Intelligent Procedures for Intra-Day Updating of Call Center Agent Schedules

For nearly all call centers, agent schedules are typically created several days or weeks prior to the time that agents report to work. After schedules are created, call center resource managers receive additional information that can affect forecasted workload and resource availability. In particular, there is significant evidence, both among practitioners and in the research literature, suggesting that actual call arrival volumes early in a scheduling period (typically an individual day or week) can provide valuable information about the call arrival pattern later in the same scheduling period. In this paper, we develop a flexible and powerful heuristic framework for managers to make intra-day resource adjustment decisions that take into account updated call forecasts, updated agent requirements, existing agent schedules, agents’ schedule flexibility, and associated incremental labor costs. We demonstrate the value of this methodology in managing the trade-off between labor costs and service levels to best meet variable rates of demand for service, using data from an actual call center

Bayesian fan charts for U.K. inflation: forecasting and sources of uncertainty in an evolving monetary system

We estimate a Bayesian vector autoregression for the U.K. with drifting coefficients and stochastic volatilities. We use it to characterize posterior densities for several objects that are useful for designing and evaluating monetary policy, including local approximations to the mean, persistence, and volatility of inflation. We present diverse sources of uncertainty that impinge on the posterior predictive density for inflation, including model uncertainty, policy drift, structural shifts and other shocks. We use a recently developed minimum entropy method to bring outside information to bear on inflation forecasts. We compare our predictive densities with the Bank of England's fan charts

Drivers and future of the fertility decline in the 2010s : an analysis of Finland and other Nordic countries

