Algal blooms at bathing sites and the environmental monitoring

EU:s vattendirektiv 2000/60/EC har som mål att skydda och förbättra vattenkvalitén inom Europa. För att ta reda på vad som behöver åtgärdas i ett vatten görs flera statusbedömningar, en av dessa bedömningar är ekologisk status. EU har även ett badvattendirektiv 2006/7/EG som kompletterar vattendirektivet. Direktivet gäller för de bad som har fler än 200 besökare per dag och provtagningar sker av bland annat E. coli, vattentemperatur och algblomningsförekomst för att få fram en badvattenprofil. I den ekologiska statusen bedöms bland annat försurning och övergödning av sjöar, vattendrag och hav. Förekomsten av övergödning baseras på halter av näringsämnen och ökning av växtplankton. En parameter som provtas är biomassan av cyanobakterier vilka är starkt kopplat till algblomningar. Vid en algblomning blir vattnet grumligt på grund av massförekomst av alger. Algblomningar kräver en viss näringsnivå, är väldigt väderberoende och sker under en kort tid av året vilket gör att det krävs flera provtagningar för att inte missa en algblomning. Badplatserna ska provtas minst 3-4 gånger per badsäsong medan det för den ekologiska statusen i många vatten sker endast en gång per år. Därför vore det bra om det två olika provtagningarna kunde komplettera varandra. Syftet med denna studie är att ta reda på om observationerna för algblomningar från badplatser kan komplettera den nationella- och regionala miljöövervakningen som sker för att bedöma ekologisk status i en sjö. Detta har gjorts genom att jämföra dessa två typer av provtagningar, cyanobakteriebiomassa mot algblomningsförekomst, i sjön Mälaren som har många badplatser. De flesta provtagningsstationer för miljöövervakningen ligger en bra bit ut i vattnet i Mälaren. Att utföra provtagningarna för den regionala- och nationella övervakningen är kostsamt då båt måste användas. Därför vore det optimalt om badplatsprovtagningarna kunde komplettera miljöövervakningen, eftersom de tas oftare och är enklare att utföra då de tas från stranden. Mälarens vatten fick antingen den ekologiska statusen god eller måttlig i den 2:a förvaltningscykeln, vilket är mellan åren 2010-2015. Under samma år hade badplatserna i Mälaren algblomning på allt från inga till hälften av alla provtagningar som tagits. I provtagningarna för cyanobakteriers biomassa i miljöövervakningen antog jag att värden över 1,0 mg/l innebar en algblomning (WHO 2003). Därefter beräknades och jämfördes den relativa frekvensen av prover med cyanobakterier över 1,0 mg/l med den relativa frekvensen av algblomningar på badplatserna för varje område i Mälaren. Slutsatsen är att det kan finnas ett samband mellan algblomningsförekomsten på badplatserna och miljöövervakningen men det är inte självklart att det är så. Men om proverna från badplatserna tas i beaktande i den ekologiska statusbedömningen fås ett bredare underlag och det blir mindre risk att en algblomning missas för att miljöövervakningen sällan sker.The purpose of the EU Water Directive 2000/60/EC is to protect and improve the quality of water within Europe. To find out what need to be addressed in a water, status assessments are made. One of these assessments is the ecological status. EU also got a Bathing water directive 2006/7/EG which complement the water directive. The directive includes the bathing areas who have more than 200 visitors per day. The water is sampled for E. coli, the water temperature and algal blooms for example and they are used to get a bathing water profile. In the ecological status for instance acidification and eutrophication is assessed in lakes, watercourses and coastal waters. The presence of eutrophication is based on levels of nutrients and growth of phytoplankton. One sampled parameter is the biomass of cyanobacteria which is strongly associated with algal blooms. In an algal bloom, the water becomes muddy due to the abundance of algae. Algal blooms require a certain nutritional level, is dependent on the weather and takes place during a short period of the year which means that multiple sampling is required in order not to miss an algal bloom. The bathing areas are sampled at least 3-4 times each year every bathing season, while for the ecological status many waters is only sampled once a year. Therefor it would be good if the two types of samplings could complement each other. The purpose of this study is to determine whether the observations from bathing sites can complement national and regional environmental monitoring done to assess ecological status. This has been done by comparing the two samplings of biomass of cyanobacteria and algal blooms, in the lake Mälaren which got many bathing areas. For the environmental monitoring most of the samplings stations are located out in the middle of the water in Mälaren. It is expensive to perform the sampling for the regional- and national environmental monitoring because a boat must be used. Therefore, it would be positive if the samplings from the bathing areas could complete the environmental monitoring, as they are easier to take and done more frequently. The water in Mälaren got the ecological status good or moderate in the second cycle that is between year 2010-2015. The bathing areas in Mälaren had during the same years algal blooms in none to half of the samples taken. In the biomass samples for the cyanobacteria in the environmental monitoring I assumed that algal blooms got values over 1,0 mg/l (WHO 2003). Then the relative frequency of samples with a biomass over 1,0 mg/l was compared to the relative frequency of algal blooms at the bathing areas in the same water bodies in Mälaren. The conclusion is that there may be a connection between the relative frequency of algal blooms at the bathing areas and the environmental monitoring, but it is obvious that it is so. If the samples from the bathing areas are used in the assessment of the ecological status a wider base is achieved and there will be less risk that an algal bloom is missed due to the rarely sampling in the environmental monitoring

