxeringen, blev för litet. Flygbildstolkningen från NILS 1 km ruta var inte heller lämplig för detta ändamål. Istället kan en speciell flygbildstolkning användas, där ytor subjektivt väljs speciellt för denna klassning. Ett klassningsschema utvecklades, där ett antal grova klasser blev slutresultate