The Nordic countries have maintained relatively high and stable cohort fertility over the past three decades, which has inspired fertility theories and cemented the idea that the generous welfare system of these countries promotes fertility. However, the narrative changed in the 2010s, as these countries’ total fertility rates (TFR) declined strongly and reached all-time low levels. These declines were unexpected, remain poorly understood, and challenge the understanding of fertility patterns in the developed world. It remains unclear how this fertility decline relates to fertility timing, union patterns and the field of study – all of which are important factors in explaining fertility patterns that could generally help illuminate the mechanisms behind the decline. This thesis analysed fertility dynamics in Finland and the other Nordic countries, focusing particularly on the decrease in period fertility in the 2010s and its consequences for completed cohort fertility by using existing methods and developing a new forecasting approach. The study used harmonized data across the Nordic countries from the Human Fertility Database (HFD) to compare age, parity, tempo, and quantum drivers of the declines, and register data from Statistics Finland both to assess the importance of changes in union patterns for the fertility decline and to identify variation in fertility declines by field of education. Decomposition of the period fertility decline between 2010 and 2018 showed that a fall in fertility occurred at nearly all ages below 40, and that the decline in first births contributed the most to the overall decline in fertility among all Nordic countries. The fertility decline in the age group 30–39 is a departure from the long-term trend of increasing fertility, suggesting that not only fertility postponement is driving the fertility decline. Tempo adjustments to the TFR and cohort fertility forecasts both indicate that quantum change is part of the decline. The forecasts indicated that cohort fertility is likely to decline from the long-lasting level of 2 children to around 1.8 children on average for late 1980s cohorts. Here, Finland diverges from the other Nordic countries, as its expected cohort fertility is much lower (below 1.6). In turn, Sweden and Demark are on a trajectory of weaker declines than those observed in Finland, Norway, and Iceland. The new non-parametric approach that was developed in this study assessed potential recuperation patterns and yielded the weakest declines of all methods; nevertheless, it still showed that, particularly in Finland, Norway and Iceland, cohort fertility is likely to decline even if higher age fertility were to begin to increase. Using an incidence-based multistate Markov model, trends in age-specific transition probabilities across states of single life, cohabitation, marriage, and first birth among childless men and women showed that after 2010, first-childbearing decreased in unions, more (cohabiting) unions were dissolved, and marriage and cohabitation formation decreased. Counterfactual simulations revealed that the decline in fertility within unions mattered more (three-quarter) than changes in union dynamics (one-quarter) for the total decline in first births. First births declined more strongly across the lower social strata, but, across all strata, decreasing first-childbearing in unions explained most of the total decline. Trends in total fertility and first births in the 2010s across 153 fields of education showed diverging patterns in the already prevailing large differences between fields of education. Weaker declines (around -20% and less) were typically observed in fields with initially higher levels (health and teaching) and stronger declines (around -40% and more) in fields with initially lower levels (ICT, arts and humanities). Regression analyses indicated that the strength of the declines was associated with characteristics reflecting uncertainty (higher unemployment, lower income, and a lower share of work in the public sector) within the fields – together, these uncertainty measures explained one fourth of the decline in TFR and two fifths of the decline in first births. The findings highlight the need to revise the conceptualization of the Nordic model of high and stable fertility. The decline in the 2010s was primarily accounted for by childless couples postponing or forgoing childbearing rather than by parents having smaller families. New theories increasingly highlight the role of perceived uncertainty in explaining fertility changes in the 2010s, but the findings from this study indicate that objective uncertainty also seems to be fuelling the fertility decline.De nordiska länderna har upprätthållit en relativt hög och stabil kohortbaserad fruktsamhet under de senaste tre decennierna. Detta har inspirerat aktuella fruktsamhetsteorier samt befäst idén att dessa länders generösa välfärdssystem främjar fruktsamheten. Narrativet förändrades emellertid under 2010-talet då den periodbaserade fruktsamheten i dessa länder sjönk kraftigt och nådde rekordlåga nivåer. Den här nedgången skedde oväntat, den är fortfarande bristfälligt förstådd, och den utmanar förståelsen av fruktsamhetsmönstren i industriländerna. Det är fortfarande oklart huruvida den sjunkande fruktsamheten är en följd av uppskjutet barnafödande till högre åldrar eller möjliga förändringar i parbildning och separationer, samt huruvida fruktsamheten sjunkit i varierande grad bland olika studieområden. Alla dessa är viktiga faktorer för att förklara fruktsamhetsmönster och skulle generellt kunna öka förståelsen för de mekanismer som ligger bakom nedgången i fruktsamheten. Denna avhandling analyserade fruktsamhetsdynamiken i Finland och de andra nordiska länderna med ett särskilt fokus på den sjunkande periodbaserade fruktsamheten på 2010-talet och dess konsekvenser för den slutgiltiga kohortbaserade fruktsamheten med hjälp av befintliga metoder samt genom att utveckla en ny prognosmetod. Studien använde data från de nordiska länderna från HFD-databasen för att jämföra minskningen enligt demografiska faktorer (ålder, födelseordning, tidpunkt för barnafödande och faktiska mängden barnafödande). Registerdata från Statistikcentralen användes för att bedöma betydelsen av förändringar i parförhållanden för att förklara fruktsamhetsnedgången och för att identifiera variationer i intensiteten av fruktsamhetsnedgången bland olika utbildningsområden. Uppspjälkningen av den periodbaserade fruktsamhetsnedgången mellan 2010 och 2018 visade att nedgången inträffade i nästan alla åldrar under 40 och att minskningen i förstabarnsfödslar förklarade den störta delen av den totala nedgången i alla nordiska länder. Fruktsamhetsnedgången i åldersgruppen 30–39 är en avvikning från den flera decennier långa uppåtgående trenden och tyder på att det inte är enbart uppskjutet barnafödande till högre åldrar som driver den sjunkande fruktsamheten. Både tempojusteringar av det summerade fruktsamhetstalet och prognoser för den slutgiltiga kohortbaserade fruktsamheten indikerar att även den faktiska mängden barnafödande minskar. Enligt prognoserna kommer den kohortbaserade fruktsamheten sannolikt att sjunka från den långvariga nivån omkring 2 barn till omkring 1.8 barn i medeltal för kohorter födda i slutet av 1980-talet. Finland avviker från de andra länderna, eftersom dess förväntade kohortbaserade fruktsamhet är mycket lägre (under 1.6). Sverige och Danmark bildar också en klass för sig med mildare nedgångar än de som förväntas i Finland, Norge och Island. Den nya icke-parametriska metoden som utvecklades i denna studie estimerade potentiella återhämtningsmönster och resulterade i de svagaste nedgångarna av alla prognosmetoder, men visade ändå att särskilt i Finland, Norge och Island kommer den kohortbaserade fruktsamheten sannolikt att sjunka även om fruktsamheten i äldre åldrar skulle stiga. Med hjälp av en incidensbaserad flertillstånds Markovmodell visade trender i åldersspecifika övergångssannolikheter mellan tillstånden singel, samboskap, äktenskap och det första barnets födelse bland barnlösa män och kvinnor att efter år 2010 minskade det första barnets födelse bland samboende och gifta par, flera samboskap upplöstes, och färre sambo- och äktenskap ingicks. Kontrafaktiska simuleringar visade att nedgången i fruktsamheten i sambo- och äktenskap hade större betydelse (tre fjärdedelar) än förändringar i parbildning och separationer (en fjärdedel) för den totala nedgången i antalet förstabarnsfödslar. Förstabarnsfödslar minskade kraftigare i de lägre sociala skikten, men i alla sociala skikt förklarade minskade förstabarnsfödslar i sambo- och/eller äktenskap majoriteten av den totala nedgången. Trender i den summerade fruktsamheten och i förstabarnsfödslar under 2010-talet bland 153 utbildningsområden visade divergerande mönster i de betydande skillnaderna som redan råder mellan studieområdena. Svagare nedgångar (cirka -20 % och mindre) observerades generellt inom områden med initialt högre fruktsamhetsnivåer (hälsa och undervisning) och kraftigare nedgångar (runt -40 % och mer) inom områden med initialt lägre fruktsamhetsnivåer (IKT, konst och humaniora). Regressionsanalyser visade att styrkan i nedgångarna var associerad med egenskaper som speglar osäkerhet (högre arbetslöshet, lägre inkomst och lägre andel som arbetar inom den offentliga sektorn) inom utbildningsområdena – tillsammans förklarade dessa osäkerhetsmått en fjärdedel av nedgången i det summerade fruktsamhetstalet, och två femtedelar av nedgången i förstabarnsfödslar. Resultaten lyfter fram behovet av att uppdatera konceptualiseringen av den nordiska modellen med relativt hög och stabil kohortbaserad fruktsamhet. Nedgången under 2010-talet förklaras främst av att barnlösa par skjuter upp eller avstår familjebildning snarare än att föräldrar får färre barn. Nya teorier lyfter alltmer fram upplevd osäkerhet som en förklaring till nedgången i fruktsamheten under 2010-talet, men resultaten från denna studie indikerar att även objektiv osäkerhet verkar trigga den sjunkande fruktsamheten