Nye forskningsmodeller og et anderledes helhedssyn

De økologiske fødevarekæder er i nogle sammenhænge organiseret som et alternativ til den traditionelle agroindustrielle fødevarekæde, mens de i andre sammenhænge følger den traditionelle kæde fra "jord til bord". Hvorfor gør de det? Og hvilke forskelle og ligheder findes der i organiseringen af de økologiske fødevarekæder inden for mælkeprodukter, grøntsager og kød (fjerkræ, svin, får og kvæg)? Artiklen beskriver nogle af de nye modeltilgange, som SAMSON forskningsprojektet arbejder ud fra i et forsøg på at forklare nogle af disse forskelle og ligheder

Algblomning i dammar, i stad och på golfbanor

Att anlägga våtmarker och dagvattendammar inom urban miljö och golfbanor är i dag av stort intresse. Vid nyproduktion eller ombyggnation av bostadsområden finns det idag ett stort intresse att ta hand om dagvattnet lokalt (LOD). Dammar anläggs därför inom bostads- och industriområden för att fördröja flödet, d.v.s. att förhindra översvämningar och för att reducera mängden närsalter och tungmetaller. Dammarna på golfbanor byggs till stor del av spelstrategiska och estetiska orsaker, men till viss del även för att kunna användas som vattenreservoarer. Vissa konstruktioner och förhållanden medför dock att algblomningen tidvis blir mycket omfattande, vilket innebär att dammarna förlorar en stor del av sin prydnad och ger ökade skötselkostnader. Detta gäller för dammar på golfbanor, såväl som inom den urbana miljön. Anledningen till varför alger blommar kan bero på flera olika komplexa sammanhang i deras livsmiljö och är även avhängigt till vilken art den specifika algen tillhör. Algerna är nämligen anpassade till olika slags miljöer. En del trivs t.ex. i näringsfattiga vatten, men andra behöver näringsrika vatten för att utvecklas optimalt. Det är framförallt tillgången på kväve och fosfor som styr tillväxten av algblomning eftersom behovet av andra näringsämnen oftast är uppfyllt. Tillsammans med fosfor och kväve, är även vattnets pH och syrehalten i dammkroppen viktiga parametrar som påverkar algernas förmåga att blomma. De viktigagste komponenterna för att minska risken för algblomning är att förhindra att näringsämnen når dammen och ackumuleras i vattnet, eller i sedimentet. Andra viktiga komponenter är att vattnet inte blir stillastående och syrefattigt, utan har en bra omsätt-ning. Detta gäller i synnerhet i grunda dammar

A systems approach to the management of arbuscular mycorrhiza

Helena Kahiluoto granskar i sin doktorsavhandling möjligheterna att bevara den ekosystemtjänst som mykorrhizans funktion utgör och stödja sig på utnyttjandet av denna i en hållbar fosforhushållning. I avhandlingen, som är den första doktorsavhandlingen inom ekologisk odling i Finland, undersöktes också den metodologiska frågan om "systemansatsens" (system approach) utmaningar

Övergödning inom Ljungans avrinningsområde : Resultat från provtagning i urval av sjöar och vattendrag 2020-2022.

Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län har under 2020-2022 utfört provtagning av vattenkemi, växtplankton och påväxtalger i ett urval av vattendrag och sjöar i Ljungans avrinningsområde. Syftet med mätningarna var att bättre beskriva näringsstatusen i avrinningsområdet och ge underlag till åtgärder mot övergödning. Stationerna valdes ut för att de klassats som osäker risk för näringspåverkan inom vattenförvaltningen, för att man observerat algblomning samt alg- och vasstillväxt i sjöar eller för att man misstänker hög belastning av näringsämnen. I rapporten redovisas resultaten från provtagningarna samt statusklassningar av 2020-2022 års data. För fullständig bedömning behöver provtagning under en hel förvaltningscykel på sex år inkluderas. I Jämtlands län blev den sammanvägda statusen måttlig i Idbäcken, Oxsjön och Ösjön samt otillfredsställande i Hemsjön. I övriga femton undersökta sjöar och vattendrag blev statusen god eller hög. I Västernorrlands län blev den sammanvägda statusen måttlig i Backbodbäcken, Lill-Hällsjön, Klingstatjärn och Kivan samt otillfredsställande i Gåltjärnen. I övriga åtta undersökta sjöar och vattendrag blev statusen god eller hög

Mälaren 2018

Sedan 2018 samarbetar Mälarens vattenvårdsförbund (MVVF) och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) för att öka utbytet mellan forskning och samhällsintressen kring Mälaren.  Miljöövervakningsresultaten från 2018 visade att det varma och torra vädret påverkade vattenmiljön med lägre vattenstånd och varmt ytvatten redan i maj. Det varma vattnet ledde till att det blev en sommar där växtplanktonproverna dominerades av cyanobakterier vilket ledde till relativt låg ekologisk status baserad på växtplankton. Den långa perioden med skiktade förhållanden ledde till att flera av sjöns djupare bassänger fick lägre syrgashalter än normalt. Detta påverkade bottenfaunan negativt. Precis som tidigare år visar 2018 års provtagning att den bästa vattenkvaliteten finns i den östra delen av Mälaren, d.v.s. den del som domineras av stora och djupa fjärdar. Här är statusen generellt sett god eller hög medan den västra och nordöstra delen vanligen har måttlig status eller sämre.  Forskningsresultat från projekt om säkert dricksvatten med bland annat Mälaren som exempel visar att det behövs bättre övervakningsstrategier och vattenbehandlingsmetoder för att få bort toxiska ämnen. Forskningsprojekt om metoder för att säkerställa biologisk mångfald i samhällsplaneringen visar att i kopplingen till vatten, d.v.s. den grönblå infrastrukturen, är träd nyckelorganismer för att skydda organismer i bäckar vid varmt väder genom sin skuggande funktion. Två studentarbeten presenterades under året, ett om läkemedelsrester (masternivå) och ett om algblomningar (kandidatnivå) i Mälaren

Algae blooms and their consequences on camping tourism destinations: The case of Öland, Sweden

In Sweden camping tourism holds the position as one of the largest niches within the tourism accommodation sector. The camping sector represents more than 17 million or 35% of commercial overnight stays in total. On the island of Öland which is located in Kalmar county, and in Kalmar county itself, the camping sector represents more than 1.75 million or 65% of the annual overnight stays which positions Kalmar and Öland as the second largest camping region in Sweden. However, tourism businesses, and especially island tourism systems, can be vulnerable to shifting environmental conditions. In recent years, the media has highlighted the issue of harmful algae blooms frequently affecting coastlines in the Baltic Sea. Based on structured interviews, this article investigates the perceptions campground managers and camping tourists have of the impact of algae blooms on tourism. The results show that both among campground managers and visitors, algae blooms are perceived as an environmental concern that might affect tourism in negative ways

Utvärdering av enskilda avlopps betydelse för vattenkvaliteten i sjön Trehörningen

