Granskning av pedagogisk skicklighet – utmaningar för sakkunniga

Bedömning av pedagogisk och vetenskaplig skicklighet ska göras med lika stor omsorg vid tjänstetillsättningar. Trots att detta har varit lagstadgat i Sverige sedan 1960-talet visar forskning att det finns utmaningar förknippade med granskning av pedagogisk skicklighet. Svårigheten att göra kvalificerade bedömningar gäller inte bara vid anställning och befordran. De allt vanligare systemen för belöning av pedagogisk skicklighet vid svenska lärosäten har ytterligare satt fokus på behovet av kompetenta bedömare. Behovet har bland annat bemötts genom en nationell utbildning i sakkunniggranskning av pedagogisk skicklighet som genomförts som ett samarbete mellan ett flertal svenska lärosäten. Under tre utbildningsomgångar, mellan 2017 och 2020, fick deltagarna svara på frågor om upplevda utmaningar vid granskning av pedagogisk skicklighet. Svaren analyserades med tematisk innehållsanalys som resulterade i fem teman med fokus på: organisatorisk legitimitet, reliabilitet, validitet, konstruktivitet och professionalitet. Resultaten ger underlag för utveckling av lärosätenas granskningsprocesser, kan ge stöd till sakkunniga och personer som ska fatta beslut om anställning, befordran eller pedagogisk meritering och även för de som arbetar med att sammanställa en pedagogisk portfölj.  ENGLISH ABSTRACT Assessment of teaching portfolios – challenges for reviewers Assessment of teaching and scientific competence should be done with equal care at appointments. Despite the fact that this has been legislated in Sweden since the 1960s, research shows that there are challenges associated with reviewing teaching portfolios. The difficulty in making qualified judgments does not only apply to hiring and promotion. As systems for awarding pedagogical competence at Swedish higher education institutions have increased, an accentuated need for competent assessors have followed. The need has been met, among other things, through a national training in peer review of pedagogical competence conducted as a collaboration between several Swedish higher education institutions. During three cohorts of the course, between 2017 and 2020, participants were asked to answer questions about perceived challenges when reviewing teaching portfolios. The responses were analyzed using thematic content analysis which resulted in five themes focusing on: organizational legitimacy, reliability, validity, constructivity and professionalism. The results provide a basis for the development of the higher education institutions’ review processes, and can provide support to experts and people who have to make decisions about employment, promotion or educational qualification and also for those who work on compiling a teaching portfolio

Pedagogiska meriteringsmodeller vid Sveriges universitet och högskolor 2021

De flesta frågor som denna rapport bygger på återkommer från inventeringarna som genomfördes 2013 och 2017. En skillnad är dock att de olika frågeområdena och resultaten behandlas lite mer övergripande än vid tidigare inventeringar. Pedagogiska meriteringsmodeller är inte längre ett nytt fenomen och vi uppfattar att det finns intresse att följa utvecklingen och trenderna inom området på en mer strukturell nivå. De tidigare rapporterna kan fortfarande läsas med behållning då de innehåller mer detaljerade resultat om enskilda modeller eller lärosäten. I denna rapport ingår även några nya områden som inte berörts i tidigare inventeringar. Resultaten i korthet: Hälften av Sveriges lärosäten har någon form av pedagogisk meriteringsmodell. Sedan den senaste inventeringen har ett par lärosäten infört nya meriteringsmodeller och ett lärosäte har lagt ned sin modell Två tredjedelar av modellerna utgörs av pedagogiska meriteringsvägar och en tredjedel av pedagogiska befordringsmöjligheter inom lärosätenas anställningsordningar. Över 1000 lärare har hittills meriterats på pedagogisk grund. Det vanligaste sättet att premiera pedagogiskt meriterade lärare är via lönepåslag. Medianpåslaget för meriterad nivå är 1000 kr och för excellent nivå 2000 kr, vilket är samma som vid tidigare inventeringar. Pedagogiska portföljer används för dokumentation av pedagogisk skicklighet vid samtliga lärosäten som har en pedagogisk meriteringsmodell, och även vid flera lärosäten som inte har någon sådan modell. Externa pedagogiskt sakkunniga används i allt högre grad och många lärosäten anlitar företrädesvis personer som genomgått den nationella sakkunnigkursen. Många lärosäten med pedagogiska meriteringsmodeller har en explicit definition av pedagogisk skicklighet. Det är även vanligt att kriterierna för pedagogisk skicklighet indirekt betraktas som en definition. Ungefär hälften av de lärosäten som har en pedagogisk meriteringsmodell betraktar den som en del i kvalitetsarbetet för utbildning. Det finns flera exempel på hur de meriterade lärarnas kompetens tas tillvara och olika effekter som meriteringsmodellerna haft. Det finns ett behov av ökad nationell samsyn kring pedagogisk meritering. Snart kommer pedagogiska meriteringsmodeller att vara etablerade i hela universitets-sverige. Detta förutspåddes i den första kartläggningen av pedagogiska meriteringsmodeller som genomfördes 2013 och den positiva utvecklingen bekräftades av den uppföljande rapporten från 2017. Vid denna inventering verkar spridningen av de pedagogiska meriteringsmodellerna ha stannat upp, även om det pågår utvecklingsarbeten på många håll. Dessa utvecklingsarbeten handlar inte i första hand om att utveckla nya modeller, utan om att finslipa de befintliga. En förhoppning är att på sikt kommer pedagogiskt meriterade lärare att befolka ledande och strategiska positioner i akademin och vara drivande i den pedagogiska utvecklingen