Nonlinear Features of Realized FX Volatility

This paper investigates nonlinear features of FX volatility dynamics using estimates of daily volatility based on the sum of intraday squared returns. Measurement errors associated with using realized volatility to measure ex post latent volatility imply that standard time series models of the conditional variance become variants of an ARMAX model. We explore nonlinear departures from these linear specifications using a doubly stochastic process under duration-dependent mixing. This process can capture large abrupt changes in the level of volatility, time varying persistence, and time-varying variance of volatility. The results have implications for forecast precision, hedging, and pricing of derivatives. Dans cet article, nous étudions les caractéristiques nonlinéaires de la dynamique de la volatilité des taux de change à l'aide d'estimations de la volatilité quotidienne basées sur la somme du carré des rendements intraquotidiens. Les erreurs de mesure commises en utilisant la volatilité réalisée pour mesurer la volatilité latente ex post font en sorte que les modèles standards de séries chronologiques de la variance conditionnelle deviennent des variantes d'un modèle ARMAX. Nous explorons des alternatives nonlinéaires à ces spécifications linéaires en utilisant un processus doublement stochastique, avec mixage dépendant de la durée. Ce processus peut capter des changements importants et abrupts dans le niveau de la volatilité, de même qu'une persistence et une variance de la volatilité variant dans le temps. Nos résultats influent sur la précision des prévisions, la couverture et l'évaluation des produits dérivés.High-frequency data, realized volatility, semi-Marko, Données à haute fréquence, volatilité réalisée, demi-Markov