I Uppsala kommun är det ont om fina badsjöar. Trehörningen med dess vackra omgivningar har sedan början av 1900-talet varit ett uppskattat och viktigt område för rekreation och friluftsliv och många har också valt att bosätta sig i anslutning till sjön. Det finns en oro att den fosfor som släppts ut genom åren, från enskilda avlopp, och som nu finns lagrade i sedimenten ska börja läcka ut och leda till omfattande och återkommande algblomningar. Med anledning av detta har denna studie av enskilda avlopps betydelse för vattenkvaliteten i Trehörningen utförts på uppdrag av VA- och avfallskontoret och med handledning från Institutionen för Miljöanalys vid SLU. I studien ingår även de uppströms belägna sjöarna Ramsen, Norrsjön och Edasjön samt nedströms liggande Gårsjön. Vattenkemiska undersökningar har utförts i både sjöar och tillrinnande vattendrag. Sedimentprofiler har tagits i Trehörningen och Ramsen och analyserats med avseende på olika fosforfraktioner. Bearbetning av materialet har skett med hjälp av GIS och Fyrismodellen. Fyrismodellen inbegriper beräkningar av transport, retention och källfördelning av fosfor i avrinningsområdesskala. Information om enskilda avlopp i området har sammanställts. Resultaten visar att det inom hela det studerade området finns 256 fastigheter med enskilt avlopp. Det råder stor osäkerhet beträffande avloppens status men 30-40 % bedöms sakna fullgod rening. Enskilda avlopp är den största externa fosforkällan till Trehörningen, cirka 90 kg/år av de totalt 220 kg/år medan skogsmark bidrar med 70 kg/år samt åker och övrig markanvändning med 60 kg/år. Sjön har betydligt högre fosforhalter än vad som kan anses naturligt och stundtals föreligger risk för algblomning, något som inträffade i Norrsjön september 2004 (se figur nedan). Undersökningarna bekräftar dessutom att det finns stora mängder fosfor lagrade i Trehörningens sediment (3,5 ton) och att det föreligger en intern belastningspotential, dvs. att det finns betydande mängder av de fosforfraktioner som läcker ut från sedimenten vid syrgasfria förhållanden. Trehörningens internbelastning beräknas till 50-75 kg/år. Dessutom har studien visat att även Ramsen sediment innehåller 3,5 ton fosfor och betingelserna i sjön främjar en hög internbelastning av fosfor som successivt transporteras till Trehörningen. Den omvandling av fritidshus till permanentboende som sker i området kan leda till att avloppsvatten förorenar fastigheternas dricksvattenbrunnar alternativt leder till ytterligare utsläpp till Trehörningen

Användning av högupplösta data inom miljöövervakningen : erfarenheter med användning av en multielektrodsond av typ EXO2 för övervakning av Ullfjärdarna

Inom miljöövervakningen används sonder för registrering av temperatur och syre-halt sedan ett par år tillbaka. I detta projekt testades om en multielektrodsond av typ EXO2, som utöver syrgas och temperatur även registrerar ett stort antal andra analysparametrar, skulle kunna användas på samma sätt. Multielektrodsonden har använts under sex månader för provtagning i Ullfjärdarna. Sonden är mycket bra lämpad för analys av förhållanden i sjöar där man inte har tidigare kunskap om de förekommande spatiala variationerna av vattenkemi och olika pigment. Eftersom sonden registrerar vattenkemidata för ett stort antal viktiga parametrar kan den an-vändas för att kartlägga naturligt förekommande variationer, särskilt i djupled. Re-sultat från sonden är tillgängliga direkt vilket gör att provtagningen kan anpassas i fält baserat på de observerade signalerna från sonden. Resultat från denna under-sökning bekräftar bland annat tidigare resultat från provtagningar i Stora Ullfjärden där man kunde observera förekomst av cyanobakterier nära temperaturskiktningen på några meters djup. Sonden kunde registrera data som inte är tillgängliga via den vanliga miljöövervakningen och profilerna ger en stor förståelse för de akvatiska processerna. Vid två tillfällen fanns det indikationer att sondens turbiditetsmät-ningar ger en sannare bild av sjöns skiktningsförhållande än turbiditetsresultaten från ordinarie provtagning.Hantering av elektroden i fält var enkel. Datahanteringen var inte krångligare än den som uppstår vid hantering av andra sensordata. Omhändertagandet av elektro-den, inklusive kalibrering och annan kvalitetskontroll, kräver dock utbildad perso-nal. Under projektets gång har laboratoriepersonal utfört ett antal provtagningar med sonden. Laboratoriet analyserade inte resultatet och gjorde inte heller någon kvalitetskontroll av sonderna eller erhållna resultat. Detta förklarar varför en del avvikelser uppstod med avseende på syrgashalt vid första provtagningen och under nästan hela projektet för klorofyll.För att sonden ska kunna användas med framgång i miljöövervakning krävs det en större arbetsinsats runt arbetet med kvalitetskontroll och uppföljning. Så länge det inte finns ett större antal uppdrag där sonden kan användas i flera provtagningspro-gram, så kan inte laboratoriet lägga den nödvändiga tiden som krävs för att auto-nomt kunna använda sonden