Pedagogiska meriteringsmodeller vid Sveriges universitet och högskolor 2021

De flesta frågor som denna rapport bygger på återkommer från inventeringarna som genomfördes 2013 och 2017. En skillnad är dock att de olika frågeområdena och resultaten behandlas lite mer övergripande än vid tidigare inventeringar. Pedagogiska meriteringsmodeller är inte längre ett nytt fenomen och vi uppfattar att det finns intresse att följa utvecklingen och trenderna inom området på en mer strukturell nivå. De tidigare rapporterna kan fortfarande läsas med behållning då de innehåller mer detaljerade resultat om enskilda modeller eller lärosäten. I denna rapport ingår även några nya områden som inte berörts i tidigare inventeringar. Resultaten i korthet: Hälften av Sveriges lärosäten har någon form av pedagogisk meriteringsmodell. Sedan den senaste inventeringen har ett par lärosäten infört nya meriteringsmodeller och ett lärosäte har lagt ned sin modell Två tredjedelar av modellerna utgörs av pedagogiska meriteringsvägar och en tredjedel av pedagogiska befordringsmöjligheter inom lärosätenas anställningsordningar. Över 1000 lärare har hittills meriterats på pedagogisk grund. Det vanligaste sättet att premiera pedagogiskt meriterade lärare är via lönepåslag. Medianpåslaget för meriterad nivå är 1000 kr och för excellent nivå 2000 kr, vilket är samma som vid tidigare inventeringar. Pedagogiska portföljer används för dokumentation av pedagogisk skicklighet vid samtliga lärosäten som har en pedagogisk meriteringsmodell, och även vid flera lärosäten som inte har någon sådan modell. Externa pedagogiskt sakkunniga används i allt högre grad och många lärosäten anlitar företrädesvis personer som genomgått den nationella sakkunnigkursen. Många lärosäten med pedagogiska meriteringsmodeller har en explicit definition av pedagogisk skicklighet. Det är även vanligt att kriterierna för pedagogisk skicklighet indirekt betraktas som en definition. Ungefär hälften av de lärosäten som har en pedagogisk meriteringsmodell betraktar den som en del i kvalitetsarbetet för utbildning. Det finns flera exempel på hur de meriterade lärarnas kompetens tas tillvara och olika effekter som meriteringsmodellerna haft. Det finns ett behov av ökad nationell samsyn kring pedagogisk meritering. Snart kommer pedagogiska meriteringsmodeller att vara etablerade i hela universitets-sverige. Detta förutspåddes i den första kartläggningen av pedagogiska meriteringsmodeller som genomfördes 2013 och den positiva utvecklingen bekräftades av den uppföljande rapporten från 2017. Vid denna inventering verkar spridningen av de pedagogiska meriteringsmodellerna ha stannat upp, även om det pågår utvecklingsarbeten på många håll. Dessa utvecklingsarbeten handlar inte i första hand om att utveckla nya modeller, utan om att finslipa de befintliga. En förhoppning är att på sikt kommer pedagogiskt meriterade lärare att befolka ledande och strategiska positioner i akademin och vara drivande i den pedagogiska utvecklingen

Personlighet och kunskap som underlag för den moderna rekryteringen : En studie om hur psykometriska tester upplevs från rekryterarens och användarens perspektiv.

SAMMANFATTNING Datum:                               2020-06-02 Nivå:                                                         Kandidatuppsats, Företagsekonomi, 15 hp   Akademi:                           Akademin för ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Högskola                                                               Författare:                         Alexander Lindberg           Carl Ryegård                      Feysal Abdi Mohamed                                                                  (94/12/12)                           (97/02/03)                           (97/07/11) Titel:                                                        Personlighet och kunskap som underlag för den moderna rekryteringen Handledare:                      Johan Grinbergs Nyckelord:                 Validitet, bias, diskriminering, psykometriska tester, rekrytering, manipulering.   Forskningsfrågor:     Hur väl kan psykometriska tester användas utan påverkan av diskriminering eller bias i en rekryteringsprocess? Hur kan psykometriska tester tolkas utifrån ett validitetsperspektiv?   Syfte:                          Syftet med denna studie är att undersöka validiteten och underliggande bias eller diskriminering vid psykometrisk testning, där validiteten i denna studie specifikt avser att undersöka relevansen och användbarheten. Studien ska även bidra till en inblick i hur moderna testverktyg påverkar och kompletterar en urvalsprocess utifrån rekryterarens och användarens egen uppfattning.   Metod:                        En kvalitativ metod har tillämpats i denna studie, där semistrukturerade intervjuer utfördes för att samla in primärdata från tre utvalda respondenter i en primärstudie. Detta kombinerades med en delstudie där fem respondenter intervjuades i syfte att undersöka både rekryterarens och användarens perspektiv av psykometriska tester. En litteraturgenomgång genomfördes för att skapa en kunskapsbas utifrån teorier och tidigare forskning.   Slutsats:                     Slutsatsen kunde dras att det finns fallgropar i e-system som tillåter algoritmer att lämna utrymme för bias och indirekt diskriminering både från rekryterarens och skaparens perspektiv. Validiteten av psykometriska tester förblir låg då det lämnar utrymme för felmarginaler vid korrelation till arbetsprestation